Biohack i häl på framtiden

Nu växer en allt starkare motrörelse mot Facebook, Google och Apple. I fokus står biologi och genetik. Dna är verktyg – fysisk hälsa ett resultat.

Mark Zuckerberg var kallad och i onsdags vid halv tre satte sig Facebookgrundaren till rätta i sin stol. Redo att vittna inför ett av amerikanska senatens utskott i Washington. Zuckerberg frågades ut och fick redogöra för hur Facebook ska öka integriteten hos användarna mot bakgrund av informationsläckan till Cambridge Analytica och rysk desinformation under amerikanska presidentvalet 2016.

Den uppkomna situationen visar tydligt hur internetjättarna tar allt större platsi våra liv, samtidigt som de tjänar mångmiljardbelopp. En del av dessa samlas under förkortningen FAAAN: Facebook, Alphabet (Googles moderbolag), Amazon, Apple och Netflix.

De har alla tagit ett stort steg från ursprunget: i de flesta fall drog verksamheten i gång som garageprojekt av datanördar i USA. Numera är grundarna, som förr inte sällan kallades för hackers, direktörer för börsnoterade jättar som prioriterar lönsamhet.

Många anser att it-jättarna svikit sina ideal och en motrörelse växer sig allt starkare. De återgår till roten för datanördarnas kultur där det centrala är lusten till egna experiment – kallat hacks, med verbet hacking. Med samma attityd, kultur och etik som låg till grund för hobbyprojekteni garagen, men denna gång är det inte datorer och internet som står i fokus, utan biologi och genetik, kallad biohacking.

– Det är som en slags motkraft till big government och storföretag. Att medborgare ska ha förståelse för teknik och att den rör oss alla. Det har inte minst visats senaste tiden. Avslöjandena kring Facebook är bara toppen av ett isberg, säger Hannes Sjöblad, biohackare och förgrundsgestalt inom den svenska biohacking-rörelsen.

Sjöblad drar paralleller till hur det såg ut för några decennier sedan, när datorerna var dyra. I takt med att priserna sjönk närmade sig allt fler tekniken. Det förklarar det växande intresse i dag.

– Jag kan ha ett labb hemma eller gå samman med några vänner och bygga ett labb. Det var inte möjligt för bara tio år sedan, säger Hannes Sjöblad.

Sådana experimentverkstäder, kallade maker spaces, dyker upp i allt fler städer. Till exempel har Stockholm Makerspace,i en lokal nära Kungliga Tekniska Högskolan, skapat ett labb som vid sidan av bland annat 3D-printrar och laserskärare även samlar biohackare för att dela med sig av kunskap och verktyg.

Det finns tydliga paralleller till datorkulturens födelse. Bill Gates, som senare grundade Microsoft, bekantade sig med datormiljöer under sent 60-tal i privatskolan Lakeside i Seattle, som via telefax var uppkopplad mot en stordator.

– Om det inte hade funnits Lakeside, skulle det inte funnits något Microsoft, sade Gates år 2005.

I samma anda drevs bolagen som följde: Googlegrundarna Larry Page och Sergey Brin ville skapa en bättre sökmotor och stod i många år helt utan en affärsplan. Mark Zuckerberg hade Facebook bara öppet för amerikanska studenter och tjänade inga pengar de fem första åren.

Biohackare är inte några finniga figurer i labb, tvärtom. Skådespelerskan Angelina Jolie brukar lyftas fram som den första kändisen som anammat kulturen. För några år sedan skrev hon själv i New York Times om de beslut hon tagit efter att dna-prov visade att hon bar på en muterad version av genen BRCA1, vilket innebar en förhöjd risk för bröstcancer och cancer i äggstockarna.

En välfungerande BRCA1-gen bidrar till att reparera skador i dna; de som har en muterad gen har alltså sämre reparationsförmåga. Med åren ackumuleras skadorna och till slut utvecklas cancer. Angelina Jolie valde att operera bort både bröst och äggstockar, ett beslut hon motiverade med att utmaningar kommer i många former: »De som inte borde skrämma oss är de vi kan ta kontroll över.«

Det bör nämnas att hon lade stora belopp på sina tester och anlitade namnkunniga läkare till hjälp. Men det är inget krav, snarare är idealet inom rörelsen en slags gör det själv-anda – en praktisk ABF-rörelse med studiecirklar som kretsar kring biologi.

