JA, det här blir tufft att lösa
Bild: FREDRIK SANDBERG/TT, JONAS EKSTRÖMER/TT
Det är mycket i svensk politik som inte är sig likt. När regeringen förra mandatperioden gjorde upp med Vänsterpartiet kom direktiven uppifrån. Budgetförslagen marinerades av socialdemokrater och miljöpartister, innan Vänsterpartiet fick sätta tänderna i dem.
– Sedan började Vänstern med att stryka MP:s grejer, mest för att retas skulle jag tro, säger en socialdemokrat som deltog.
Hårt, men av allt att döma, rätt hjärtligt. Så kanske man inte skulle beskriva klimatet i förhandlingarna kring 73-punktsprogrammet våren 2019. Många av delarna på den digra reformlistan ligger längre fram i tiden. Som en ny skattereform och hur hyressättningen för befintliga bostäder ska se ut. Men i en rad andra förslag pågår, som Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Martin Ådahl uttrycker det, »tuffa förhandlingar« med regeringspartierna om hur idéerna ska bli verklighet. Förhandlingarna börjar i flera fall mellan ministrar med statssekreterare och respektive C och L-representanter, för att sedan färdas vidare till finansdepartementet och slutligen tillbaka ner till förhandlarna.
Fokus genomgång visar att av de 73 punkterna ska 18 antingen verkställas eller börja att utredas våren 2019.
På miljöområdet ska bland annat en utredning som ser på hur det klimatpolitiska ramverket får genomslag tillsättas under 2019. En annan utredning under året ska granska hur politikerna ska kunna förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar från år 2030.
På området »Jobb, företagande och hållbar tillväxt« handlar det om att kravet på kollektivavtal vid nystartsjobb ska bort. Det ryker utan större knorr från vare sig regering eller fack, om man ska tro den borgerliga sidan av förhandlingarna.
Desto knöligare lär det bli att göra verklighet av punkten »Arbetsrätten moderniseras«, där huvuddraget är att göra om turordningsreglerna i las. Upplägget är att arbetsmarknadens parter får diskutera fram en lösning, medan en 13 månader lång utredning tillsätts parallellt. Kommer parterna inte fram till något kliver politikerna in, en arbetsgång som inte gillas av facket.
– Det är att förhandla under hot, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.
När Martin Ådahl medverkade vid ett seminarium på byggföretaget Veidekke nyligen konstaterade han, något förvånad, att det i förhandlingarna om januariavtalet ändå gick ganska snabbt att enas i arbetsmarknadsfrågorna, men att det var betydligt tuffare i bostadsfrågorna. I synnerhet när det kom till hyressättningen. Kanske ingen slump, om man ska tro socialdemokrater lagda åt det strategiska hållet. LO:s Karl-Petter Thorwaldsson och Stefan Löfven sägs ha varit eniga om att de på papperet skulle tvingas till förändringar i arbetsrätten, även om de klagat utåt för att få det att se ut som att de drivits till smärtgränsen. I bostadsfrågan finns inte den ordningen.
– Intresseorganisationerna i båda frågorna var väldigt energiska, men opinionsbildningen var tyvärr inte lika stark för reformer av hyressättning som av arbetsrätten, säger Martin Ådahl.
Läs också: Reformerna få frågar efter
Tidsschemat för området bostäder i januariavtalet avslöjar att det ligger fyra förslag redo för att antingen genomföras direkt eller utredas. Snabbast hanterad är bygglovsbefrielsen för altaner, i tisdags lade regeringen en lagrådsremiss i frågan. Centerpartister håller tummarna för att altaner som byggs inom 3,6 meter från ett bostadshus ska frodas i villaträdgårdarna lagom till semestern börjar.
Mer svårarbetat blir det i frågan om hyresrätterna.
I januariavtalet står det att hyresmodellen ska reformeras. I ett första steg innebär det fri hyressättning på nybyggda lägenheter. Men liberalerna utanför regeringen vill gå längre än så. De ser helst att hela hyresmarknaden blir just marknadsmässig – och där har de svårövertalade intresseorganisationerna satt klackarna i backen. För Martin Ådahl kokar oenigheten kring den ideologiska S-stötestenen ner till pedagogik. Kort och gott att Centern inte lyckats övertyga motparten om fördelarna med att liberalisera större delar av hyresbeståndet.
