Landslaget kan bryta mot lagen
Toppbild: Brynjar Gunnarsson AP/TT
Island kommer att stå still när landslaget på lördag möter Argentina i fotbolls-VM. När spelarna springer ut på Spartakstadion i Moskva har de hela nationen bakom sig. Det enda som det råder oenighet om är vad det ska stå på tröjorna.
På Island används fortfarande patronymikon och metronymikon, ett slags »efternamn« bildade till faderns eller moderns förnamn. Den största stjärnan i det isländska laget är Evertonspelaren Gylfi Þór Sigurðsson. Av »efternamnet« framgår att hans pappa heter Sigurður.
I Sverige levde denna tradition kvar en bit in på 1900-talet. Själv får jag gå tillbaka några generationer för att hitta den Sven som var skälet till att mitt efternamn i dag är Svensson.
På Island är traditionen obruten. Egentligen är det missvisande att tala om Sigurðsson som ett namn. Patronymikon säger enbart något om släktförhållanden. Den som ställer frågan: Hvað heitir þú? (Vad heter du?) kan därför bara få svaret Gylfi Þór, men inte Gylfi Þór Sigurðsson. Följaktligen är exempelvis telefonkatalogen sorterad efter förnamn.
Utomlands är detta något som ofta skapar förvirring. En isländsk familj bestående av en man, en kvinna, en son och en dotter har i regel fyra olika »efternamn«. Även om föräldrarna är gifta har de – med undantag för några få gamla släktnamn – inte möjlighet att ta något gemensamt efternamn. Om det är Gylfi Þór Sigurðsson som är pappan blir sonen Gylfason och dottern Gylfadóttir.
Spelarna i landslaget är vana vid att patronymikon i utlandet uppfattas som efternamn. Därför betraktar islänningar inte det som konstigt att det på tröjan i klubblaget Everton står Sigurðsson på ryggen och inte Gylfi Þór.
Det kontroversiella är att landslaget har gjort samma val på de egna tröjorna. Med hänvisning till att det är så spelarna är kända i utlandet används patronymikon i stället för förnamn.
Det här är något som Íslensk málnefnd, den isländska språknämnden, har reagerat mot. Nämnden har protesterat mot vad den ser som ett uppenbart brott mot språklagen. Inför EM 2016 skrev ordföranden Guðrún Kvaran – vilket för övrigt är ett av de där eftertraktade släktnamnen som får föras vidare från generation till generation – att lagen även gällde fotbollslandslaget: »Íslensk málnefnd anser att texter på dräkter, som ska användas i hemlandet eller utomlands, ska följa isländsk lag och isländsk språktradition och visa spelarens förnamn.
Varken nämndens protester eller en namninsamling fick spelarna eller förbundet att tänka om.
Basketförbundet har valt en annan väg. Både herr- och damlandslaget använder bara förnamn på tröjorna. På ryggarna kan det därför stå Jón Arnór eller Ragna Margrét. Inför EM 2017 gick Íslensk málnefnd ut och rosade basketherrarna för att ha bidragit till att bevara det isländska språket.
I alltinget, den isländska riksdagen, ligger nu ett förslag om att skrota dagens regler och att införa en namnlag där det bland annat blir tillåtet att ta upp nya släktnamn. Íslensk málnefnd har protesterat ännu en gång.
På lördag drömmer Island om en seger mot Argentina. Men frågan är om inte språkpuristerna drömmer lika mycket om en framtida seger för förnamn på landslagets tröjor.
Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen