Årets parlamentariker 2019: Mia Sydow Mölleby, Vänsterpartiet
Bild: Simon Rehnström
Bara några dagar innan hennes partiledare väljer att meddela sin avgång tar Mia Sydow Mölleby emot på sitt rum ovanför riksdagsbiblioteket. Hon är på gott humör, både för att hon har blivit utnämnd till Årets parlamentariker men också för att hon har beslutat sig för att det börjar bli dags att trappa ner arbetet.
– Det var lite kul att det här hände [utnämningen, reds anm] nu när jag har bestämt mig för att inte kandidera till gruppledare i riksdagen för nästa år, säger Årets parlamentariker, gruppledare för Vänsterpartiet i riksdagen sedan fyra år tillbaka.
När Mia Sydow Mölleby slutar kommer hon att ha lett den brokiga riksdagsgruppen i fyra år och gjort lika många år som vice gruppledare.
– Jag hade från början tänkt att jag inte skulle sitta mer än tre perioder, det är nästan en rekommendation i partiet. Då hade jag tänkt att jag inte ska vara gruppledare hela tiden. Det kan finnas en poäng i att någon får komma in innan och får vara med i gruppen ett tag och sedan bli ledare, säger hon.
I motiveringen beskrivs riksdagsgruppen som »möjligen riksdagens mest besvärliga gäng: en samling starka, ifrågasättande individualister med auktoritetsproblem«.
– Det stämmer nog faktiskt, säger hon.
V har varit aktivt i oppositionsrollen. I fallet med Arbetsförmedlingen sökte partiet konflikt med regeringen och bidrog till en återrullning av den planerade reformen efter att ha hotat med misstroendeförklaring mot den socialdemokratiska arbetsmarknadsministern Eva Nordmark. Ledamöterna hade vilda diskussioner om hur partiet borde agera, trots att de inte hade någon formell bestämmanderätt i frågan. Den låg hos partistyrelsen.
– Ja, det är många långa diskussioner på våra gruppmöten. Så har jag förstått att det kanske inte är i alla riksdagsgrupper.
Helt lätt och friktionsfritt är inte alltid arbetet. Vänsterpartisterna i riksdagen är ofta stridbara. Men alla kan inte ta alla kamper hela tiden, menar Mia Sydow Mölleby.
– Vänsterpartiet är ett kollektivistiskt parti med starka individualister och det är nog inte så konstigt. Många vänsterpartister är vana vid att vara själva. Man sitter ensam i sin kommun och andra sammanhang och är i ständig opposition. Och ja, vi är ett antiauktoritärt parti, vi ifrågasätter makten.
Mycket handlar om att få de individualistiska kollektivisterna att dra åt samma håll.
– Det handlar både om att hitta sätt att få igenom saker som kanske inte stämmer exakt med hur man vill ha det slutgiltigt men i rätt riktning. Det är svårt att jämföra med andra partier, men jag har förstått att vi och Liberalerna är ganska lika i hur vi fungerar som parti.
För samtidigt som gruppen gillar att diskutera partiets prioriteringar och arbete är ändå alla relativt överens om åt vilket håll partiet ska gå i sitt arbete.
– Vi är egentligen inte så ofta oense, utan vi diskuterar snarare hur mycket vi mäktar med och var vi ska lägga krutet.
I motiveringen beskrivs Mia Sydow Mölleby som en central doldis, vida uppskattad även bland de andra partierna. Vanan vid partiöverskridande överenskommelser och jämkningar har hon fått under sina nio år i konstitutionsutskottet, som hon suttit i sedan 2010.
Men enigheten i KU kan bli lite väl mycket även för en samtalsorienterad vänsterpartist. Ibland är det inte så fel att vara oense, menar hon.
Är du en pragmatiker?
– Lite både och. Jag kan tycka att vi är väl måna om att vara överens ibland. KU har inte bara granskningar utan också andra frågor, och där tycker jag inte alltid att vi ska vara överens. I granskningarna blir det ibland ett kompromissande där vi kommer överens av politiska skäl.
Men snart är det över, 2022 lämnar hon efter tolv år i riksdagshuset. Nyligen har hon flyttat tillbaka till hemstaden Stockholm för att komma närmare familjen. Hon vet inte vad hon kommer att göra efter att riksdagskarriären är över – »Jag vet inte hur lätt det är att starta en ny karriär när man är 63 år« – men nu känner hon sig färdig.
– Det får räcka nu, säger Mia Sydow Mölleby.
Juryns motivering:
En riksdagsgrupp är en samling viljor som inte alltid drar åt samma håll. Årets parlamentariker leder vad som kanske är riksdagens mest besvärliga gäng: en samling starka, ifrågasättande individualister med auktoritetsproblem. Med något som påminner om
sokratisk samtalskonst löser hon konflikter och pekar på problem, som annars skulle förbises. För det har hon blivit uppskattad i riksdagen, långt utanför det egna partiet. Årets parlamentariker är en central doldis, Vänsterpartiets gruppledare Mia Sydow Mölleby.
Alla vinnare:
- Parlamentariker: Mia Sydow Mölleby
- Medicin: Christopher Gillberg