Lista: Här ökar fattigdomen och rikedomen mest i Sverige just nu

Andelen fattiga ökar i Sverige. De som har inkomster under 60 procent av medianen har mellan 2012 och 2018 ökat med 4 procent. Men andelen rika, med inkomster över 200 procent av medianen, har under samma period ökat med nära 6 procent.

Och även ojämlikheten är ojämlik. Enda länet där skillnaden mellan fattiga och rika minskar är Stockholms län. I Blekinge, Gävleborg och Kronoberg ökar skillnaderna rejält. Främst handlar det där om att många ensamstående mammor med barn eller barnfamiljer fått det sämre.

Ökad jämlikhet stod det i meterhöga bokstäver på scenen vid Socialdemokraternas kongress 1969 när Olof Palme valdes till partiledare. Många hade släpat efter trots välfärdssamhällets utveckling, det hade bland annat Låginkomstutredningen visat. Nu skulle klyftorna minska, och utjämningen fortsatte det kommande decenniet.

Men inkomstklyftorna har därefter ökat konstant sedan början av 80-talet. De rikaste blir rikare, de fattigaste fattigare. Så har det sett ut oavsett vilka som sitter i regering. Klyftorna blir också allt större mellan storstäder och övriga landet, mellan fattiga och rika på alla plan.

I hela 265 av landets kommuner har ojämlikheten under perioden 2012–2018 ökat, bara i 25 kommuner har den minskat eller är oförändrad. Jämförelsevis har den ökat mest i Smålandskommunen Lessebo.

– Vi har en arbetslöshet på 15 procent i dag och många långtidsarbetslösa. Drygt 80 procent av de långtidsarbetslösa är nyanlända. Vi hade ett högt flyktingmottagande redan innan 2015 och har en fortsatt inflyttning genom ebo [egen bosättning, red anm], säger Lars Altgård, kommunstyrelsens ordförande (S).

Lessebo är en typisk industrikommun, med pappersbruk och glasbruk, men de jobben blir allt färre. Nu har även arbetsförmedlingens kontor stängt ner.

– Den lokala arbetsmarknaden är dålig. Svenskfödda har ett större arbetsmarknadsområde genom pendling. Nyanlända behöver slussas in med praktik och få referenser. Vi behöver satsa mer på vuxenutbildning ihop med språk. Bara SFI räcker inte, säger Lars Altgård.

Fokus kartläggning visar att 16 av de 25 kommuner där ojämlikheten ökat mest också finns bland de 25 kommuner där mottagandet av flyktingar varit relativt sett högst de senaste fem åren.

Men i några kommuner som tidigare haft en ökad fattigdom verkar nu trenden brytas. I Botkyrka minskar fattigdomen med alla mått, och även Södertälje har en positiv utveckling.

– Det går åt rätt håll och vi kan se steg mot en ökad jämlikhet i kommunen. Det är också mitt mål, att vi ska ha en politik som landar i det. Bra utbildning som ger förutsättningar för att få jobb och socialt hållbara stadsdelar är grunden för det, säger Ebba Östlin, kommunstyrelsens ordförande (S) i Botkyrka.

[caption id="attachment_622451" align="alignnone" width="991"] Ökad jämlikhet stod i fokus när Olof Palme valdes som partiledare 1969.[/caption]

På Albyberget vid E20 finns ett nytt bostadsområde intill det som funnits där ända sedan Botkyrkas snabba expansion i början på 70-talet med uteslutande hyresbostäder. Av 660 nya lägenheter är 70 procent bostadsrätter. Att bygga »tvärtom« har varit strategin i flera områden; bostadsrätter där hyresrätt dominerar, hyresrätter där ägda boenden dominerar. Den som vill göra boendekarriär ska kunna stanna kvar.

– I många av våra miljonprogramsområden känner folk sig hemma. Men det är inte alltid man kan hitta en bostad som matchar ens livsutveckling. Då är tricket att se till att man kan stanna kvar även när det går bra för båda i familjen, säger hon.

