Den stora omfördelningen
Det här är skatten som ingen talar om. Skatten som gör de redan rika ännu rikare. Skatten som är på väg att urholka kommunernas ekonomi. Skatten som får Stefan Löfvens tal om välfärd och skatter i riksdagens avslutande partiledardebatt att framstå som tomma ord. Skatten som älskas i Danderyd. Skatteregeln som exploderar i användning och som ändrar förutsättningarna för samhällets organisering. Skatten som ökar klyftorna men som ingen politiker förmår göra något åt.
Det handlar om hushållens utdelningsinkomster från fåmansföretag. Två snustorra rapporter från Ekonomistyrningsverket och Sveriges kommuner och landsting (SKL) nu under senvåren visar dramatiska och explosiva siffror, som ingen bryr sig om (SKL: »Ekonomirapporten«, maj 2018, och Ekonomistyrningsverket: »Prognos statens budget och de offentliga finanserna«, april 2018).
Den som är aktiv ägare till ett fåmansbolag kan omvandla tjänsteinkomster till kapitalinkomster. Reglerna kan synas komplicerade, men effekten är mycket tydlig. Den som kan debitera ett arvode på bolag får i praktiken ofta behålla dubbelt så mycket i plånboken som den som får betalt som anställd. Denna enkla effekt har gjort att utdelningsinkomsterna ökat dramatiskt de senaste åren. Mellan 2007 och 2016 har utdelningsinkomsterna från fåmansföretag nästan fyrdubblats. De två senaste åren, 2015 och 2016, har ökningstakten tilltagit. Utdelningsinkomsterna har på två år ökat med 44 miljarder, en ökning med 76 procent. En stor del av denna ökning har gått till personer med utdelningsinkomster på över en miljon kronor, sammanlagt ungefär 16 000 personer.
På denna utdelning behöver man i många fall bara betala 20 procent i skatt. Det blir betydligt mindre än skatten på tjänsteinkomster. Antalet personer som omvandlat sina tjänsteinkomster till kapitalinkomster har ökat med 60 procent sedan 2007. De flesta hade utdelningsinkomster på under 200 000 kronor, men den kategori som alltså ökar snabbast är de med utdelning på över en miljon.
2016 delades 37 miljarder ut till 2 200 personer med en utdelningsinkomst på 5 miljoner kronor eller mer.
Vi talar alltså om ett riktigt skattefrälse av mångmiljonärer som har en skattesats den vanlige arbetaren bara kan drömma om. Den här sortens beskattning är vanligast i Danderyd, där 8 procent av individerna hade en utdelningsinkomst från fåmansföretag 2016. I vissa andra kommuner är andelen näst intill noll.
De här dramatiska siffrorna från Ekonomistyrningsverket refereras av SKL i förbundets ekonomirapport i maj. Det handlar om ett »dolt bortfall av skatteintäkter för den kommunala sektorn« som innebär »flera miljarder i årligt skattebortfall för den kommunala sektorn«, hävdar SKL:s ekonomer.
Slutsatserna döljs i två expertrapporter, och har inte följts upp i den politiska debatten. Men innebörden är glasklar. Skattereglerna för fåmansföretag gör att en liten grupp mycket rika individer skattar på helt andra villkor än vanliga löntagare. Reglerna är så förmånliga att allt fler utnyttjar dem, men de allra rikaste utnyttjar dem mest. Detta bidrar till de ökade klyftorna i samhället, och effekten har nu blivit så stor att det börjar märkas i den kommunala ekonomin. Den pressas hårt och det saknas pengar till skola, vård och omsorg.
Demografiska och andra utmaningar gör att kommunernas ekonomi kommer att bli ett dominerande samhällsproblem framöver. Det underlättas inte av dagens regelverk. Problemen för kommunerna förstärks av att det är kommunal skatt på tjänsteinkomster, men bara statlig skatt på kapitalinkomster.
Men krafterna som gynnas av reglerna är så starka att ingen politiker vågar utmana systemet i valrörelsen. Socialdemokraterna som försökte sig på en modest reformering av reglerna misslyckades när hela budgeten hotade att falla, och har sedan dess legat lågt. Det är till och med tveksamt om vänsterblocket fullt ut förstår effekterna av dagens politik. De borgerliga var kritiska under Anders Borgs dagar, men driver i dag inte heller frågan.
Växande klyftor och svårigheter att finansiera en gemensam välfärd är några av de stora framtidsfrågorna inför ett val. Men om ett av de gapande hålen i det svenska skattesystemet är det märkligt nog helt tyst.
Läs mer krönikör av Erik Fichtelius
Politiskt styrd eller politiskt störd
»Sovjet-tv:n« är bra för demokratin
