4 gånger som Erdoğan slirat på sanningen – och blivit motbevisad

Fördömanden med omväxlande vädjanden följde på den turkiska invasionen i nordöstra Syrien, som inleddes förra veckan. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan uppgav att det inte var aktuellt med några förhandlingar mellan parterna.

"Det har aldrig hänt i Turkiets historia att staten sitter vid samma bord som en terrororganisation", sa Erdoğan i ett tal i parlamentet.

Det stämmer inte riktigt. Erdoğan vårdslösa förhållningssätt till sanningen känns igen hos USA:s president Donald Trump – båda säger ofta saker som inte alls överensstämmer med verkligheten. Faktum är att nämnda påstående inte bara är felaktigt utan kan ställas mot flera exempel som visar på motsatsen.

1) Förhandlingar med terrorstämplade PKK

Bara för några år sedan förhandlade den turkiska statens säkerhetstjänst med PKK, den kurdiska grupp som staten anser vara en terrororganisation och som man stridit mot sedan 1984. Från 2013 och fram till 2015 pågick förhandlingar mellan PKK och säkerhetstjänsten.

När inspelningarna dök upp på nätet tvingades regeringen att bekräfta dess autenticitet. Regeringen beskyllde samtidigt PKK för att ha läckt dessa i syfte att störa förhandlingarna. Till slut träffades ett historiskt avtal våren 2015. Men de turkiska militärerna – som när det passar drar i de politiska trådarna – ångrade sig och återupptog kriget mot PKK. Allt var tillbaka på ruta ett, men visst hade man förhandlat med sina fiender.

2) Jihadistiska terrorgrupper får stöd

Jihadistiska terrorgrupper har dessutom fått direkt stöd från statens säkerhetstjänst. Oppositionspartiet CHP – som nu förvisso stöder Turkiets invasion i Syrien – har i en tidigare rapport som lämnats till parlamentet slagit fast att minst 3 000 lastbilar med vapen har levererats till olika jihadistgrupper, däribland IS och al-Nusra och al-Qaida, som enligt alla betraktas som terroristgrupper.

Det finns också videoinspelningar som visar hur IS-krigare obehindrat har passerat förbi turkiska soldater och stridsvagnar på gränsen till Syrien, vilket även beskrivits av journalisten Esref Okumus i DN.

I andra rapporter har åklagare i den turkiska staden Adan bekräftat att terrorgrupper har fått vapen levererade till sig från turkiska underrättelsetjänsten och att det då kallats för humanitärt bistånd.

LÄS OCKSÅ: Fokus reportage om Erdoğan – en odågas ständiga revansch 

3) Erdoğans dotter bakom IS-sjukhus

Engagemanget för terrorgrupperna är inte begränsat till säkerhetstjänsten, utan sträcker sig hela vägen in i Erdoğans egen familj. Redan 2015 rapporterades att presidentens yngsta dotter, Sümeyye Erdoğan, har låtit upprätta ett militärsjukhus i turkiska gränsstaden Şanlıurfa, bara ett fåtal kilometer från slagfälten i Syrien. Där opererades skadade IS-terrorister och plåstrades om. Detta har rapporterats av en rad olika nyhetskällor, och även beskrivs av Dave Dilegge i "Islamist Insurgents on the Defensive".

4) Erdoğans son finansierar terrorister

Efter att Turkiet sköt ner ett rysk stridsflygplan 2015 var ryske utrikesministern Sergej Lavrov ovanligt frispråkig i ett telefonsamtal med sin turkiska motpart. Lavrov sa enligt ett offentligt uttalande från ryska UD:

"The Russian Minister reminded his counterpart about Turkey’s involvement in the ISIS’ illegal trade in oil, which is transported via the area where the Russian plane was shot down, and about the terrorist infrastructure, arms and munitions depots and control centers that are also located there."

Så medan omvärlden fäste sitt hopp till de kurdiska styrkornas kamp mot terrorgruppen IS, hade Erdoğans son Bilal fullt upp med att exportera olja från IS. Intäkterna gick till att finansiera terrorgruppens krigsföring.

Med andra ord har åtminstone två av Erdoğans fyra barn arbetat med terrorgruppen IS, och Erdoğan har låtit säkerhetstjänsten under två år förhandla med PKK. Den senaste tiden har president Erdoğan motiverat invasionen i Syrien med målet att skapa sig en buffert till den syrisk-kurdiska YPG, som anses vara en del av terrorgruppen PKK.

I själva verket ser man bara problem med kurdiska terrorklassade grupper, för när det kommer till jihadistiska terrorgrupper har man från högsta ort i statsapparaten valt att i största möjliga mån hjälpa dessa. Om det råder inga tvivel.

LÄS OCKSÅ: Fokus reportage om Erdogan – en odågas ständiga revansch