Expresident gripen

Det var inför valet 2007 som gjorde honom till Frankrikes president som de olagliga transaktionerna ska ha ägt rum. En utredning har pågått sedan 2013, efter att tidskriften Mediapart  året innan publicerat dokument som antydde att Sarkozys kampanj finansierats av Khadaffi, totalt handlar utredningen om 50 miljoner euro, cirka 504 miljoner kronor.

Men redan år 2011 började Khadaffi själv skryta om att han hade en hemlig hållhake på Sarkozy. I libysk tv sa han rakt ut att det var han som gett Sarkozy de ekonomiska möjligheterna att ta makten, en inspelning som visats i Frankrike på France 3. Hans son Saif Al-Islam Khadaffi krävde samma år i Euronews att Sarkozy skulle betala tillbaka pengarna. Men under alla år hittills har de franska myndigheterna inte lyckats hitta några definitiva bevis bland alla dokument och vittnesmål.

Det hela hettade dock till när den fransklibanesiske affärsmannen Ziad Takieddine i november 2016 hävdade att han hade fört med sig 5 miljoner euro i kontanter, i tre portföljer, från Tripoli till Paris vid skiftet 2006/2007 och överlämnat pengarna till Claude Guéant, en av Sarkozys närmaste medarbetare, och sedan till Nicolas Sarkozy, som då var inrikesminister. Anklagelsen kom mitt under republikanernas primärval av vem som skulle bli partiets kandidat i det senaste presidentvalet. Ett primärval som Sarkozy förlorade stort till François Fillon.

Dessutom har några anteckningsböcker efter den avlidne libyske oljeministern Choukri Ghanem kommit i det franska rättsväsendets händer och uppges bekräfta pengaflöden till Sarkozy.

Läs mer: Den nya diplomatin

Att Sarkozy besökte Libyen i oktober 2006, strax innan valrörelsen drog i gång på allvar, ser i sammanhanget inte bra ut.

Nicolas Sarkozy har hela tiden avvisat misstankarna och kallat dem groteska. Förhöret på polisstationen i Nanterre i Paris är det första med honom under utredningen, vilket möjligen är en indikation på att de rättsliga utredarna nu har kunnat stärka sin bevisning. Enligt fransk lag kan han hållas i förvar upp till 48 timmar.

Misstankarna ger ett förklarande sken åt det ovälkomna besök som blivit till en kär och folklig anekdot bland parisarna. Nicolas Sarkozy hade varit president i ett halvår när Muammar Khadaffi den 10-15 december 2007 slog upp sitt stora beduintält, med sitt följe på ett femtontal personer, i trädgården till Hôtel de Marigny, där statsbesök till Frankrike traditionellt inkvarteras, helt nära presidentpalatset. Under armen hade han planerade affärsmöten och kontrakt enligt uppgift värda 10 miljarder euro. Och han hade inga planer att ta in på hotell.

Det var en triumf för Libyens avskydde diktator som under så många år varit bannlyst i internationella sammanhang, anklagad för statsfinansierad terrorism och utsatt för sanktioner att tas emot i så fint sammanhang. Nicolas Sarkozy var den första franska ledare som tog emot honom på 34 år. Och även om det inte räknades som ett statsbesök så träffade presidenten honom under formella former vid två tillfällen.

Det enorma tältet stod kvar vid Elyséepalatset i fem dagar, vilket är betydligt längre än vad statsbesök brukar stanna.

Kritikerna lät förstås inte vänta på sig över att presidenten haft den dåliga smaken att bjuda in en av världens främsta diktatorer.

»Man bjuder inte in en stor terrorist och en internationell gisslantagare som Muammar Khadaffi på statsbesök«, kommenterade filosofen Bernhard Henri-Levy.

Så fort Libyens diktator reste så togs dock även det välkomnande fotot av honom och hans tält bort från presidentämbetets officiella hemsida. Som om man ville att det skulle falla i glömska.

Men folk har fortfarande inte glömt.