Danske banks vd: »Fanns signaler om att något inte stod rätt till«

Publicerad 2018-12-13

Bild: Simon Rehnström

Berit Behring hinner knappt ta plats i stolen förrän en suck undslipper henne. Det var kundevent i Göteborg i går kväll, tidigt flyg i morse och en fullspäckad fredag väntar; klockan är inte ens tio på förmiddagen. Sinnesstämningen hänger ihop med hur denna höst har utvecklat sig – den högsta chefen har tvingats lämna sin tjänst och även bolagets styrelseordförande har stigit av.

Vi vet inte om det när vi ses, men senare denna dag utses Karsten Dybvad Dalsjö till ny styrelseordförande på en extrainkallad bolagsstämma. Danske Bank har blivit rejält omskakad det senaste året.

– Jag har varit jättebesviken på att det kunde ske i den bank som jag representerar, säger Berit Behring, som är Danske Banks Sverigechef sedan våren 2017.

Hon syftar på den uppmärksammade penningtvättsskandalen.

2 100 miljarder kronor ska ha tvättats åt utländska kunder via Danske Banks estniska filial under åren 2007–15. Detta enligt bankens egen utredning.

Sverigechefen Berit Behring har fått ägna stor kraft åt att lugna svenska kunder och svara på frågor.

– Vi har försökt vara transparenta och inte bara skyla över, säger hon.

Bakgrunden är att Danske Bank i slutet på 2006 förvärvade finländska Sampo Bank för cirka 30 miljarder danska kronor. Med köpet följde en verksamhet i Estland, som under många år var mycket lönsam. I slutet på 2013 larmade en visselblåsare, anställd på banken i Estland, om att ryska kriminella nätverk och personer med koppling till ryska underrättelsetjänsten misstänks tvätta pengar. Danske Bank svarade med att tillsätta en egen utredning. Först 2015 hade banken stängt ner alla de misstänkta kontona i Estland.

När danska journalister i samarbete med internationella journalistnätverket OCCRP våren 2017 inledde sin granskning framgick skandalens omfattning.

– Redan vid förvärvet fanns signaler om att något inte stod rätt till, säger Berit Behring. Men fram till 2013 gjordes interna rapporter av personal inom regelefterlevnad och av internrevisorer, som var helt gröna. Även myndigheter synade och sa att nu ser det mycket bättre ut. Så här i efterhand inser jag att vi borde ha regerat starkare på de signaler som vi fick.

Faktum kvarstår att banken agerade valhänt under två år efter det att visselblåsaren slog larm.

– I början på 2014 tillsattes en grupp som började gå igenom den specifika kundportföljen med icke estländska kunder. I slutet av 2015 hade man gått igenom den färdigt och stängt ner hela portföljen. Det tog för lång tid. Främst för att man inte trodde att det skulle finnas så mycket skräp som det sedan visade sig, säger hon.

Berit Behring leder en uppstickare på den svenska marknaden, som domineras av de fyra storbankerna. Mätt i storlek på den nordiska marknaden är banken näst störst, bara Nordea är större. I Sverige har man på tjugo år gått från drygt 1 procents marknadsandel till cirka 6 procent; bland privatkunder är andelen något lägre.

– Vi växer med cirka 10 000 privatkunder om året, säger hon lite stolt.

Huvudkontoret ligger av rätt uppenbara skäl i Köpenhamn, vilket enligt Sverigechefen ger bra driv åt den svenska verksamheten. Hon nämner en anda av entreprenörskap där de 1 400 anställda i Sverige, fördelade på ett 30-tal kontor, kan fokusera på verksamheten.

För henne är arbetet något tudelat.

– En del ägnas åt formalia, med en struktur som är ganska förutbestämd. Alla institutioner har väldigt mycket strukturer. Så det är en väldigt stor andel möten med formella agendor som följs, säger hon.

– Den andra delen, som är mycket roligare, det är att träffa många kunder och väldigt många medarbetare. Vi lånar ut pengar och tar risk på kunder, då vill jag också ha en känsla för kunderna så jag förstår deras affär bättre.

Banken har cirka 200 000 privatkunder i Sverige, och många har haft frågor kopplade till penningtvättsskandalen. Berit Behring försäkrar att misstagen i Estland inte har upprepats i Sverige.

– I samband med att vi har gått igenom portföljen i Estland har vi även gjort kontroller av att det inte ska finnas samma typ av problem någon annanstans i koncernen. Vi har inte sett några kopplingar till Sverige. Skandalen var något väldigt specifikt estländskt, säger hon och tillägger att transparensen är viktig.

Danske Bank var snabbt ute och lovade bot och bättring. Man ska donera 1,5 miljarder danska kronor, vilket motsvarar över 2 miljarder svenska kronor, till en stiftelse vars syfte är att bekämpa ekonomisk brottslighet. Berit Behring förtydligar:

– Beloppet som man ska ge bort motsvarar faktiskt de samlade bruttointäkterna i Estland åren 2007–2015. Det är alltså inte själva vinsten, för det hade varit för krångligt att bena ut.

Banken utreds för närvarande av myndigheter i Estland, Danmark och USA och löper risk för jätteböter, även om Danmarks finanstillsynsmyndighet nyligen meddelade att de »drakoniska« åtgärderna från bankens ledning och styrelse sannolikt kan ha förmildrande effekt på eventuella bötesbelopp.

Mitt i allt detta talar Sverigechefen Berit Behring ändå om stolthet över vad hon kallar »min bank«.

– Trots den här krisen är jag samtidigt jättestolt över mina medarbetare i Sverige, och vad vi tillsammans har åstadkommit.