Vården förväxlar trauman med demens hos utrikes födda

En man i 55-årsåldern hade sökt sig till vårdcentralen. Han hade svårt att minnas och att koncentrera sig och led av mardrömmar och sömnproblem. Han remitterades till en minnesmottagning, där man efter en neuropsykiatrisk undersökning drog slutsatsen att mannen led av demenssjukdom. Mannen fick medicin, som gav biverkningar, men plågades ännu av minnesproblem, förvirring och mardrömmar.

Varken vid vårdcentralen eller minnesmottagningen visste man att mannen, som kommit till Sverige från forna Jugoslavien på 90-talet, hade varit med om trauman under kriget. Tortyr, som han inte pratade om, men som återkom i samma mardröm, natt efter natt. Hans symtom; koncentrationssvårigheter och minnesproblem, misstogs för demenssjukdom och mannen fick aldrig hjälp med det han i själva verket led av; posttraumatiskt stressyndrom som kan utvecklas många år efter traumatiserande händelser som exempelvis tortyr, flykt och hot.

I Sverige börjar man inom vården först nu förstå att många utrikes födda under 65 år har utretts för kognitiva problem och demenssjukdom och fått fel diagnos, när det är uppenbart att de egentligen lider av posttraumatiskt stressyndrom. Det berättar Frida Johansson-Metso, psykolog vid Transkulturellt centrum i Stockholm, för Fokus. Vid Vårdcentralen Drottninghög i Helsingborg tar man exempelvis varje vecka emot utrikes födda med minnesproblem. De som är yngre än 65 år skickas i regel till en minnesmottagning för utredning. Men både vårdcentraler och minnesmottagningar kan sakna metoder för att skilja på posttraumatisk stress, (PTSD )och demenssjukdom eller alzheimer.

PTSD kännetecknas bland annat av koncentrationssvårigheter, rädsla och minnesproblem. Vid PTSD beror symtomen däremot inte på ett försämrat minne, utan på att minnet av traumat stör koncentrationen. Hjärnan upprepar traumat om och om igen, både under nattens mardrömmar och i de tankar som angriper den under dagen.

– Hjärnan tror att traumat händer här och nu, vilket gör att kroppen hela tiden befinner sig i ett flykt- eller kampbeteende. Det påverkar både minne, koncentration och humör – och relationen till anhöriga, säger Frida Johansson-Metso. Ett barn kan till exempel veta att mamma alltid blir konstig när det regnar; men inte att ljudet av droppande vatten påminner modern om fängelsecellen, där regnvatten var det enda man kunde dricka.

Medan inget bot finns mot demenssjukdomar, går det i dag att behandla posttraumatisk stress med terapi. Får man däremot ingen behandling mot PTSD, ökar risken i sin tur för dessa patienter att utveckla demenssjukdom. Traumaminnen är också mer resistenta mot demenssjukdom, och blir kvar, medan nya minnen från fredstiden försvinner.

I syfte att hjälpa vårdcentraler och minneskliniker att skilja på posttraumatisk stress och demenssjukdom har Transkulturellt centrum tillsammans med Migrationsskolan vid Region Skånes minnescentrum nu tagit fram en metod med extra frågor. Metoden ska testas vid ett tiotal vårdcentraler i Skåne och Region Stockholm, och utvärderas nästa sommar.

Men även bland inrikes födda svenskar söker allt yngre hjälp för minnesproblem. Medan det för ett tugotal år sedan till största del var personer över 65 år som remitterades till minnesmottagningarna, kommer nu allt fler män och kvinnor i 50–60-årsåldern dit, i tron att de lider av begynnande demenssjukdom.

– Oftast visar det sig att det inte är demens, utan exempelvis långvarig stress, säger Marie Eckerström, psykolog och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Vid en första utredning kan det dock vara svårt att se skillnaden. Ett långvarigt stresspåslag kan ha negativ effekt på strukturer i hjärnan som är viktiga för vår kognitiva förmåga. Men medan demenssjukdom innebär att minnet försämras över tid, handlar symtomen för långvarig stress oftast om minnesproblem på grund av brist i koncentration.

– Har man fruktansvärt mycket i huvudet hela tiden kan det ta sig uttryck i kognitiva problem, som svårighet att ta in och minnas information, säger Marie Eckerström.

Men medan minnesfunktionen hos en person med demenssjukdom inte blir bättre av att testas i en annan miljö, kan en person som endast lider av långvarig stress ofta hjälpas av att sitta i en lugn miljö och ha tid på sig. Och ett skäl till att allt yngre upplever minnesproblem kopplat till långvarig stress, tror Marie Eckerström är att många i dag jobbar i öppna kontorslandskap. Något hon menar kan vara destruktivt för hjärnans kognitiva funktioner; särskilt för koncentration och uppmärksamhet, som är förutsättningar för minnesfunktionerna. Däremot går det inte att säkert fastställa att stress i sig ökar risk för demenssjukdom.

Och trots att vi då och då ser rubriker om att stress och fetma ökar risken för alzheimer, är inte heller denna koppling tillförlitlig, betonar Kaj Blennow, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet. De studier som dessa artiklar bygger på är gjorda utan de testmetoder som krävs för att säkert kunna ställa en alzheimer-diagnos, det vill säga utan att man har mätt biomarkörer i ryggvätskan eller påvisat amyloidplack i hjärnan med positronkamera (PET).

– Studier som visar samband mellan stress och Alzheimers sjukdom är alltså inte mer tillförlitliga än studier som visar att vedeldning, vitaminbrist eller höga blodfetter ökar risken för alzheimer, säger Kaj Blennow.