Det kan mötet med Nordkorea leda till
Att komma till Sydkorea var som att födas på nytt. Kvinnan med det korta, lockiga håret blickade ut över det dimhöljda landskapet. Hon hade flytt det stängda landet på motorcykel, lämnat efter sig sin yngre bror och dotterns familj.
– Frihet, vi hade ingen aning om vad det betydde, sa hon när Fokus i fjol besökte det gemensamma säkerhetsområdet mellan Nord- och Sydkorea.
Det var där, i den lilla byn Panmunjom, som många trodde att förra årets möte mellan Donald Trump och Kim Jong-Un skulle äga rum. I stället blev det ett mediespektakel i Singapore som mynnade ut i att Trump och Kim lovade att arbeta för total kärnvapennedrustning på Koreahalvön.
Det var dags att skriva ett nytt kapitel mellan nationerna, sa den amerikanske presidenten:
»Gårdagens konflikt behöver inte vara morgondagens krig.«
De första stegen var att amerikanska stupade soldaters kvarlevor återbördades, Kims kärnvapentester pausades och USA ställde in militärövningar på Koreahalvön. Men det dröjde fem månader innan USA:s Stephen Biegun och Nordkoreas vice utrikesminister slutligen möttes på en konferensanläggning utanför Stockholm för att sätta handling bakom orden.
– Du har å ena sidan fullständig och verifierbar »avnuklearisering«, å andra sidan önskemål från Nordkorea om militär nedrustning även på den södra flanken. Det är då svårt att se vem som ska ta första steget, säger Annika Söder, kabinettssekreterare på UD.
I nästa vecka träffas Trump och Kim på nytt, i Hanoi i Vietnam. Personer med insyn i diplomatin poängterar att toppmötet sker extremt nära inpå de sista förberedande överläggningarna. Men viljan är god. Hanoi ses som en unik möjlighet att bryta decennier av iskyla: Relationerna mellan länderna är rekordbra och med tanke på att både Trump och Sydkoreas president Moon Jae-In kan vara utbytta inom några år gäller det att fylla punkterna från Singaporemötet med konkret innehåll.
Går det väl kan grannländer som Kina också bjudas in.
– Det fanns under lång tid ett sexpartssamtal. Efter mötet kan det vara en väg framåt, men det kan också vara så att USA och Nordkorea behöver reda ut fler saker innan man kan gå vidare till regionen, säger Annika Söder.
Att Donald Trump och Kim Jong-Un träffas väcker hopp på båda sidor av gränsen att en dag få återförenas med släktingar på andra sidan. Så sent som i tisdags talade nordkoreanska medier om fullständig och verifierbar kärnvapennedrustning – en bekräftelse på välviljan, enligt diplomaterna. Men kanske är förväntningarna för högt ställda, inte minst Donald Trumps, varnar Nordkoreaexperten Niklas Swanström vid Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik.
– Trump är oberäknelig. Kommer han att köpa att nordkoreanerna har ett begränsat handlingsutrymme? Från deras sida har man gått långt men man är kanske inte beredd att gå till vägs ände.
Swanström tror snarare på det Stephen Biegun nyligen sa vid en föreläsning på Stanforduniversitetet: kärnvapennedrustningen ska ses som ett slutmål.
– Det är för tidigt för Nordkorea. Men väldigt sannolikt är att man efter Hanoi har ett »end of war-agreement«, som är lite mindre än ett fredsavtal. Men också att Nordkorea stänger forskningsinstitutioner som Yongbyon samt de stationära avfyrningsramperna.
Nordkoreanerna kommer så klart att kräva något i gengäld, som stöd till ekonomisk utveckling och – om de tillåter sig att drömma – att USA drar tillbaka sina trupper på Koreahalvön och i Japan.
– Jag ser inte framför mig en situation där det inte finns amerikansk militär i regionen, säger Annika Söder.
– Men man kan lämna säkerhetsgarantier: Vi kommer inte att angripa er.
Läs mer:
