Fichtelius: Jag kan sluta flyga – men kan jag sluta bo?
Toppbild: TT
Greta Thunberg får skjuts med en katamaran över Atlanten till toppmötet i Spanien om miljön. Hon flyger ju inte. Själv får jag numera helst inte flyga för mina barn. Ett förståeligt krav från en generation som vill rädda världen. Flygskam har blivit ett begrepp.
Men vem har hört talas om bo-skam? Mina barn har ännu inte föreslagit att vi ska tränga ihop oss på de 17 kvadrat var som krävs för att vi ska bli klimatneutrala. Tvärtom har vi sparat för att kunna hjälpa dem till egna bostäder den dag det kan bli aktuellt. Vi kan äta mindre kött, köpa elbil och låta bli att flyga, men betongen slipper vi inte undan.
Vi kan ju inte sluta bygga och bo. Eller?
Bostadsbyggandet är en klimatbov med all sin cement och betong. Cementproduktionen släpper ut flera gånger så mycket koldioxid som flyget. Men det pratar vi liksom inte om. Cement i Sverige står för 6–7 procent av våra samlade utsläpp, globalt sett mellan 5–8 procent. Det är en väldigt stor del av det som värmer upp vår jord. En femtedel av betongen innehåller cement, som kräver mycket värme vid tillverkningen. Utan betong inga hus, inga nya skolor, studentlägenheter, vägar eller sjukhus. Vad ska vi göra?
Detta belyser ett stort politiskt dilemma. Vi gör något åt det vi kan göra något åt (i bästa fall) och blundar för det som är för stort, svårt eller komplicerat. Flygskam kan vi kanske leva med, och till och med göra något åt på individnivå. Men vad kan en ensam människa göra åt betongen? Den klarar vi oss inte utan. Bäst att inte tänka på detta så försvinner det kanske …
LÄS OCKSÅ: Fichtelius: Högt och lågt i riksdagens eget ”Ring P1”
En särskild utredare har jobbat länge och försöker knyta ihop olika branscher och initiativ för att stoppa utsläppen. Nyligen presenterade den nationella samordnaren Svante Axelsson i Fossilfritt Sverige ett 27-punktsprogram med förslag på åtgärder för att »Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland«. Förslagen bygger på 13 olika »färdplaner« som ett antal olika industribranscher tagit fram. Medan vi som individer famlar oss fram i klimatdebatten försöker den svenska industrin otåligt komma framåt. Här ligger dessutom stora affärsmöjligheter för en modern industri.
Det kan enligt 27-punktsprogrammet krävas dispenser från en del statlig reglering för att man ska kunna testa ny teknik. Det får inte bromsas av gamla regler för elledningar och vägar. Här finns punkter om hur en drivmedelsskatt kan ersättas med en vägavgiftsskatt och en översikt av hela avgifts- och stödsystemet för flygbranschen, förslagsvis med differentierade flygplatsavgifter. Här finns förslag om sjöfart och bränslepannor. Här finns krav på minskade avfallsmängder och krav på deklaration av »byggnaders och anläggningars klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, förslagsvis bör en klimatberäkning göras i ett tidigt skede av byggprocessen för att ge underlag till åtgärder för att åstadkomma låga utsläpp vid uppförande av byggnader och anläggningar«.
Det är det närmaste cement och betong vi kommer i 27-punktsprogrammet. Det talas konkret om flygfotogen och drivmedelsstandarder för fartyg, men cement och betong nämns inte ens. Ingen bo-skam här!
Det intressanta är att i underlagen finns ändå ambitiösa planer från betong – cement- och byggbranscherna. Medan vi andra bekymrar oss om flyget arbetar industrin mer eller mindre i tysthet mot målet att bli klimatneutrala så fort som möjligt.
LÄS OCKSÅ: Fichtelius: Januariavtalet tvingar regeringen att idiotspara
Inom cementindustrin kan man elda mer klimatneutralt i effektivare ugnar med icke-fossila bränslen, och man kan späda ut betongen med annat än cement. Den största vinsten åstadkoms genom att fånga in koldioxid vid cementfabriken, carbon capture storage (CCS). På några år har den svenska cementindustrin gått från 1 000 kg kolidioxidutsläpp per ton cement till 750 kg. Men det kommer att ta tid att få en klimatneutral cementproduktion. Cementas vision är ändå år 2030 och det är både optimistiskt och ambitiöst.
Detta sätter fingret på ett annat dilemma. Många miljövänner vill bygga nya höghastighetstågbanor genom landet. Det kommer att gå åt väldiga mängder stål och betong för att göra det. Så mycket att miljönyttan av de nya tågen äts upp för många år framåt av klimatutsläppen från byggandet av broar och banor. Det krävs alltid ett helhetstänk kring miljön, och då är det svårt att tänka bort cement och betong. Därför borde vi kanske av miljöskäl vänta med att bygga nya tågbanor, tills industrin har börjat nå sina mål, som professor Johan Silfwerbrand vid KTH nu i månadsskiftet påpekade i en debattartikel i tidningen Samhällsbyggaren.
Låt den svårersättliga betongen ta sin rättmätiga plats i klimatdebatten!
