Därför kan inte politikerna enas om hur bostadskrisen ska lösas

Det finns de som menar att det finns en stor likhet mellan bostadspolitiken och bostadsköerna i storstäderna: Inget händer och tiden går.

Våren 2016 bjöd regeringen in allianspartierna till samtal om hur bostadskrisen skulle lösas. I juni samma år hoppade de borgerliga av.

Regeringssidan var inte beredd att vika sig en tum, sa alliansen. Oppositionen var inte beredd att närma sig oss, sa regeringen.

Den då nye bostadsministern Peter Eriks­son (MP) skulle först borra sig in i frågorna på nya jobbet. Ett år senare trodde han att ett avgörande bostadspolitiskt steg skulle dröja.

– Jag tror det kan finnas goda möjligheter till blocköverskridande överenskommelser efter valet, men inte före. Det här är så känsligt, sa Peter Eriksson i maj 2017.

Efter valet 2018 hade alla fullt upp med att hitta ett regeringsunderlag. Så bostadsfrågan fick vänta, och i januariavtalet handlade det om friare hyressättning; det gamla vanliga; regelförenklingar behövs; det skulle bli lättare att bygga altaner.

Nu skriver vi snart 2020 och läget verkar vara som våren 2016: på vänt.

Så ingenting har hänt? Jo, investeringsstödet för att bygga hyresrätter försvann när M–KD-budgeten för 2019 antogs. Fast nu har stödet tillbaka, men med skärpta krav. Och regeringen ökar på Attefallshusen från 25 till 30 kvadratmeter.

Det som också hänt är att 2017 och 2018  nådde byggandet rekordnivåer som inte setts sedan 80-talet. Men sedan har byggandet rasat och ännu värre blir det, enligt prognoserna.

LÄS OCKSÅ: Lista: Här är ministrarna med högst värderade bostäder

Boverkets prognoser säger att vi behöver bygga 66 000 bostäder per år fram till 2027, totalt över en halv miljon bostäder. Men i år stannar byggandet på 34 500 och nästa år på 32 000 bostäder i flerfamiljshus, prognostiserar Sveriges Byggindustrier.

– Visst är det några förlorade år, säger Emma Ringqvist, ordförande för Jagvillhabostad.nu som organiserat bostadslösa under 30 år. Inget parti vågar ta ansvar för bostadspolitiken i rädsla för att stöta sig med någon grupp, hyresgäster som har en bostad eller med de som äger sitt boende.

Boverkets prognoser bygger på hur befolkningen och demografin utvecklas. Nu har man också ett uppdrag att ta reda på hur bostadsbristen ser ut, vilka mer akuta behov som finns.

– Vi ska dels ge förslag på hur begreppet bostadsbrist ska definieras – det kan innehålla allt från hemlöshet till att det är olönsamt att bygga i Norrlandskommuner. Dels komma med kvantitativa mått, säger Tor Borg, analytiker på Boverket.

– Men vi kan knappast ge något facit, och det kommer finnas en inneboende osäkerhet i siffrorna, säger han om uppdraget som ska redovisas i september nästa år.

Till de akut bostadslösa räknas inte de unga som bor kvar hos föräldrarna. 213 000 unga vuxna bor hemma hos sina föräldrar trots att de hellre skulle bo på ett annat sätt, visade en undersökning från Hyresgästföreningen 2017.

Bostadsköerna växer. Det gör antalet direkt hemlösa också.

– Vi vet att det finns en akut bostadsbrist för 33 000 hemlösa. Inte så att de bor på gatan, men de har tillfälliga boenden och ingen tillfredsställande lösning på boendet, säger Per Bolund.

– Kommunerna ansvarar för bostadsförsörjningen, men från regeringen kan vi försöka att stötta. Parterna – allmännyttan, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna – arbetar för en överenskommelse som kan sänka ribban för att få förstahandskontrakt. Investeringsstödet har också betytt att 26 000 bostäder, som i många fall annars inte hade blivit byggda, kommit ut på marknaden.

Bostadsministern är inte främmande för att ta upp bostadssamtalen med oppositionen på nytt, men noterar att Moderaterna när det handlade om gängkriminaliteten snabbt hoppade av.

– Vi har också ett nytt läge där vi nu är fyra partier som enats om ett bostadspolitiskt program inom januariavtalet; en översyn av hyressystemet men också permanenta investeringsstöden och att se över regelverket kring hela byggprocessen, säger Per Bolund.

Men stora grepp i bostadsfrågan, som att se över kreditrestriktioner, måste också kombineras med skattefrågorna.

– Nu ska vi göra en översyn av skatterna, och just med fokus på bostadsmarknaden för att få den att fungera bättre. Men vi kan inte ensidigt ta bort restriktionerna, för det vore oansvarigt.

Finns fastighetsskatten med i översynen också?