– Tidigare har runt 11 000 flyttat in, och runt 10 000 flyttat ut från kommunen. Många av de senare har varit välutbildade och bättre rustade, men flyttat till andra kommuner. Med en aktiv bostadspolitik ska människor kunna växa i det område de växt upp i och tycker om. Det ökar stabiliteten, säger Ebba Östlin.

Det kommunala bostadsbolaget Botkyrkabyggen har slutat att upphandla städ och anställer i stället boende i områdena som städar. För många är det första jobbet och det kombineras med språkutbildning. En effekt är ökad trygghet i områdena, ingen vill bråka med sin eller kompisens mamma. Och genom samarbete med det lokala näringslivet i Tillväxt Botkyrka har man på ett och ett halvt år fått 239 nya jobb i mindre företag.

Sedan valet 2018 styrs Botkyrka av en »mittenmajoritet« med S, KD, MP, C och L.

– Vi kunde enas om en plattform med sju problem där alla handlar om segregationens effekter, säger Ebba Östlin.

Även Södertälje har en mittenkoalition med S, KD, C och MP. Staden har en tung industritradition och industrijobben är fortfarande runt 25 000, med Scania som största företag. Men de har också en lång erfarenhet av invandring och flyktingmottagande, ända sedan stora grupper av assyrier och syrianer kom på 70-talet.

– Vår värsta tid var 2009–2011, med ett redan högt flyktingmottagande och en växande brottslighet. Vi var tvungna att styra om till andra prioriteringar. Först och främst en satsning på skolresultaten, och nu har vi åtta år med stigande resultat. Och sedan att få folk i jobb och att minska behoven av försörjningsstöd, säger Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande (S) i Södertälje.

– I dag har vi i princip samma kostnad för försörjningsstöd som 2006. Vi har fått bort en massa fusk och förbättrat kontrollsystemen. Men framför allt handlar det om jobb, jobb och jobb, säger hon.

För nio år sedan kom ett bakslag genom beskedet att Astra Zeneca skulle lägga ner all forskning i Södertälje.

– Det var 1 250 välutbildade som fick gå. Men alla hade jobb inom ett år. Och med aktivt arbete fick vi tekniska högskolan KTH att fördubbla antalet platser i Södertälje.

Brottsligheten angreps med Södertäljemodellen. Där samarbetade polisen, kommunen och myndigheterna nära för att angripa den organiserade brottsligheten och det grova våldet. De senaste åren har det varit många nyheter om sprängdåd, våldsamma bråk och gängkriminalitet från olika delar av landet. Men inte så ofta från Södertälje eller Botkyrka.

– I nära samverkan mellan kommun och polis fångar vi upp unga som är på väg in i kriminalitet. Och bilden av staden har förändrats. 2011 var jag på ett möte där en AP-fond förklarade att man aldrig skulle investera söder om Telefonplan i Stockholm. Men några år senare ökade inve­steringarna här starkt, säger Boel Godner.

[caption id="attachment_622452" align="alignnone" width="991"] Ebba Östlin, kommunstyrelsens ordförande (S) i Botkyrka[/caption]

Hon har blivit frontkämpen mot EBO, att flyktingar kan bosätta sig på egen hand, inte anvisas ett boende. Eller snarare innebär EBO oftast att de trängs med släkt eller vänner i en redan för trång lägenhet.

– Och vi har en folkbokföring som inte ens kontrollerar var folk bor. EBO och svarta hyreskontrakt är sådant vi kämpar med hela tiden, säger Boel Godner.

Flera av de 32 kommuner som kan göra undantag från EBO i bostadsområden planerar nu att undanta hela kommunen.

– Vi är en av de kommuner som kan göra undantag från EBO, säger Botkyrkas Ebba Östlin. Men vi har inte bestämt hur vi ska använda det ännu. Men vi är den kommun som har relativt högst andel EBO-boende av befolkningen i dag.

