Nya turer kring KI-kirurgen

Den unga kvinnan Yesim Cetir från Turkiet var en av de patienter som satte sitt hopp till kirurgen Paolo Macchiarinis transplantation med syntetisk luftstrupe. I stället hamnade hon under tre år på intensivvårdsavdelningen på Karolinska sjukhuset. Yesim Cetir genomgick hundratals operationer och genomled tortyrliknande komplikationer innan hon senare avled.

Efter de tre transplantationer som genomfördes vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna mellan 2011 och 2013 delgavs Paolo Macchiarini misstanke om tre fall av grovt vållande till annans död, alternativt grovt vållande till kroppsskada. I oktober 2017 gav åklagaren dock beskedet att förundersökningen lagts ner. 

Enligt kammaråklagare Jennie Nordin fanns inga rättsliga vägar att få Macchiarini dömd. Det hade inte gått att bevisa att det hade varit just operationerna som orsakat patienternas död eller skador. Man hade inte heller säkert kunnat fastslå att patienterna skulle ha klarat sig bättre med andra metoder. 

Två anhöriga begärde att få åklagarbeslutet överprövat. I slutet av förra året beslutade Åklagarmyndigheten att återuppta den nedlagda förundersökningen om två av patienterna, varav en var den unga kvinnan från Turkiet. 

Överåklagare Mikael Björk har kallat Högsta domstolens beviskrav i liknande prejudicerande mål för »helt orimliga«. Han gör en annan rättslig bedömning och tror att ett åtal denna gång kommer att prövas i domstol. 

Mikael Björk ska nu förhöra flera personer i Paolo Macchiarinis närhet som tidigare inte har förhörts och som även de kan komma att delges misstanke om brott. Han vill inte kommentera ärendet medan förundersökningen pågår. 

Macchiarini själv fortsätter att neka till brott, meddelar advokat Björn Hurtig i ett mejlsvar till Fokus. 

 Om förundersökningen leder till åtal, hur ser ni på utsikterna att få rätt?

»Om åklagaren åtalar är det min övertygelse att Paolo Macchiarini kommer att frikännas«, uppger Björn Hurtig.

I det fall det ändå skulle bli aktuellt med påföljd, tror Björn Hurtig att en mängd omständigheter skulle leda till böter eller villkorlig dom. 

Karl-Henrik Grinnemo, kirurg och en av de fyra visselblåsarna, är en av dem som kräver att det utreds varför underlagen som ligger till grund för utredningen saknas hos KI registrator. 

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, säger att det är ett brott mot tryckfrihetsförordningen och arkiveringslagen att inte handlingarna arkiveras. 

– Det är väldigt ovanligt att man gör så här. Det sitter i ryggraden på alla myndighetsmänniskor att spara material.

 Utredaren Sten Heckscher framhåller att deras arbete inte omfattades av det regelverk som exempelvis gäller Statens offentliga utredningar.

– Vi är ingen förvaltningsmyndighet, bara tre personer som på KI:s begäran har genomfört en utredning. Det finns inte några som helst krav på dokumentation, säger Sten Heckscher till Fokus.

En svårighet i utredarnas arbete var enligt Heckscher just KI:s »skandalösa förhållningssätt till administrativa rutiner«; något som utredarna också kritiserade i rapporten. Detta var enligt Heckscher kanske det viktigaste skälet till att »så mycket gick fel i det granskade ärendet«.

Ett av bekymren var också att det var näst intill omöjligt att få något material till utredningen, menar han. Det handlade om att skriva till diverse inblandade personer och få utdrag ut mejlboxar. Det mesta av materialet hämtade utredarna dels från KI:s webbplats, dels i mejlväxlingar som ställdes till utredarnas förfogande; ett material som de sedan lämnade tillbaka. Samtal med inblandade personer fördes också under försäkran att det var just arbetsmaterial och inte skulle offentliggöras, uppger Sten Heckscher.

Paolo Macchiarini ska numera vara verksam som opererande kirurg vid ett universitetssjukhus i Turkiet.