Nätansvar är ordet
Bild: Simon Rehnström
Den digitala vårdtjänsten Min doktor lanserades redan 2013 och var tidig med att erbjuda patienter en direktkontakt med läkare via mobil eller dator. Grundaren, Magnus Nyhlén, har en bakgrund som entreprenör men bytte bana: i 30-årsåldern skolade han om sig till läkare.
I sin läkarpraktik märkte han vårdens bristande effektivitet vilket lade grunden för Min doktor.
Fem år har passerat och verksamheten har vuxit stadigt sedan dess – vilket varit en klurig balansgång, menar Magnus Nyhlén.
– Man måste ta ett samhällsansvar. Det är väldigt enkelt att växa snabbt, bara genom att erbjuda något kunderna vill ha. Men sedan start har jag försökt att ta hänsyn till att vi har olika intressenter och inte en rak konsumentrelation, eftersom vården bekostas av landstingen, säger han och framhåller att direktkontakten också kan ha en baksida.
– Ibland är det inte det bästa att patienten får en omedelbar access till sjukvården. Patienten måste själv fundera på om det är något man kan hantera genom egenvård.
En annan balansgång står mellan landstingspatienters behov och vad en digital tjänst i ett tidigt skede kan erbjuda.
– Landstingen utgår från de områden där de har störst behov: patientgrupper som är multisjuka, ofta äldre som har långvariga relationer med vården.
Numera finns flera liknande nätbaserade läkartjänster som erbjuder direktkontakt med video. Till skillnad från dessa föredrar Min doktor att först ta in ett skriftligt underlag från patienterna.
– Den stora samhällsutmaningen är att det finns brist på resurser inom vården, framför allt personella resurser, säger Magnus Nyhlén. Videosamtal effektiviserar för patienten, som inte behöver ta sig till läkaren, men för läkaren effektiviserar det väldigt lite. Skillnaden mellan oss och andra, till exempel Kry, är att läkaren bedömer hur information ska hämtas in. Text är den mest effektiva kommunikationsformen – det är därför vi skickar meddelanden – sedan kommer video och fysiska möten.
Förutom att ha nära samarbete med försäkringsbolag har Min doktor även förvärvat fysiska så kallade minutkliniker, med Ica som blivit delägare i Min doktor. På dessa kliniker kan sjuksköterskor ta prover som sedan analyseras av läkare och återkopplas via internettjänsten.
Digital vård anses vara en framtidssektor och externa finansiärer har redan satsat 800 miljoner kronor i Min doktor, vilket gått till omfattande investeringar, enligt Magnus Nyhlén, som jämför med digitaliseringen som skett i andra sektorer.
– När man loggade in på internetbanken för första gången för tio, femton år sedan var man nöjd med att kolla saldot. Då var man inte redo för stora beslut som att ta banklån på nätet, säger han och låter förstå att nya beteenden tar tid.
Nyligen lanserades program för att hantera patienter med kroniska sjukdomar. Så kallade multisjuka står också för 80–85 procent av landstingens vårdutgifter, med andra ord finns stora belopp att spara även vid små effektiviseringsvinster.
– Nu kan vi hantera stora, tunga sjukvårdsekonomiska patientgrupper, till exempel patienter med kronisk smärtproblematik eller högt blodtryck. Vi kan nu digitalisera de flödena. Och vi tror att det är en långsiktig förändring som kommer att ske. Men vi vill gärna ta hänsyn till alla aktörer. Jag är läkare i botten och vill ta ansvar.
Läs även »E-doktorn kan komma« här.
Motivering: Digitaliseringen av samhället väcker ibland oro för att den mellanmänskliga kontakten ska utarmas. Årets digitala svensk är ett exempel på att tekniken lika gärna kan göra det lättare att mötas. Med hjälp av nätbaserade läkartjänster har möjligheten att snabbt få kontakt med en läkare ökat betydligt för många, inte minst för personer som har svårt att hinna till läkare dagtid, eller har långt till närmaste vårdcentral. En av de första tjänsterna av det slaget var Min doktor och årets digitala svensk är dess grundare – som själv är läkare, förutom att vara digital entreprenör inom både utbildning och hälsa – Magnus Nylén.
Övriga vinnare:
- Oxenstjärna: Ann-Marie Begler
