Den nya miljörörelsen är en dystopisk ungdomsrevolt

Studenter och polis drabbade samman i gatukravaller, tårgasbomber och stenar ven genom vårluften. Studentupproret i Paris 1968 inspirerade till en rad ungdomsrevolter i västvärlden: kårhusockupationen i Stockholm, protesterna mot apartheid­stater och mot Vietnamkriget. 

De hundratals klimatstrejkare som hade samlats på Mynttorget i Stockholm en fredag i början av mars för knappast tankarna till vare sig gatukravaller eller kårhusockupation. Här samlades unga skolkande elever, medelålders föräldrar och en och annan pensionär i en stillsam klunga, förde lågmälda samtal i  ett gråkallt duggregn. 

I mitten av folkklungan stod en flicka i vit mössa och med en allvarlig, intensiv blick. Trots att hon var kortare än de flesta i sin närhet skapade hon en aura omkring sig av integritet och pondus. På kort tid har Greta Thunberg, 16, blivit förgrundsfigur för en global rörelse som fått elever världen över att lämna sina klassrum för att strejka för klimatet och kräva att regeringar i deras respektive länder för en politik i enlighet med Parisavtalet. Hon har blivit omskriven i internationella medier, läxat upp politiker vid FN:s klimattoppmöte i Katowice och i Davos och i den amerikanska tidningen Rolling Stone fick hon nyligen epitetet »den oväntade grundaren av en internationell ungdomsrörelse«. Nyligen nominerades hon också till Nobels fredspris. Tillsammans med andra unga klimatstrejkare har Greta Thunberg via det globala nätverket #fridaysforfuture nu också slutit upp inför en global strejk (Global strike for future) den 15 mars. Hittills har deltagare från över 100 länder anslutit sig till strejken, som ska äga rum på över  1000 platser runt om i världen.

Har ungdomsgenerationen återigen blivit politiskt aktiv, som den var 1968?

Är de skolkande unga klimatstrejkarnas protest en revolt mot föräldragenerationen – den så kallade Generation X (födda 60–80) – som beskrivits som apolitiska, ironiskt genomskådande 40-talisternas svulstiga politiska visioner som så lätt tycktes brisera i ett ekonomiskt krisande 90-tal? 

Ser Greta Thunberg själv klimatrörelsen som sin generations revolt?

Hon funderar en stund, ser sig omkring på torget.

– Jag vet inte. Skillnaden jämfört med 1968 är att läget är så pass akut. Men det är inte så många fler ungdomar än äldre som bryr sig om detta. I min klass säger många att det bara är skönt om det blir varmare. 

Dagens unga organiserar sig på ett annat sätt än 68-rörelsen och går lätt in och ut ur grupper. Och medan 68-rörelsen var mer obstinat, vänder sig dagens unga inte mot föräldrarna, menar Anders Parment, generationsforskare vid Stockholms universitet.

Flera av dem som ansluter sig till hashtaggen #fridaysforfuture har onlinekonferenser. Annars styrs nätverket inte av någon organisation, utan utifrån ett gräsrotsinitiativ, drivet av enskilda människor på olika orter, även om organisationer som Greenpeace har skickat ut uppropet till sina lokalföreningar, som hakat på hashtaggen.

– Jag tycker att det är vår styrka att vi inte är en organisation, säger Greta Thunberg till Fokus.

Men om rörelsen ska hålla krävs en policy och tid och kraft för att påverka lagar, enligt Pontus Strimling, samhällsvetenskaplig forskare vid Institutet för framtidsstudier.

– De bör åtminstone se till att folk röstar efter deras hashtag.

Enligt Ungdomsbarometern intresserar sig millenniegenerationen för frågor som politiska krig, svält och miljö. Men de unga klimatstrejkarna knyter inte sin protest till något särskilt parti. För Isabelle Axelsson, 18, en av skolstrejkarna på Mynttorget, är klimatet ingen politisk fråga: 

– Klimatkrisen är ingen åsikt; det är något som händer. Det är fakta att det kommer att gå åt helvete.

Det svaret är ett uttryck för att ungas uppror i dag är mer dystopiskt än politiskt, om man ska tro Thomas Fürth, forskningsledare på analysföretaget Kairos Future. En tredjedel av tillfrågade unga i analysföretagets undersökning tror att det redan är för sent att göra något åt klimathotet. 

– Medan 68-rörelsen levde i en tid där många snabbt fick det bättre, präglas millennierörelsen av en avsaknad av framtidstro, säger Thomas Fürth, som tycker att dagens ungdomsrörelse mer liknar 30-talisternas anti-kärnvapen-rörelse än 68-generationens revolt. 

Greta Thunberg och Isabelle Axelsson stod envetet kvar i duggregnet på Mynttorget, fast beslutsamma att fortsätta skolstrejka varje fredag tills regeringen för en politik i linje med Parisavtalet. De oroas inte över att det kravet skulle utgöra en alltför bräcklig grund för att skapa en rörelse som håller på sikt.

– Vi kommer inte att låta det här gå över, säger Isabelle Axelsson.

Läs mer

Den nya ångesten 

Klimatdebatten är fylld av skam