– Det är en komponent som finns med. Men många skatter påverkar. Skatten på fastigheter är en, ränteavdragen en annan, de skatter som träder in när man flyttar en tredje. Där tror jag vi har förutsättningar att skapa en helhet som gör att bostadsmarknaden fungerar bättre.

Fast fort kommer det inte att gå.

– Det har gjorts stora skatteöversyner tidigare, som har visat sig bli viktiga. Men det krävs gedigna underlag. Det här är inget vi ska stressa fram, utan vi måste ha ett bra beslutsunderlag, säger Per Bolund.

Är ni i direkta förhandlingar, om till exempel hyressättningen, med C och L i dag?

– Vi jobbar varje dag med delarna i januariavtalet, men hyreslagstiftningen ligger inte i min portfölj, den finns hos Morgan Johansson i justitiedepartementet. Där ska det tillsättas en utredning om ett friare hyressättningssystem i nyproduktion.

Sveriges Byggindustrier räknar med att byggandet går ner med 40 procent 2019 jämfört med 2017. I dag varslar både byggföretag och arkitektbyråer om uppsägningar.

Finns det behov av fler åtgärder än investeringsstöden?

– Vi hade en stark ökning av byggandet förra mandatperioden. Det ska nog inte vara en överraskning för någon att det nu planar ut. Vi tror att det finns förutsättningar för en hög byggtakt framöver. Investeringsstödet är en åtgärd men inte den enda.

Renovering och ombyggnation av bostäder kan också ge fler tillgängliga bostäder.

Men det finns väl inte så många bostäder som står tomma som bara behöver renoveras?

– Man kan då se över till exempel rumslösningen, och göra om större till flera små lägenheter. Men också komplettera när man rustar upp, så man bygger på en våning på taket till exempel.

»Vi vet att det finns en akut bostadsbrist för 33 000 hemlösa. Inte så att de bor på gatan, men de har tillfälliga boenden och ingen tillfredsställande lösning på boendet.«

– Per Bolund, bostadsminister

Uttrycket insiders på bostadsmarknaden dök upp för första gången i media år 2002. David Zaudy hade gjort en rapport till Timbro »om vissa förhållanden på Stockholms bostadsmarknad«. »En klar majoritet av de politiska makthavare som företräder stockholmarna i Sveriges riksdag kan definieras som insiders på stadens bostadsmarknad«, konstaterade han.

Men först på senare år har det blivit ett begrepp.

»Sverige är ett land för insiders på bostadsmarknaden på bekostnad av de som vill in på bostadsmarknaden«, skrev Bengt Hansson och Bo Söderberg, analytiker på Boverket i december 2017.

I våras visade Swedbank i en undersökning att den som köpte en bostadsrätt 2008 tio år senare kunde sälja den så att vinsten efter skatt översteg den totala boendekostnaden med 2 200 kronor varje månad. I Stockholm 6 580 kronor per månad.

Men de flesta av dem som i dag är outsiders har inte byggt upp kapital eller kan låna för att köpa en bostad. Och det mesta nybyggda blir trots investeringsstöd för dyrt.

– För bostadsrätter är marknaden lät­tare att känna av. När det gäller hyresrätter bygger man det man klarar att bygga, med eller utan investeringsstöd. I bästa fall får man i gång flyttkedjor. Men hyran blir så hög att det blir ganska oattraktivt, säger Micael Nilsson, bostadspolitisk expert på Boverket.

Fram till 60-talet subventionerade staten hyresboendet och en statlig nämnd skötte hyressättningen. Micael Nilsson menar att det sedan dess knappast funnits någon social bostadspolitik, att det efter det mer handlat om en teknisk diskussion.

När sedan uppgörelsen om allmännyttan nåddes 2011, efter hot om att EU-kommissionen annars skulle gripa in mot allmännyttans särställning, ledde det till tolkningen att kommunala bolag ska agera affärsmässigt. Och när det prövades juridiskt försvann möjligheten att omfördela kostnader mellan det gamla och nya beståndet. Det nybyggda skulle bära sina egna kostnader.

Även Emma Ringqvist på jagvillhabostad.nu ser att lösningen kräver mer än att bara bygga nytt.

– Det som byggs nytt blir dyrt och får hög hyra. Vi tror ändå att det går att få ner kostnaderna. Kommunerna kan sänka kraven, till exempel minska på normen för parkeringsplatser.

– Vi tog fram konceptet »Snabba hus«, som prövats i ett bostadsområde för unga i Västberga. Det är ingen permanent lösning, utan bygger på tillfälliga bygglov. Där kostar en etta 5 000 kronor.

Organisationen jagvillhabostad.nu startades 2001 för att driva på för bostadslösningar för unga. Men bostadsbristen är inte bara ett problem för de unga.

– Det är den största kritiken vi får, att vi begränsar i ålder. Även äldre personer vänder sig till oss och vill gå med.

LÄS OCKSÅ: Lista: Här är ministrarna med högst värderade bostäder