Hannes Sjöblad har själv gjort dna-analyser som visat att han bär på en genmutation som innebär att kroppen har svårare att ta upp järn och D-vitamin. Som mångårig vegetarian har han gjort livsstilsförändringar.

– Nyttan är att jag kan använda detta till att se över min kost, säger han.

Samma genteknik kan appliceras på många områden, även bortom den egna kroppen. Det är möjlig att kontrollera om oxfilén i själva verket kommer från häst.

Hur går det praktiskt till? Ett dna-prov läggs in i en så kallad PCR-maskin, där dna-sekvenserna multipliceras. Enligt Hannes Sjöblad är det inget som kräver någon avancerad teknikutbildning.

– Det är ungefär lika svårt som att följa ett matrecept, säger han och slår fast att det bara handlar om att se mönster.

Biohacking, förutom nämnda delar med genetik och labbverksamhet, består av flera andra delar. Mest medial uppmärksamhet har det blivit kring kroppsmodifikation, där man gör ett fysiskt ingrepp och opererar in datachipp, magneter eller annat. Något som för tankarna åt ett futuristiskt håll och som inte direkt förbättrar hälsan utan snarare utökar den mänskliga kroppens förmågor.

Biohacking handlar i huvudsak om att skapa bättre, mer välmående människor. Globalt har många miljoner redan hoppat på tåget. En av dem som samlar dessa är Tim Ferriss, storsäljande författare och en av världens främsta poddskapare med över 200 miljoner nedladdningar. Denna förbättrings- och biohackingkultur skildras i den nyligen utgivna »Den vilda jakten på ett bättre jag« av ekonomiprofessorerna Carl Cederström och André Spicer, som utsätter sig för olika experiment under tolv månader. Det bestående intrycket är enligt Cederström vikten av mätbarhet.

– Trenden man ser i självoptimeringskulturen är att förvandla allt till siffror och resultat, som kan och bör förbättras.

Martina Johansson är inne på samma spår: att allt man önskar förbättra först måste mätas.

Hon är biohackare med dubbelexamen från Chalmers i medicinsk bioteknik och biofysik. Hon menar att kroppen är ett biologiskt system som kan manipuleras, och med fallande priser på dna-tester som mäter blodfetter, laktos, glutenintolerans och muskelegenskaper kan många göra tester hemma. Mät först, experimentera och mät igen.

Martina Johansson återger själv sina experiment på sin blogg, som har hundratusentals läsare varje månad. Testerna har gett resultat.

– Jag har ökat tio kilo i muskelmassa, blivit av med min scenskräck, sociala fobi, ångest, depression och oro, jag har mångdubblat min styrka, fått bättre hår, hud och naglar. Hormon- och hudtester visar att jag är 16 år vid 34 års ålder, uppger hon.

Genomgående för hela kulturen är mätningar och tester – vare sig det är hur ens dna ser ut eller de löpande data som genereras dagligen (en del av rörelsen kallad quantified self) och som återspeglar olika delar av människans hälsa. Inom den större hälsotrenden har även motionärer hakat på med användning av träningsklockor, aktivitetsarmband och mobil-appar för att mäta sömn, antal steg och träningsprestationer.

När det kommer till träning och att förbättra den fysiska hälsan hämtas många experiment från elitidrottarnas värld. Ofta sker förbättringar genom att tillföra olika tillskott med proteiner, enzymer, mineraler eller vitaminer. Möjligheterna försjälvexperimenterande är enorma.

Intresset för biohacking hänger ihop med ett behov som inte tillfredsställs, menar Martina Johansson.

– I Sverige växer intresset för att fler och fler anser att de inte får den hjälp de behöver från vården, så de börjar fixa sig själva i stället. Folk blir förvånade när de märker att de kan bli av med allergier, värk och kroniska sjukdomar utan mediciner.

Om några veckor samlas några av världens främsta biohackare i Stockholm. Hannes Sjöblad är medarrangör av denna internationella konferens som äger rum i mitten på maj.

Han själv drivs av att stimulera andras teknikintresse, att folk ska tillåta sig att bli nyfikna på nya saker.

– Det finns de som talar om arbetar-, medel- och överklass och har marxistiska förklaringsmodeller. Men sedan finns det en klyfta inom teknik mellan de som är öppna för ny teknik och de som tycker att det går för fort. Ambitionen är att överbrygga denna digitala klyfta.