Brynolf Wendt

Text: Brita-Lena Ekström

Bild: ANDERS JAHRNER, IBL, TT

Det var rätt tänkt, men det började inte så bra. En frispråkig åklagare skulle leda det nya tv-programmet Efterlyst i TV3, om brott och straff. Brynolf Wendt må ha varit en personlighet i rätten och samhällsdebatten men på tv såg man bara en lite stel och obekväm jurist. När Wendt blev bisittare till den erfarne programledaren Hasse Aro gick det mycket bättre. Brynolf Wendt blev snabbt folkkär i programmet Efterlyst. 

Han ägde några viktiga egenskaper som krävs för att bli en tv-personlighet. Han var kategorisk och levererade oneliners. 

Brynolf Wendt arbetade i det svenska rättväsendet i 30 år. Han skaffade sig juristutbildning, började inom polisen, avancerade till länspolischef, fortsatte därefter till jobbet som åklagare, bland annat som länsåklagare i Halland innan han blev överåklagare i Göteborg. 

Han blev känd för att jaga skattesmitare. 

Han blev också omtalad för sina tuffa, orädda utfall mot ett rättsväsende han ansåg vara i förfall. 

I sina kommentarer till rättsfallen i Efterlyst passade han på att kritisera både svenska skatter, nedbantad polisutbildning och en oduglig brottsbekämpning. Det mesta var statens fel. »Ett rättsväsende på dekis helt enkelt«, enligt Brynolf Wendt. 

Hans politiska hemvist började hos Socialdemokraterna. I slutet av 1990-talet engagerade han sig politiskt i ett nytt pensionärsparti som dock aldrig kom längre än till några mandat i kommuner och landsting.

Att se och lyssna på Brynolf Wendt i Efterlystklipp i 90-talstappning är en resa i nostalgins tecken. Wendt sitter kostymklädd på skrivbordskanten. Ser man snäll ut är det lättare att vara milt vass i tonen. 

En julhälsning 1993, signerad Brynolf Wendt, kunde låta så här: »I jul kommer 3 personer mördas, 30 kvinnor våldtas, 20 butiker rånas. Det kan låta ödesbundet, så låt oss vara varsamma», sa Wendt och tittade rakt in i kameran. 

Inför programmets sommaruppehåll läste han högt ur bibelboken Syrak om hur man bör leva sitt liv. »Måtte makterna vara oss nådiga«, citerade Brynolf Wendt och slog ihop sin Bibel. 

Brynolf Wendt kallades för skattefuskarnas skräck. Var han därmed en hårding i synen på brott och straff? Han gjorde sig förvisso känd för att kräva hårda tag mot brottsligheten. Anekdoten om hur han under sin tid på TV3 föreslog att staten skulle köpa in en oljeplattform ute på Nordsjön, kanske är en del av svaret. Där skulle de 500 farligaste mördarna och vaneförbrytarna placeras, leva lyxliv och aldrig någonsin släppas ut. Staten skulle spara miljarder och de 500 skulle vara jättenöjda. 

Han valde att ge brottsoffren återupprättelse. Han lyfte fram deras situation i alla de kriminalfall som tv-programmet Efterlyst handlade om. 

Han lyckades genom sin medverkan i Efterlyst göra åklagaryrket känt utanför juristkretsar. Nu var det inte bara välkända försvarsadvokater som flimrade förbi i tv-rutan och i pressen.

Leif GW Persson kom så småningom att ersätta Brynolf Wendt som bisittare i Efterlyst. Han fick sedan ett eget tv-program som gjorde honom känd inte bara för att analysera omtalade rättsfall utan som en allvetare och tyckare om snart sagt alla världens problem. Kanske säger detta något om brott och straff som en samhällsfråga högt upp på dagens agenda. Inte minst i politiken. 

Man kan fundera på vad Brynolf Wendt skulle ha sagt i eftervalsanalysen om gängbrottslighet och polisbrist. I Bibeln finns många svar på livets gåtor. Det visste alltså Brynolf Wendt. Om dagens upplagor av tv-program med fokus på brott och straff läser ur böcker må vara osagt. 

Brynolf Wendt föddes i Gamlestaden i Göteborg och bodde senare i flera år i Halmstad. 

Dottern Eva Wendt berättar för Aftonbladet om hans sista tid.

– Barnbarn har kört runt honom i rullstolen och han har pekat ut vilka träd i trädgården som ska bort. Vi är väldigt tacksamma att vi fick en så fin sommar ihop. <