Tuff strid om aborträtten i USA

Irlands beslut att legalisera abort har uppmärksammats som en historisk seger för kvinnor världen över. Men samtidigt går USA i rakt motsatt riktning. Donald Trump har under sin tid som president lyckats få igenom en rad restriktioner i aborträtten. Nu har presidenten, efter påtryckningar från sin vicepresident, tagit sig an republikanernas stora hatobjekt: den omstridda mödravårdsorganisationen Planned parenthood.

Under sin presidentkampanj lovade Donald Trump att han skulle strypa all skattefinansiering till Planned parenthood om han vann valet. Organisationen har mer än 600 kliniker runt om i landet och utför en majoritet av aborterna i USA. I slutet av maj tog Trump ett stort steg mot att infria sitt löfte när han presenterade en reform: det så kallade Titel X-programmet.

Titel X instiftades 1970 för att hjälpa vårdcentraler som erbjuder tjänster för gravida. Tanken var att alla, oavsett inkomst, skulle få tillgång till grundläggande vård och information. Enligt Trumps korrigering kommer inte Titel X längre att vara tillgängligt för kliniker som utför aborter.

Läkare kommer hädanefter förbjudas att ens diskutera abort som alternativ med patienter på kliniker som helt eller delvis finansieras av Titel X. För Planned parenthood uppskattas ändringen innebära cirka 529 miljoner kronor i uteblivna intäkter per år. Även om man redan nu förbjuds att använda statliga medel till aborter så menar organisationen att förändringen kommer att slå hårt mot kvinnors möjligheter till grundläggande sjukvård. En majoritet av Planned parenthoods intäkter kommer i dag i stället från donationer som inte skulle påverkas av lagändringen.

– Mina patienter, mammor med flera jobb som saknar ordentlig sjukförsäkring, klarar sig inte utan Planned parenthood och Titel X. Att gå till Planned parenthood innebär att de kan få rätt behandling, säger gynekologen Peggy Ye om Planned parenthoods betydelse.

För Donald Trump är den nya policyn en stor framgång bland de kristna kärnväljarna. När han presenterade förslaget på en galamiddag för abortmotstånd stoltserade han med att vara den första presidenten på flera årtionden som kämpade för »livet«.

Redan under första veckan i Vita huset återinförde presidenten den så kallade Mexico city-policyn som blockerar bistånd till utländska organisationer som förespråkar abort. Administrationen har även föreslagit att arbetsgivare ska ha rätt att bestämma om preventivmedel ska täckas av den sjukförsäkring de är tvungna att erbjuda sina anställda under Obamacare.

Vita huset vill vidare att sexualundervisning i skolor i första hand förespråkar sexuell avhållsamhet. Den kanske viktigaste segern för abortmotståndet var nomineringen av den konservative domaren Neil Gorsuch till Högsta domstolen. Trump har lovat att endast nominera domare som tar avstånd från abort om han får fler möjligheter till utnämning.

– När jag kandiderade till president lovade jag att stå för livet. Jag har hållit mitt löfte och jag tror att alla här förstår det, sa Trump under galamiddagen.

I går slutförde presidenten en regel som är ett överfall på kvinnor och deras hälsa.

Hos USA:s liberaler är tongångarna desto dystrare. Dagen efter att Trump presenterat lagändringarna samlades ett hundratal kvinnor, och en handfull män, utanför den amerikanska kongressen i Washington till en manifestation för Planned parenthood. En av deltagarna var Nancy Pelosi, tidigare talman i representanthuset och Demokraternas minoritetsledare.

Pelosi har länge varit frontfiguren i kampen för aborträtten. Under 2017 var hon tongivande i Demokraternas motstånd mot en sjukvårdsbudget som skulle stoppa all form av subventionering av Planned parenthood under ett års tid. Enligt Pelosi kommer Trumps reform att påverka tillgången till sjukvård för miljontals kvinnor runt om i landet, framför allt för de som har det sämst ställt.

– I går slutförde presidenten en regel som är ett överfall på kvinnor och deras hälsa. Den visar på den här administrationens intention att ta bort kvinnors rätt att ta beslut om sin egen hälsa och familj, konstaterade minoritetsledaren.

Nancy Pelosi påpekade också att Högsta domstolen 1967 slog fast att abort inte strider mot konstitutionen. Enligt henne skulle frågan ha avslutats där och då. I stället har den alltmer militanta debatten handlat om hur tillgängliga aborter ska vara. Varje delstat har i dag egna regler för hur långt in i graviditeten en abort får ske, och under vilka omständigheter.

I praktiken kommer lagen att förbjuda aborter efter sex veckors graviditet, en tidpunkt då de flesta inte ens vet om att de väntar barn.

