Opinionsmätningar gör visst nytta

Text: Anders Sundell

Bild: Fokus partitopp, Göteborgs universitet

Opinionsmätningar har de senaste åren fallit i viss onåd, både i Sverige och utomlands. Många institut förutsåg inte Donald Trumps valseger, brexit, eller Sverigedemokraternas succéval 2014. Om mätningarna inte kan avslöja sådana omvälvande politiska händelser i förväg, vad ska vi då ha dem till? Daniel Nordström, chefredaktör och ansvarig utgivare på Mittmediatidningarna Vestmanlands-Tidning, Bergslagsbladet/Arboga-tidning, Norrtelje-Tidning, Sala Allehanda, Fagersta-Posten och Nynäshamnsposten, meddelade i februari att de inte skulle publicera några opinionsundersökningar, eftersom »de helt enkelt inte går att lita på«.

Kritiken är i vissa fall överdriven. De flesta nationella väljarbarometrar inför det amerikanska valet visade att det skulle bli jämnt, med en liten övervikt för Hillary Clinton, och hon fick som bekant också fler röster än Donald Trump. Men det är mest av akademiskt intresse, eftersom presidentvalet inte avgörs genom en nationell rösträkning utan i elektorskollegiet, som Trump vann.

Olika medieorganisationer och forskare hade inför valet gjort diverse förutsägelser om vem som skulle vinna utifrån opinionsmätningar i de olika delstaterna. Statistikern Nate Silver menade att det var 70 procent chans för en Clintonseger, och var därmed en av de mest försiktiga. Andra, som forskare på Princeton, trumpetade istället ut att Clinton med 99 procents sannolikhet skulle bli president. Med sådan svansföring är det inte mer än rätt att man får hård kritik efteråt.

I Sverige gjordes också några liknande försök inför riksdagsvalet 2014. Bland annat kunde man i Fokus några dagar före valet läsa att en matematisk formel redan avslöjat valresultatet.

Ett av skälen till de alltför självsäkra förutsägelserna har att göra med hur olika mätningar vägs ihop. Om många oberoende mätningar visar samma sak ökar det sannolikheten för ett visst utfall. Problemet är att mätningarna inte är oberoende, utan kan dras med samma metodproblem. Om alla opinionsinstitut har svårt att få med lågutbildade personer på landsbygden i sina undersökningar kommer stödet för Trump och SD att underskattas, oavsett om det görs två eller tjugo mätningar.

Sådan osäkerhet går utöver den vanliga och beräkningsbara statistiska osäkerheten som kommer av slumpmässiga urval, och är mycket svårare att förhålla sig till. Den statistiska felmarginalen när man frågar tusen personer om stödet för ett parti som har 50 procent av rösterna är till exempel plus/minus tre procent, ungefär, och det är vad som avses när det sägs att »förändringen är statistiskt säkerställd.« Men vad är den faktiska felmarginalen, där vi tar hänsyn till skevheter i urvalet av svarande, bortfall, och ljugande respondenter? Inte en aning. Här ligger förklaringen till de spektakulära missarna i fallet Trump.

Att mäta opinionen är alltså inte som fysik eller astronomi, där fenomen kan observeras med exakt precision, ner till den tionde decimalen.

Men det betyder inte att opinionsmätningar är astrologi och bluffmakeri – tvärtom – om vi tar dem för vad de är. För är det inte otroligt att man bara genom att fråga några tusen personer, utvalda på ett smart sätt, kan få en rätt bra bild av vad miljontals andra tycker? Vi vet inte de exakta procentsatserna, men om det vore val i dag kunde vi vara rätt säkra på att Socialdemokraterna skulle backa och Sverigedemokraterna gå kraftigt framåt, jämfört med 2014. Det är väl inte så illa? Vi tar det bara för givet.

På ett sätt liknar dock opinionsmätandet fysiken. Kvantmekaniken lär oss att observationer av en partikel också påverkar den, och så är det också i politiken. Systematiska sonderingar av opinionen visar partierna vad som flyger och vad som behöver jobbas om, mellan valen. Förslagen kan i bästa fall på så vis genomgå snabbare iterationer och bättre utvecklas i enlighet med folkviljan, om det nu kan sägas finnas en sådan.

Mätningarna bör inte förbjudas eller avslutas, men inte heller ses som något annat än en hyfsad uppskattning av hur opinionen ser ut just nu. Hur det går i valet vet vi först om två veckor.

Anders Sundell

Forskare i statskunskap på Göteborgs universitet 

Läs mer i Fokus 

Nervös procentmätning (18-07)

Mäthatet (16-05)

Fokus partitoppen ger dig bästa kollen på opinionen

 

Rättelse: Mediekoncernen Mittmedia har inte meddelat att de förbjuder opinionsundersökningar utan beslutet gäller endast Mittmediatidningarna Vestmanlands-Tidning, Bergslagsbladet/Arboga-tidning, Norrtelje-Tidning, Sala Allehanda, Fagersta-Posten och Nynäshamnsposten