Maskiner på människojakt

Text:

»Jag slumrade till, och vaknade upp till Armageddon.«

Twitterkommentaren från den norske schackstormästaren Jon Ludvig Hammer i veckan syftade varken på kärnvapenskramlet mellan USA och Nordkorea eller jordklotets fortsatta uppvärmning.  Den katastrof som den 5 december 2017 väckte honom och schackvärlden var ett stillsamt publicerat akademiskt arbete: »Mastering Chess and Shogi by Self-Play with a General Reinforcement Algorithm«.

Schackhistoriens hittills mest revolutionerande ögonblick, påpekade rapporten, var när en maskin fullproppad med människors samlade schackpartier, IBM-datorn DeepBlue, 1997 besegrade den bästa schackspelare mänskligheten frambringat, ryssen Garri Kasparov. En jämn drabbning, mellan maskinens överlägsna kalkylering och människans kreativitet.

Sedan dess har schackdatorerna dragit ifrån. Människor har tröstat sig med att dessa artificiella intelligenser ändå är resultatet av människors ansträngningar. Nu är den tiden över. En ny version av konstgjord intelligens – AlphaZero algoritmen, utvecklad av Google och DeepMind –  har själv, under fyra tränings-timmar tillgodogjort sig schackkunskaper som det tagit människor 1 500 år att utveckla, och har just besegrat världens bästa schackdator med 28–0.  Världens mänskliga schackelit, på plats i en turnering i London, kastade sig över partierna, och började darra. AlphaZero spelade som en människa, bara så brutalt överlägsen alla verkliga exemplar.

Det kusliga, konstaterade en av spelarna, är att AlphaZero tycks vara en maskin med en vilja, ett temperament.

»Feel obsolete yet?«, twittrade schackspelaren Jan Keromnes: »Vänta bara till dess AlphaZero lär sig spela Star Craft 2; handla med aktier; skriva mjukvaruprogram; framställa webbsidor, styra företag, städer, kontinenter, universum«.

God fortsättning...

Läs mer:

Veckans Fokus: Kan vi tämja datorerna (17-38)

Krönika: Vetenskapsåret 2017

I väntan på mänskliga maskiner