I Iowa röstade man i början av maj igenom en lag som förbjuder aborter efter det att hjärtslag kan upptäckas. I praktiken kommer lagen att förbjuda aborter efter sex veckors graviditet, en tidpunkt då de flesta inte ens vet om att de väntar barn. I Nebraska röstade delstatskongressen i april igenom ett förslag som häver all skattefinansiering av abortkliniker. I Arkansas gick en domstol i maj ut med att den inte kommer att stoppa ett kontroversiellt lagförslag som endast tillåter kirurgiska ingrepp vid aborter. Beslutet att förbjuda mediciner innebär att endast en klinik i Arkansas hädanefter kan erbjuda abortvård.

I Indiana förbjöd Mike Pence under sin tid som guvernör aborter som baseras på ett fosters kön, etnicitet och potentiella handikapp. Delstatens högsta domstol slog i april fast att flera av Pence abortlagar i Indiana strider mot konstitutionen.

Pence är också den som på många sätt startade Republikanernas krig mot Planned parenthood för ett drygt decennium sedan. Som kongressledamot sponsrade Pence flera lagförslag att helt strypa federalt stöd till mödravårdsorganisationen. I intervjuer förklarade han att han aldrig kommer ge upp sin kamp mot Planned parenthood.

Republikanerna har vid flertalet tillfällen anklagat organisationen för att bryta mot kraven för statlig finansiering. Planned parenthood hävdar att aborter endast utgör en bråkdel av den totala verksamheten. Flera oberoende granskningar gör gällande att en sådan bedömning är kraftigt vinklad. En rad försök från abortmotståndare att under täckmantel provocera fram skandaler har tvingat Planned parenthood att avskeda flera anställda genom åren.

USA:s vicepresident Mike Pence kommer aldrig att ge upp sin kamp mot Planned parenthood, har han sagt. Foto: Andrew Harnik/AP.

Den mest uppmärksammade incidenten ägde rum 2015. Några aktivister utgav sig för att vara biotekniker och bokade in hemliga möten med medarbetare på Planned parenthoods vårdcentraler. Videor visar hur anställda gick med på att sälja fostervävnad som sparats från aborter. Fostervävnaden skulle i sin tur användas till forskning enligt de falska bioteknikerna.

Även om ett flertal domstolar slog fast att innehållet i videorna dels hade redigerats kraftigt, dels inte bröt mot någon lag, så fick Planned parenthood utstå hård kritik. Trots att man vidtog en rad åtgärder mot de ansvariga så nådde den tuffa retoriken kring Planned parenthood nya nivåer. Ett par månader efter att videorna släppts sköts två civila och en polis till döds vid en klinik i Colorado. Gärningsmannen antydde i förhör att dådet var en hämnd för innehållet i videorna.

Sedan dess har polariseringen tilltagit. Den uppmärksammade Women’s march har attraherat miljontals människor runt om i världen. I Washington har marschen lagt stor vikt vid motstånd mot Donald Trump och stöd för Planned parenthoods verksamhet. Under samma vecka, i slutet av januari, hålls sedan 1974 den så kallade March for Life i protest mot legaliseringen av abort. Demonstrationen samlar årligen hundratusentals, många av dem kvinnor.

När USA i november håller kongressval kommer abortfrågan återigen att stå i centrum. Trump bad under galamiddagen amerikaner att rösta på kandidater som tar avstånd från aborträtten. Samtidigt har Pelosi gått ut med att hon på nytt ställer upp som talman om demokraterna återtar sin majoritet i representanthuset.

Abortfrågan polariserar USA. Foto: Brennan Linsley/AP.

I slutändan är det dock många demokratiska kvinnor som fasar för vad som skulle hända om Trump tvingas lämna sin post i förtid. Med Mike Pence som president skulle kampen mot abort onekligen intensifieras. Så sent som i mars förutspådde vicepresidenten att den rådande trenden kommer att leda till att Högsta domstolens beslut från 1967 rivs upp.

– Om vi alla gör allt vi kan, kan vi återigen, under vår livstid, restaurera det heliga livets plats i amerikansk lag, försäkrade Pence under ett tal till abortmotståndare i Nashville.

Innan hans dröm kan bli verklighet måste Pence tillsammans med Trump vinna en pågående rättstvist med Planned parenthood om de nya lagändringarna. Och även om så blir fallet är det lite som tyder på att USA:s kvinnliga demokrater skulle trappa ner på sitt motstånd. Framför allt inte så länge den mäktigaste av dem alla heter Nancy Pelosi.

– Amerikas kvinnor håller på att höja sina röster och vi ber dem att inte röra vår rätt till sjukvård. Planned parenthood leder oss längs vägen, förklarade Pelosi.