Jenny Lindahl, ny krönikör i Fokus: »Är som De Niros karaktär«
Hallå där Jenny Lindahl, ny krönikör i Fokus. För de som inte känner dig, vem är du?
»Jag identifierar mig starkt med Robert De Niro’s karaktär Sam i Martin Scorseses film Casino. Efter att hans dagar som kasinoboss är över sitter han i nått kyffe med läsglasögon på i sista scenen, och satsar på hästar. “I could still pick winners, and I could still make money for all kinds of people back home” säger han i voicovern till slutscenen. Där har ni mig. Jag älskar tillfredsställelsen i att jobba med det jag vet att jag kan bäst, men också i att veta att jag har gjort en del rätt otroliga grejer, i politikens centrum, förr i tiden. Är otroligt tillfreds med att göra det jag gör idag, politisk rådgivning och mediehantering – med läsglasögon på.«
[caption id="attachment_576920" align="alignnone" width="991"]
Jenny Lindahl identifierar sig Robert de Niros karaktär i filmen Casino.[/caption]
Vad kommer dina texter handla om?
»Det blir hårdkokta politiska analyser utan önsketänkande. Det jag kan mest om är politisk strategi och kommunikation, så man kan vänta sig analyser av samtida fenomen som populism, drev på sociala medier, den politiska journalistiken och politisk retorik. Är bra på att veta vad som händer bakom kulisserna och vad som är de verkliga orsakerna till att politiker gör som de gör, och jag är inte rädd för att säga som det är.«
Vilken är den hetaste politiska frågan just nu, enligt dig?
»Både medialt och i människors medvetande är det klimatfrågan. Tidigare har frågan varit relativt lågstatus bland politiker. Ingen har kunnat skapa sig en politisk plattform i sitt parti som varit framgångsrik på att vara klimatpolitiker.. Inte ens milijöpartister. Men i och med att verklighetstrycket ökar, det folkliga trycket ökar, och konfliktdimensionen ökar – till exempel genom bensinfrågan – så blir det också en högstatusfråga i politiken. Kulturpolitiken är väldigt sval nu, men kommer att bli en het fråga inom de närmsta åren. «
Du har lång erfarenhet både inom politiken och näringslivet. Hur kommer det prägla dina krönikor?
»När jag gick från politik till näringsliv trodde jag att jag skulle få uppleva en annan nivå av rationalitet – där politiken är värderingsdriven så skulle näringslivet vara drivet av vinstintresse, och därmed skulle beslutsfattande och strategier vara fullt ändamålsenliga och baserade på värderingsfria analyser i syfte att skapa en god ekonomisk utveckling. Jag blev mycket besviken när jag upptäckte att näringslivet var ungefär lika fåfängt upphängt på käpphästar och ideologisk övertygelse som den ideella sektorn. Den stora skillnaden var att det var andra värderingar. Jag tror att det faktum att jag rört mig mellan näringslivet och vänstern gjort att jag blivit bra på att se hur grunda många omvärldsanalyser i partier och företag faktiskt är – och hur lika de är. De bygger ofta på enkla men felaktiga utgångspunkter om att “om vi bara satsade på min favoritfråga samt fick ut information om xx till folk skulle allt gå bra”.«
Du har även jobbat för intresseorganisationen Svenska tecknare. Är illustrationer ett intresse?
»Ja, dels bildkonst överhuvudtaget, men också gränssnittet mellan estetik och kommunikation. Illustratörens uppgift är till skillnad från konstnärens oftast att visualisera någon annans budskap, och jag upphör aldrig att fascineras över den magi som hantverket hos en bra illustratör eller grafisk formgivare kan tillföra en produkt, en politisk åsikt, en berättelse eller vad som helst.«