Ökad jämlikhet är i dag en paroll som även tidigare oförväntade aktörer ställer sig bakom. Oron över de växande klyftorna i samhället är samtalsämne för näringslivstopparna i Davos och har lyfts fram som problem av Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken, OECD, förra årets svenska Långtidsutredning och av många nationalekonomer.

– Ibland kan jag tycka att det är en större debatt internationellt än i Sverige, säger Marika Lindgren-Åsbrink, som var huvudsekreterare i LO:s Jämlikhetsrapport som kom förra året.

– Men i många länder ser man ojämlikhet på så höga nivåer att det drabbar samhällets funktionssätt. Mycket av det som skapat den svenska jämlikheten är fortfarande intakt. Vi har inte helt bytt samhällsmodell, men ökningstakten i ojämlikheten i Sverige är oroande, säger hon.

I LO:s Jämlikhetsrapport konstaterade man att klyftorna i Sverige växer främst i »ändarna« av inkomstfördelningen: »Botten har halkat efter och toppen har dragit ifrån, medan läget varit mer stabilt för människor med genomsnittsinkomster.« Orsaken hittade LO i urholkade försäkringsersättningar och bidrag för de fattigaste och i växande kapitalinkomster för de rikaste.

I förra veckan visade LO:s årliga rapport om makteliten att 2018 hade direktörerna på svenska storföretag en inkomst motsvarande 61 industriarbetarlöner. År 1980 var den på motsvarande 9 industriarbetarlöner.

[gallery columns="2" size="full" link="file" ids="eyJ1cmwiOiJodHRwczpcL1wvZm9rdXMtb2xkLnRlc3RcL3dwLWNvbnRlbnRcL3VwbG9hZHNcLzIwMjBcLzAyXC9Gb1x1MDMwOHJhXHUwMzA4bmRyaW5nLWFuZGVsLWhvXHUwMzA4Z2lua29tc3R0YWdhcmUuanBnIiwidGl0bGUiOiJGb1x1MDMwOHJhXHUwMzA4bmRyaW5nIGFuZGVsIGhvXHUwMzA4Z2lua29tc3R0YWdhcmUiLCJjYXB0aW9uIjoiIiwiYWx0IjoiIiwiZGVzY3JpcHRpb24iOiIifQ==,eyJ1cmwiOiJodHRwczpcL1wvZm9rdXMtb2xkLnRlc3RcL3dwLWNvbnRlbnRcL3VwbG9hZHNcLzIwMjBcLzAyXC9KYVx1MDMwOG1saWtoZXQtS29tbXVuZXIuanBnIiwidGl0bGUiOiJKYVx1MDMwOG1saWtoZXQgS29tbXVuZXIiLCJjYXB0aW9uIjoiIiwiYWx0IjoiIiwiZGVzY3JpcHRpb24iOiIifQ=="]

I stället för ökad jämlikhet blev det alltså ökad ojämlikhet. Boel Godner säger att det till stor del beror på 90-talskrisen som skakade om ordentligt i välfärdssystemen.

– Sedan har fria skolvalet och fri etableringsrätt inom vård och omsorg bidragit. Vi har varit lite vilsna, men jämlikhet är fortfarande den viktigaste frågan, så devisen håller ännu, säger Boel Godner.

Botkyrka kommuns egen devis är »Långt ifrån lagom«, men Ebba Östlin tror inte på lagom jämlikhet.

– Vi ser en utveckling åt rätt håll på många områden, och jag hoppas det är ett trendbrott som håller i sig. Mycket återstår och segregationens effekter skapar stora problem.

