Dyster framtidsutsikt: 43 miljarder saknas i kommunerna 2023

I dag presenterade SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, sin Ekonomirapports höstutgåva. Enligt den kommer 90 kommuner av 290 göra ett underskott i sitt resultat redan för 2019.

Lågkonjunktur med sjunkande sysselsättning och därmed skatteintäkter, och en befolkning med allt fler äldre och yngre, är de viktigaste faktorerna långsiktigt, menar SKL.

– På tio år ökar antalet invånare över 80 år med 50 procent. Det är 250 000 fler över 80 år. Under samma period ökar antalet i yrkesverksam ålder, 20–64 år, bara med 300 000, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

Under flera år med högkonjunktur har Sverige också haft ett högt byggande. Det har betytt att kommunerna sålt mark vilket stärkt kommunernas ekonomi. Men nu minskar byggandet. Och demografin och lågkonjunkturen kommer att påverka för lång tid.

– Det här är en situation som håller i sig under en lång period, vi räknar med att den fortsätter in på 2030-talet, förklarade Annika Wallenskog på dagens presentation.

Svårast att hålla budget har kommunerna när det gäller individ- och familjeomsorgen. 70 procent av kommunerna räknar med underskott där. En hög andel räknar också med underskott i hemtjänst och försörjningsstöd.

LÄS OCKSÅ: Fokus om kommunerna fyra år efter flyktingvågen

Ett tjugotal kommuner och fyra regioner förväntas höja skatten inför 2020. Trots det räknar SKL med att kommuner och regioner kommer att sakna 43 miljarder kronor år 2023 om kostnaderna ökar i takt med befolkningen och staten inte tillför mer resurser än det som hittills har aviserats.

SKL har länge kritiserat regeringar för att de riktade statsbidragen ökar alltmer i omfattning och bidrar till sämre effektivitet. Under åren 2012 till 2018 har de riktade bidragen ökat med cirka 78 procent i fasta priser medan de generella bidragen i fasta priser har ökat med knappt 5 procent.

– Det finns en stor frustration i kommuner och regioner både kring uteblivna generella statliga satsningar och den statliga detaljstyrningen när behovet av välfärd ökar, säger Anders Knape, ordförande för SKL.

Men många av de kommunala skräckscenarier som utmålats stämmer inte, hävdas i rapporten. Några exempel:

• Skolan har inte haft stora besparingar. Mellan 2012 och 2018 ökade kostnaden per elev med 20 procent.
• Lärartätheten har ökat. Mellan 2012 och 2018 gick vi från 13,2 elever per lärare till 12,1 elever per lärare.
• Antalet vårdanställda växer. 2009 hade kommunsektorn 15 000 anställda läkare, i dag är de 18 000. Övriga vårdanställda har under samma period ökat från 78 000 till 82 000 anställda.