Statsvetare: Regnérs LSS-siffra saknar vetenskapligt stöd

Fusk inom assistansen förekommer, och bör bekämpas kraftfullt, betonar Niklas Altermark, statsvetare vid Lunds Universitet. Frågan är bara hur omfattande fusket är. När Fokus skrev om assistanskrisen i höstas ifrågasatte Niklas Altermark om siffran – 10 procent – som ofta snurrar runt i debatten om kostnaderna för personlig assistans.

Läs mer: Omvändelse under galgen

Det är den andel av  utbetalningarna som enligt Försäkringskassans bedömning inte går till verkliga behov. En siffra som ansvarig minister Åsa Regnér (S) återkommande refererar till.  Men Altermark vänder sig mot metoden som flera statliga utredningarna använt sig av för att uppskatta omfattningen. Den bygger på bedömningar från en expertpanel och har ingen relevans när det kommer till bedömningar av fusk inom välfärdssystemet.

Med anledning av att regeringens utredare, Stig Svensson, häromveckan presenterade sitt regeringsuppdrag om den privata assistansmarknaden, lyfter Altermark frågan på nytt. Den här gången på DN Debatt.

»Det är oseriöst att fatta politiska beslut utifrån uppskattningsmetoder som helt saknar vetenskapligt stöd – alldeles oavsett om regeringens egen utredare råkar tro på resultaten eller inte«, skriver han.

Enligt Niklas Altermark använder politikerna fuskretoriken för att legitimera ett sparande inom reformen. Det är en metod som är välkänd för statsvetenskapen.

»Forskningen visar att detta är en väl beprövad metod för att rättfärdiga åtstramningar. I till exempel Storbritannien, USA och Kanada har makthavare beskrivit olika grupper som särskilt benägna att fuska, samtidigt som man har dragit ned inom de stödsystem som dessa är beroende av.«

Vidare skriver Niklas Altermark:

»Hade man först och främst velat stoppa välfärdskriminaliteten så hade man till exempel kunnat fokusera på tillspetsad tillsyn och kontroll. Men dessvärre verkar regeringen mindre intresserad av att bekämpa fusket än att använda det som förevändning för att dämpa kostnader.«

Läs Fokus reportage om assistenskrisens räddare som inte är så oskyldig som det verkar (#46-2017).