Får Jan Björklund igenom sin sista önskan om skolan?

I går skulle utbildningsutskottet kräva en lagändring för skriftliga omdömen i ordning för högstadiet och gymnasiet, rapporterade Sveriges Radio.

– Vi har stora ordningsproblem i svensk skola. Det är skolk, det är klotter och skadegörelse, det är ofta ett kränkande språkbruk och beteende. Vi måste komma till rätta med detta, sa Liberalernas partiledare Jan Björklund till SR.

Förslaget har i dag en majoritet i riksdagen. Men det är långt ifrån nytt och har diskuterats länge.

Redan våren 1997 deklarerade Jan Björklund, då andra vice ordförande för Folkpartiet, på DN Debatt att skolan var i kris. Han skrev att de »skildringar som kommer från klassrummen, både från lärare och elever, är skrämmande (….) Elever som medvetet provocerar genom att konsekvent komma för sent, sitta med fötterna på bordet och vara oförskämda mot sina lärare«.

Året efter gick partiet till val med ett löfte om ordningsbetyg i skolan. Folkpartiet gjorde sitt sämsta val någonsin, 4,7 procent av rösterna.

På DN Debatt skulle Björklund synas många gånger i framtiden. Han var nästan alltid arg över skolans utveckling. Som sommaren 2006, bara månader innan alliansen bröt S-dominansen, författade Folkpartiets partiledare Jan Björklund tillsammans med sin föregångare Lars Leijonborg en debattartikel i Dagens Nyheter. Tongången var densamma.

»I svensk skola har eleverna färre läxor och färre prov än något annat land. Inget annat land har lika mycket skolk som Sverige. Inget annat land har lika mycket sen ankomst, lika mycket skadegörelse och stöld eller lika grovt språk med svordomar som i skolan i Sverige. Ingenstans är det stökigare i klassrummen än i Sverige«, skrev de.

Lösningen: ordningsomdöme i terminsbetygen.

Månader senare blev Björklund skolminister i Reinfeldts regering. Han införde bland annat betygsliknande skriftliga omdömen år 2008, från första klass, en sexgradig betygsskala och tog bort högskolebehörighet för vissa gymnasieprogram. Men inga skriftliga omdömen trots en alliansmajoritet i riksdagen.

De övriga partierna var emot förslaget. För att senare kovända.

Under förra mandatperioden krävde alliansen och SD, med majoritet, ordningsomdöme i skolan. Tillkännagivandet blev ignorerat. Regeringen hänvisade till att lärarna ska ägna sig åt undervisning.

Nu är frågan uppe på tapeten igen. Den här gången ska Björklund inte vika ner sig.

– Jag tror att det är så att under förra perioden så struntade regeringen i en lång rad tillkännagivanden från riksdagen på olika områden, men tålamodet med att regeringen ska strunta i tillkännagivanden tror jag har minskat betydligt. Vi kommer att bevaka att regeringen följer detta, om nu riksdagen uttalar detta, sa Jan Björklund (L) till Sveriges Radio.

I 73-punktsuppgörelsen finns en nationell plan för studiero och skola. Frågan kommer att beredas, enligt en källa till Fokus. Björklund visste redan att det fanns en majoritet i riksdagen som »kan driva igenom lagstiftning« och därför inte lade in det i uppgörelsen.

– Vi kommer tvinga regeringen att genomföra detta, sa Björklund i SVT:s aktuellt när han debatterade frågan med skolminister Anna Ekström (S).

Att det här blir en realitet är det få som tror. Efterfrågan i skolvärlden – från elever och lärare – är låg. Det blir ytterligare arbetsuppgifter för läraren och en stor administrativ apparat, enligt skolministern. Och stor osäkerhet råder hur detta omdöme, som inte är ett betyg längre, bör se ut. Ska det vara mallat eller subjektivt? Hur ska det koordineras? Frågan är långt ifrån mogen att bli en proposition, enligt experter. Och ett tillkännagivande behöver, trots Björklunds ord, inte vara särskilt mycket värt.