– Vi har varit för dåliga på att förklara hur tufft folk har det på marginalen i bostadsmarknaden. Bilden många har är att de här olika regleringarna skyddar folk men det vet folk i storstäder att det gör de inte alls, tvärt om. I stället får de inflyttade andrahandskontrakt, höga hyror och långa pendlingsavstånd med höga kostnader, samtidigt som det går att reformera utan att drabba de som har reglerade hyror idag.
– Det blir en kommission som jobbar vidare med det här och det blir tufft, men inte omöjligt, att få till stora reformer där, fortsätter han.
Vid sin sida har Ådahl en annan liberal centerpartist, Kristian Ljungblad, som var styrelsemedlem i Stureplanscentern när föreningen fortfarande var vid liv. Han är i dag C:s stabschef och central i förhandlingarna om januariavtalet. I bostadsfrågan är det formellt Ola Johanson, en mer klassisk centerpartist, som sköter förhandlingarna med regeringen. Från regeringens sida ligger frågan hos justitieminister Morgan Johansson, inte hos Per Bolund, som annars har ansvaret för bostäderna, eftersom hyresfrågor är en civilrättslig sak.
– Vi har träffats för ett inledande möte. Det är utredningar som ska tillsättas, och småsaker vi behöver fundera kring, säger Robert Hannah, som sköter Liberalernas förhandlingar med S-ministern.
På L:s priolista finns bland annat avskaffandet av värnskatten. Enligt januariavtalet ska det ske senast 1 januari 2020. En annan brännande fråga är det liberala sorgebarnet assistansersättningen. Den har plågat partiet som gav liv åt LSS-reformen sedan Försäkringskassan, med regeringens goda minne, skruvade åt tumskruvarna för många av landets funktionsnedsatta.
– Det viktigaste är LSS och funktionsrätten, att alla får rätt till ett värdigt liv. Det måste genomföras tidigt, säger Lina Nordquist, L:s talesperson i sociala frågor.
– Men det brådskar också med en uppdaterad kömiljard, med tydligare hänsyn till de kroniskt sjuka. Där håller vi på med utformningen men hoppas så ett frö i vårpropositionen, fortsätter hon.
På lång sikt tror en del liberaler att det blir svårt för S att hålla ihop kring januariavtalet. Största hotet på kort sikt är emellertid att Liberalerna under ny ledning ska dra sig ur överenskommelsen. Internt är det sedan förra helgens sammandrabbning i Västerås närmast fritt fall i partiet. Att Cecilia Wikström med buller och bång försvann som förstanamn på EU-listan väckte ilska internt.
– Valberedningen och partiledningen har inte skött det här väl. Liberalernas största problem i dag är att det inte finns förtroende för partiledningen eftersom det läcker hela tiden. I fråga om Wikström kom uppgifterna ut innan partistyrelsen var informerad, säger en partistyrelseledamot.
– Det är en intern pyspunka i partiet. Mitt kära parti mår inte så bra just nu. Men samtidigt har vi större inflytande på svensk politik än på länge, säger Anna Starbrink, landstingsråd i Stockholms län och partistyrelseledamot.
– Det är tuffa tider att vara liberal, konstaterar Lina Nordquist, som sitter i partistyrelsen och ledde Liberalernas eftervalsanalys.
I den konstateras att den gamla tvåblockspolitikens logik inte längre fungerar, »utan svensk inrikes politik har efter regeringsbildningen 2018–19 snarare utvecklats till ett femblockssystem där Liberalerna som borgerligt mittenparti ingår i det mittersta blocket vars strategiska position ger stora möjligheter«. De möjligheterna har än så länge inte visat sig. I stället har det här årets början mest handlat om falangstrider och partiledarens plötsligt annonserade avgång. Men även om det fanns en stor del av partiet som redan på förhand var skeptiska till januariavtalet, är det få i samma gäng som tror att överenskommelsen rivs upp av en ny partiledning, åtminstone inte inledningsvis.
– Klarar man som parti inte den påfrestning som detta innebär så kan man ifrågasätta om man håller på med rätt saker, säger en politiker som öppet var motståndare till avtalet.
Robert Hannah tycker å sin sida att det vore helt »IQ-befriat« att släppa fram en regering och sedan backa. Nu ska L ha något tillbaka ur januariavtalet, markerar Hannah, som själv fanns på motståndarsidan när partiet tog ställning.
