Esbati: »Det finns en kris som är större än Sverige«

Vänsterpartiet har medvind och haft det länge, varför?

– Jag tror väljarna uppfattar oss som ett parti som kan leverera en politisk förändring utan att kompromissa med våra grundvärderingar. Det finns en längtan bland väljarna efter jämlikhet och hopp i stället för rädsla. Tyvärr är vi lite för ensamma att stå för de värderingarna.

Är det därför C går framåt också?

– Ja, det är ingen slump att tre partier lyft sedan förra valet, C, SD och V. Man kan skönja en tydlig linje hos partierna. Sedan står SD framför allt för en linje som är vår raka motsats. Men det finns en kris just nu som är större än bara Sverige där partier lite räddhågset försöker vinna en mitt som inte finns. För oss är det viktigt att inte svartmåla Sverige och samtidigt vara medvetna om att det finns många problem.

Skulle du säga att ni kapitaliserar på vänsterfalangen i S och därför lyft i opinionen?

– Jag tror att det är lite för tidigt att säga nu. Vi försöker genomföra det vi säger och går till val på – något som visat sig i budgetförhandlingar.

Som vinster i välfärden, det var semiframgångsrikt 2014 och sen misslyckades ni med att få igenom det i riksdagen. Har ni släppt det nu?

– Nej, det var jätteviktigt för oss att få till en proposition, och de borgerliga och SD röstade ner den. Vi har inte släppt det på något sätt.  Men nu pratar vi mer om vad vi vill med hela samhället och under det paraplyet finns vinster i välfärden.

Vad ingår mer under det paraplyet?

– Vi behöver göra något åt skattesystemet och presenterade i Almedalen ett sammanhängande skatteförslag, framför allt höjda kapitalskatter på de som tjänar riktigt mycket. Det skulle innebära att inkomstskatterna sänks för alla som tjänar mindre än 40 000 kronor i månaden. Det går inte att utelämna skattepolitiken som S och MP vill göra. Nu, i slutet av valrörelsen, har de börjat adressera detta med diffusa utspel. Just det här med semesterveckan för barnfamiljer. Oavsett vad man tycker om detaljerna är det glädjande att de vill göra något som handlar om att vidga välfärden. Lite synd att det kommer vid slutet.

Fler kvinnor med invandrarbakgrund röstar på SD än på er. Borde det inte vara en grupp som är given för er att fånga upp?

– Jag vet inte hur det kommer falla ut i verkligheten efter valet. Men jag ser det inte som något konstigt att ett starkt populistiskt parti även kan rekrytera väljare bland invandrare. Det blir mer normaliserat med rasism och utlandsfödda förhåller sig till den diskursen. Att folk har en grundläggande social oro för sin ställning i samhället kommer att vända det i frustration mot nyanlända, det är en dynamik som finns. Huruvida det leder till att invandrarkvinnor blir en stark väljargrupp för SD har jag svårt att tro. De är ett parti som främst vinner röster från tidigare moderatväljare.

Du fick mycket personkryss i förra valet, varför?

– Svårt att säga. Jag har varit med länge och gjort olika saker i vänsterrörelsen. En annan förklaring kan vara att jag kört på i sociala medier och i andra kanaler. Människor ser det. Under valrörelsen är det många som hejar på mig på stan och säger att de läser vad jag säger. Andra nämner tiden som ordförande för Vänsterpartiets ungdomsförbund. Så något bra gjorde man ju då.

Är det ofördelaktigt för dig att vara så populär i ett parti där personvalskampanjande inte är tillåtet?

– Jag står högst upp på listan i år så jag är jätteglad att jag står högre upp än sist. Nej, jag tror inte det är ofördelaktigt. Jag har inte profilerat mig mot partiet och skulle aldrig komma på tanken att profilera mig. Det är Vänsterpartiet som helhet som gäller.

Fakta | Ali Esbati

Politisk karriär: Gick med i ung vänster 1992. Ordförande i ungdomsförbundet 2001–2004, suttit i programkommission i 14 år. Invald som riksdagsledamot förra mandatperioden. Sitter i partistyrelsen.

 Annan karriär: Jobbat och bott i Norge sju år. Var debattredaktör på tidningen Klassekampen. Startade Manifest – en fackligt finansierad tankesmedja.

Ålder: 41 år.

Familj: Bor med min dotter som är 7 år varannan vecka.  

Om sin tid på Handelshögskolan politiskt:

– En väldig hegemonisk kultur. Men väldigt lite gnabbande politiskt. Jag har tidigare sagt att jag gick där för att lära känna fienden. Så jag låter mig inte imponeras i onödan av högerekonomisk teori.