Vi åker från kommunhuset i Tumba till Alby för att titta på det senaste stora tillskottet i bostäder i kommunen. Men Albybergets framtid var den stora stridsfrågan i Botkyrka redan 2013. Kommunen och bostadsbolaget Botkyrkabyggen ville sälja 1 300 lägenheter i Alby för att få in pengar och andra aktörer på bostadsmarknaden. Men försäljningen väckte starka protester, runt 6 000 skrev på protestlistor och det ordnades demonstrationer.

Under protesterna steg en ung vänster­partistisk politiker fram, hon satt i Botkyrkabyggens styrelse och blev en ledande röst i kampanjen »Mitt Alby – inte till salu«.

Men majoriteten drev igenom en försäljning till riskkapitalisten Mikael Ahlström och hans bolag Mitt Alby. Då skrevs ett avtal om att man skulle vara långsiktig ägare och ta sociala hänsyn.

Fast det dröjde bara fem år tills Mitt Alby såldes till D Carnegie. Området köptes för 705 miljoner 2013 och såldes 2018 för 1,7 miljarder kronor. D Carnegie (som senare bytte namn till Hembla) kontrollerades då av Blackstone, världens största bostadsägare, och främsta måltavlan för kritik från FN:s rapportör i bostadsfrågor Leilani Farha (som i Fredrik Gerttens film »Push«).

Nu får hyresgästerna i miljonprogramsområdet i Alby nya hyresvärdar för tredje gången på sju år. Tyska Vonovia är på väg att köpa D Carnegie/Hembla och etablera sig som det största privata hyresbolaget i Sverige med 38 000 lägenheter. Kommunen har inte hört av dem ännu, men genom köpet av bolaget fortsätter det tioåriga ursprungsavtalet med Mitt Alby att gälla.

Och den ung vänsterpartisten då? Jo, hon heter Nooshi Dadgostar, kom in i riksdagen 2014 och är nu storfavorit till att bli V-ledare. Fast hon har lämnat Botkyrka och flyttat till Gröndal i Stockholm.

Men Ebba Östlin tycker att det var rätt att sälja, även om hon inte var ytterst ansvarig när det gjordes.

– Det har öppnat dörren för andra att investera i Botkyrka. Tidigare fanns det ett stort motstånd mot att etablera sig här.

Ett exempel är de bostäder som byggts på berget, som definitivt bryter av mot sin omgivning. Hon tittar upp mot de nya bostäderna på Albyberget och ser rätt nöjd ut.

– Förändringen ska synas.

