Blume: När läkemedelsrobotar blir äldres trofasta hjälp
Toppbild: TT
Ett nyhetsinslag beskrev nyligen hur läkemedelsrobotar numera delar ut mediciner till äldre i flera av landets kommuner. Roboten laddas med en rulle tabletter i portionspåsar. Med mans- eller kvinnoröst – beroende på vad patienten föredrar – påminner roboten patienten om när det är dags att ta medicin, och larmar personal om läkemedlet ändå inte tas.
Den äldre damen i inslaget betraktade nöjt, nästan kärleksfullt den nya roboten i sitt kök medan reportern lite otåligt ställde den obligatoriska frågan: »Men saknar du inte den mänskliga kontakt du får när personal ger medicinen?«
Damen gav honom en oförstående blick.
»Nej«, sa hon bestämt. »De brukar vara så många olika personer som springer här varje gång, det blir bara jobbigt. Nu slipper jag dem.«
Så återgick hon till att betrakta sin trofaste vän, oberörd av reportern, som tycktes skruva på sig, missnöjd med svaret.
När pressade scheman tvingar vårdanställda att i allt högre grad arbeta som maskiner, utan tid för något annat än det tekniska utförandet, kan personal även inom de yrken som kräver mest mänsklighet till slut bli möjliga att ersätta med robotar, som dessutom ger kontinuitet.
I den nyutkomna boken »Deep medicine- how artificial intelligence can make healthcare human again« beskriver den amerikanske kardiologen Eric Topol hur artificiell intelligens (AI) rent av kan göra sjukvården – som på många håll slimmats ner till omänsklighet – mer mänsklig igen.
Genom att exempelvis ställa säkrare diagnoser och dataanalyser kan AI frigöra tid så att vårdgivare kan ägna sig mer åt patienten och åt det som endast människor, enligt Topol, kan förmedla: empati. Kanske är människans enda chans att göra sig oersättlig i en AI-värld och stå sig i konkurrensen från robotarna inte att till varje pris försöka efterlikna dem. Utan att bli ännu bättre på att vara människa.
LÄS OCKSÅ: Vården kostar varje svensk 50.000 kronor per år – så varför räcker inte pengarna?