Inte heller från C ser man risker med Liberalernas interna stridigheter.
– Jag är väldigt trygg med att de kommer att fullfölja, säger Martin Ådahl, som för egen del främst har hand om arbetsmarknadsfrågorna, där motparten är arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.
Socialdemokrater som har varit med ett tag berömmer gärna Centerpartiet. Till skillnad från såväl miljöpartister som kristdemokrater, för att inte tala om liberalpartister, är centerfolket lätta att handskas med i förhandlingar. Ett handslag är – som en sosse uttrycker det – ett handslag. En hederssak centerpartisterna sägs dela med Vänsterpartiet.
Frågan är om känslan är ömsesidig.
Martin Ådahl är noggrann med att poängtera hur Centerpartiet kommer att följa varje steg regeringen tar kring avtalet. Den måste leverera en viss sak inom en viss tid, och sedan ska reformerna utsättas för nitisk granskning från samarbetspartierna. Syndar Löfven och hans ministrar på ett område riskerar det att smitta av sig på andra med resultatet att allt faller, menar han.
Viss skillnad, låter det som, mot samarbetet med Vänsterpartiet.
– Det är inte bara en viss skillnad, det är en fundamental skillnad!
Martin Ådahl fortsätter:
– Man var tvungen att förhandla med Vänsterpartiet för att få igenom sin budget, man är tvungen att förhandla med oss för att överleva som regering.
Även om självförtroendet är gott, och beslutet att göra upp med S+MP-regeringen mött ett rungande ja i Centerpartiet, finns det precis som i Liberalerna ett gnagande tvivel kvar i Centern. Håller väljarna med om att det var rätt att bränna broarna högerut? En person i partistyrelsen är inte säker:
– Centerpartiet var näst intill enigt bakom januariavtalet. Men det finns fortsatt en skepsis, och den förstärks när vi ser att V, KD och SD växer i opinionen på vår bekostnad.
Mest bråttom i januariavtalet
Införandet av en familjevecka påbörjas med tre lediga dagar när barnen har lov, planeringsdagar och liknande. Fast hittills har S inte tagit upp sitt vallöfte från i höstas.
Värnskatten ska vara borta 1 januari 2020.
Hårdare kvalitetskrav ska formuleras för välfärdsföretag. Detta ska uttryckas i vårändringsbudgeten 2019.
Kraven på kollektivavtal för nystartsjobb tas bort (ska genomföras våren 2019).
Utredning om en moderniserad arbetsrätt ska tillsättas i april 2019. Förändringarna i las ska genomföras 2021.
Särskilda visum för högkvalificerade som vill söka jobb eller starta företag införs (utredning tillsätts 2019) .
Utredning 2019 om hur det klimatpolitiska ramverket ska få genomslag i lagstiftningen.
Från år 2030 ska det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Hur ska en utredning som tillsätts 2019 ta fram.
En kontrollstation för det nationella målet om minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter genomförs 2019 med successivt ökade nivåer för tiden efter 2020.
Språkkrav för medborgarskap. Liberalerna har ännu inte lyft frågan.
Brott med hedersmotiv ska få en egen brottsrubricering och det införs en särskild straffskärpning. Ska börja utredas 2019.
Kommunerna ska få rätt att begränsa boendeformen eget boende för asylsökande (ebo). De som bosätter sig genom ebo i områden med socioekonomiska utmaningar i 32 angivna kommuner ska inte ha rätt till dagersättning.
Fri hyressättning vid nybyggnation införs, efter utredning 2019. Utredning sätts i gång också om friare hyressättning i befintliga beståndet.
Räntan på uppskovsbeloppet när bostäder säljs avskaffas.
En bygglovsbefrielse för altaner genom en proposition våren 2019.
Investeringsstöden för hyresrätter återinförs fast »koncentreras och effektiviseras«.
Nyanländas barn ska ha rätt till en obligatorisk språkförskola från tre år med minst 15 timmar i veckan.
En uppdaterad kömiljard införs som särskilt tar hänsyn till kroniskt sjuka.
Rätt till assistans för egenvård, inklusive andning och sondmatning, ska återställas Rätten till assistans för behov av tillsyn ska stärkas, genom ny assistansutredning från i år.