Merkels arvtagerska avgår – här är tre potentiella efterträdare

Beskedet kom på måndagsförmiddagen. CDU-styrelsen träffades i partihögkvarteret nära Tiergarten i Berlin. Annegret Kramp-Karrenbauer, mestadels omnämnd som AKK kort och gott, meddelade att hon avgår som partiordförande och har heller inga avsikter att försöka bli Kristdemokraternas kanslerkandidat vid det kommande valet hösten 2021.

CDU är ett parti som förknippas med långa eror – Konrad Adenauer, Helmut Kohl och senast Angela Merkel som satt på sin post i 18 år innan hon avgick på CDU-kongressen i Hamburg 2018.

AKK-eran blev kort. Hon blev vald med knapp marginal mot de konservativas kandidat Friedrich Merz och under de 14 månader som gått sedan dess har hon aldrig lyckats ena partiet bakom sig. Det gjorde att hon på den senaste kongressen sent i höstas såg sig föranledd att ställa en förtroendefråga efter att ha hållit ett mastodontlångt tal. Det var ett tecken på hur osäker hennes position var. Uttalanden och ställningstaganden under året som gått hade snarare undergrävt än stärkt hennes auktoritet.

I förra veckan blev det uppenbart. Efter höstens val i delstaten Thüringen var läget komplicerat. Mittenpartierna, CDU är ett av dem, kunde inte få ihop en majoritet tillsammans eftersom Die Linke (Vänstern) blivit största parti följt av det högerradikala AFD (Alternativ för Tyskland).

När delstatsparlamentet i onsdags skulle rösta fram en regeringschef valdes liberalen Thomas Kemmerich med röster från både CDU och AFD. Detta trots att CDU-ledningen med AKK i spetsen uteslutit ett samarbete med AFD.

Det var så anmärkningsvärt att till och med Angela Merkel, vid tillfället befann hon sig på tjänsteresa i Sydafrika, sa att tilltaget var ”oförlåtligt” och att beslutet måste rivas upp. Sedan Merkel lämnat ordförandeposten har hon annars undvikit att blanda sig i interna partiangelägenheter, den här gången såg hon sig tvungen att reagera offentligt.

LÄS OCKSÅ: Mini-Merkel leder loppet om partiledarposten

CDU i Thüringen hade öppet trotsat AKK och tog inte heller reson när hon dagen därpå reste till Thüringen för att få partikamraterna att ställa sig bakom ett nyval i delstaten.

Det blev för mycket för Annegret Kramp-Karrenbauer.

Regeringen i Berlin har sedan tillkomsten för knappt två sedan skakats av ständiga konflikter inom de tre regeringspartierna. Det inleddes med en häftig strid mellan systerpartierna CDU och det bayerska CSU om flyktingpolitiken.

Socialdemokraterna, det tredje regeringspartiet, ägnade sedan stora delar av fjolåret åt att vaska fram ett nytt ordförandepar efter Andrea Nahles, som mobbats bort från sin post.

Nu väntar en liknande procedur inom CDU och kandidaterna har förmodligen redan börjat tänka över sina strategier.

Den 64-årige Friedrich Merz försvann från blickfånget 2004 efter att ha förlorat en maktkamp mot Angela Merkel, han kom tillbaka samma dag som Merkel aviserade sin avgång och ser säkert sin chans att ta hem spelet nu. Han har ett starkt stöd bland de mera konservativa grupperingarna inom CDU. Inför ordförandevalet 2018 var CDU-veteranen och den förre finansministern Wolfgang Schäuble hans främste tillskyndare.

LÄS OCKSÅ: Drömmarnas väg – en resa genom DDR

[caption id="attachment_619577" align="alignnone" width="991"] Friedrich Merz, Armin Laschet och Jens Spahn ses som potentiella efterträdare till CDU:s avgående partiledare.[/caption]

Jens Spahn, i dag sjukvårdsminister, var också en av kandidaterna 2018, men hamnade efter både Merz och AKK. Spahn tillhör också det konservativa lägret, till skillnad från Merz kan han dock ses som ett framtidshopp eftersom han är blott 39 år och hunnit visa som minister att han behärskar hantverket.

Både Merz och Spahn står för en högervridning av CDU, bort från den mittenpolitik som varit såväl Merkels som Kramp-Karrenbauers signum.

Den ende kandidat som skulle kunna föra arvet efter Merkel vidare är förmodligen den 58-årige Armin Laschet, sedan snart tre år regeringschef i Nordrhein-Westfalen, Tyskland största delstat.

Laschet har alltid stått troget bakom Merkel och varit den som i otaliga talkshower fått försvara hennes politik. Hans mjuka, resonliga framtoning har väckt tvivel om han verkligen är ett ordförande- och kanslerämne. Regeringsåren i delstaten med nästan 18 miljoner invånare har åtminstone fått en del tidigare tvivlare att tro på Laschet.

LÄS OCKSÅ: Östtyskarnas kamp mot väst – 30 år efter Berlinmurens fall