LÄS OCKSÅ: Så bryter Botkyrka den negativa trenden

[gallery size="full" columns="2" link="file" ids="eyJ1cmwiOiJodHRwczpcL1wvZm9rdXMtb2xkLnRlc3RcL3dwLWNvbnRlbnRcL3VwbG9hZHNcLzIwMjBcLzAyXC9Gb1x1MDMwOHJhXHUwMzA4bmRyaW5nLWFuZGVsLWxhXHUwMzBhZ2lua29tc3R0YWdhcmUuanBnIiwidGl0bGUiOiJGb1x1MDMwOHJhXHUwMzA4bmRyaW5nIGFuZGVsIGxhXHUwMzBhZ2lua29tc3R0YWdhcmUiLCJjYXB0aW9uIjoiIiwiYWx0IjoiIiwiZGVzY3JpcHRpb24iOiIifQ==,eyJ1cmwiOiJodHRwczpcL1wvZm9rdXMtb2xkLnRlc3RcL3dwLWNvbnRlbnRcL3VwbG9hZHNcLzIwMjBcLzAyXC9Gb1x1MDMwOHJhXHUwMzA4bmRyaW5nLWFuZGVsLWVuc2Ftc3RhXHUwMzBhZW5kZS1mYXR0aWdhLW1hbW1vci5qcGciLCJ0aXRsZSI6IkZvXHUwMzA4cmFcdTAzMDhuZHJpbmcgYW5kZWwgZW5zYW1zdGFcdTAzMGFlbmRlIGZhdHRpZ2EgbWFtbW9yIiwiY2FwdGlvbiI6IiIsImFsdCI6IiIsImRlc2NyaXB0aW9uIjoiIn0=,eyJ1cmwiOiJodHRwczpcL1wvZm9rdXMtb2xkLnRlc3RcL3dwLWNvbnRlbnRcL3VwbG9hZHNcLzIwMjBcLzAyXC9BbmRlbC1ob1x1MDMwOGdpbmtvbXN0dGFnYXJlLmpwZyIsInRpdGxlIjoiQW5kZWwgaG9cdTAzMDhnaW5rb21zdHRhZ2FyZSIsImNhcHRpb24iOiIiLCJhbHQiOiIiLCJkZXNjcmlwdGlvbiI6IiJ9,eyJ1cmwiOiJodHRwczpcL1wvZm9rdXMtb2xkLnRlc3RcL3dwLWNvbnRlbnRcL3VwbG9hZHNcLzIwMjBcLzAyXC9BbmRlbC1sYVx1MDMwYWdpbmtvbXN0dGFnYXJlLmpwZyIsInRpdGxlIjoiQW5kZWwgbGFcdTAzMGFnaW5rb21zdHRhZ2FyZSIsImNhcHRpb24iOiIiLCJhbHQiOiIiLCJkZXNjcmlwdGlvbiI6IiJ9,eyJ1cmwiOiJodHRwczpcL1wvZm9rdXMtb2xkLnRlc3RcL3dwLWNvbnRlbnRcL3VwbG9hZHNcLzIwMjBcLzAyXC9KYVx1MDMwOG1saWtoZXQtTEFcdTAzMDhOLmpwZyIsInRpdGxlIjoiSmFcdTAzMDhtbGlraGV0IExBXHUwMzA4TiIsImNhcHRpb24iOiIiLCJhbHQiOiIiLCJkZXNjcmlwdGlvbiI6IiJ9,eyJ1cmwiOiJodHRwczpcL1wvZm9rdXMtb2xkLnRlc3RcL3dwLWNvbnRlbnRcL3VwbG9hZHNcLzIwMjBcLzAyXC9BbmRlbC1lbnNhbXN0YVx1MDMwYWVuZGUtZmF0dGlnYS1tYW1tb3IuanBnIiwidGl0bGUiOiJBbmRlbCBlbnNhbXN0YVx1MDMwYWVuZGUgZmF0dGlnYSBtYW1tb3IiLCJjYXB0aW9uIjoiIiwiYWx0IjoiIiwiZGVzY3JpcHRpb24iOiIifQ==,eyJ1cmwiOiJodHRwczpcL1wvZm9rdXMtb2xkLnRlc3RcL3dwLWNvbnRlbnRcL3VwbG9hZHNcLzIwMjBcLzAyXC9BbmRlbC1mYXR0aWdhLWJhcm5mYW1pbGplci5qcGciLCJ0aXRsZSI6IkFuZGVsIGZhdHRpZ2EgYmFybmZhbWlsamVyIiwiY2FwdGlvbiI6IiIsImFsdCI6IiIsImRlc2NyaXB0aW9uIjoiIn0=,eyJ1cmwiOiJodHRwczpcL1wvZm9rdXMtb2xkLnRlc3RcL3dwLWNvbnRlbnRcL3VwbG9hZHNcLzIwMjBcLzAyXC9Gb1x1MDMwOHJhXHUwMzA4bmRyaW5nLWFuZGVsLWZhdHRpZ2EtYmFybmZhbWlsamVyLmpwZyIsInRpdGxlIjoiRm9cdTAzMDhyYVx1MDMwOG5kcmluZyBhbmRlbCBmYXR0aWdhIGJhcm5mYW1pbGplciIsImNhcHRpb24iOiIiLCJhbHQiOiIiLCJkZXNjcmlwdGlvbiI6IiJ9"]

Här kan du se fullständig statistik över ojämlikheten i Sverige – kommun för kommun/län för län!