Vårdkrisen: Personer med pågående hjärtinfarkt bollas runt

En kvinna med symtom för stroke kom in på akutmottagningen vid Danderyds sjukhus. Hon hänvisades till närakuten, men skickades sedan tillbaka till akutmottagningen.

Ett par gånger i veckan händer det att patienter på detta sätt bollas mellan akutmottagning, närakut och tillbaka till akutmottagning. Det berättar Johan Styrud, överläkare i kirurgi och ordförande i Läkarföreningen vid Danderyds sjukhus.

– Det kan handla om patienter som har buksmärtor, eller en pågående hjärtinfarkt.

De patienter som kommer in till akutmottagningen bedöms av legitimerade sjuksköterskor eller specialistläkare. Skälet till att patienter hänvisas fel är därför snarare tidsbrist än inkompetens, tror Johan Styrud.

– Att på 30–60 sekunder förstå och avgöra vad folk söker för är inte så enkelt, säger han, och vänder sig mot vårdnivån närakut över huvud taget.

– Ju fler nivåer man har att hänvisa till, desto lättare blir det att hänvisa fel.

En betydligt mer visionär bild av närakuterna målar Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd i Region Stockholm. Det tiotal närakuter som de senaste åren etablerats i Stockholmsregionen är en del av en pågående förändring, som flyttar vård »ut från de stora sjukhusen, närmare människor«, uppger hon i ett mejlsvar till Fokus.

Statistik visar också hur besöken på länets akutmottagningar minskat från i genomsnitt 57 831 besök per månad 2015 till 47 819 besök per månad 2019. Besöken vid närakuterna har i sin tur ökat de senaste två åren, från i snitt 24 155 besök per månad 2018 till 26 315 i år.

Men närakuten är en dyr omväg som i många fall förvärrar patientens tillstånd, och dessutom riskerar att dränera akutmottagningarna på personal, invänder Johan Styrud.

I Region Stockholm saknas 400 allmänläkare. Många av dem har gått från akut till närakuter. Johan Styrud har dessutom en orolig föraning om att ett varsel liknande det på Karolinska i Solna även ska drabba Danderyds sjukhus, som ska spara 300 miljoner kronor under 2020.

– Och drar man ner på personal är det naivt att tro att det inte går ut över patienterna.

Bristen på vårdplatser på sjukhusets avdelningar kan redan i dag göra akuten till en »minivårdavdelning«, och närakuten blir ofta en nödlösning i brist på akutplats, menar Johan Styrud.

I väntrummet till nya akutmottagningen vid Danderyds sjukhus får man däremot ingen känsla av något större nödläge den vardagsmorgon då Fokus är på plats.

De grå stolarna gapar tomma mot väggar målade i limegrönt och vitt. Den sju våningar höga byggnaden som stod klar i oktober i år är dimensionerad för 95 000 patienter per år, 5 000 fler än den gamla. Och utrymmet behövs eftersom Nya Karolinska i Solna fick förändrat uppdrag i fjol och bara ska ge högspecialiserad akutsjukvård. Det har gjort att fler patienter dirigerats till akutmottagningen vid Danderyds sjukhus. Med även antalet larm, alltså patienter som kräver mottagande på akut­rum av hela larmteam, har ökat kraftigt.

Vid denna tid på morgonen är Richard Fletcher, överläkare och medicinskt ansvarig vid sjukhusets akutmottagning, dock inte särskilt stressad. Visserligen ligger ett par patienter sedan gårdagen kvar, medan åtta väntar på att läggas in på sjukhusets olika avdelningar. Men först vid 11-tiden på förmiddagen brukar inflödet på akutmottagningen vara i gång. Vid dåligt väder kommer färre patienter, på fredagar och lördagar är trycket högre.

Richard Fletcher tar oss med till ett av de fyra akutrummen med direkt anslutning till inkommande ambulanser. Hit anländer de absolut sjukaste för akut sjukvård och bedömning, innan de förs till antingen vårdavdelning eller får stanna på akutmottagningen för behandling alternativt fortsatt utredning. Patienter som kommer till akuten, men som har lättare besvär, som lindriga buksmärtor sedan en längre tid, kan däremot hänvisas till sjukhusets närakut, en trappa ner en bit bort från huvudentrén. Detta enligt det hänvisningsstöd som infördes i Region Stockholm i fjol och på Danderyds sjukhus i början av oktober i år.

– Innan dess kunde patienter insistera på att bli behandlade på akuten.

Nu kan den som kommer till akuten med en knöl i bröstet hänvisas till vårdcentralen. En patient med en fraktur i armen, som behöver röntgas men inte opereras, kan i sin tur hänvisas till närakut. Hur vanligt det är att patienter hänvisas till fel vård­nivå kan Richard Fletcher inte svara på. Visst finns risk för felhänvisning, medger han.

– Det är därför som bara legitimerade sjuksköterskor gör bedömningen. Att ställa rätt frågor för att få en perfekt sjukdomshistoria är något som det tar 30 år att lära sig.

Samtidigt som fler patienter nu kan hänvisas till närakut har andelen tyngre patienter som måste ligga längre på akuten blivit större.

– Vi ser hela tiden att antal larm och svårt sjuka patienter ökar. Skulle vi inte hinna tömma våra fyra akutrum i takt med att det kommer in nya patienter, blir det problem, säger Richard Fletcher.

FAKTA: Patientnämnd larmar

Patientnämnden i Region Stockholm larmade tidigare i år om barn som söker akut vård, men blir bollade mellan olika vårdenheter, som närakut och akutmottagning. Nämnden kräver nu att hälso- och sjukvårdsnämnden ska redovisa hur man ska komma åt problemet.