62 kommuner gjorde förlust förra året – här är kommunen som backar mest

Perstorp i Skåne går back med en drygt tiondel av det kommunen får in i skatter, statliga bidrag och kommunal skatteutjämning. Lika illa är det i skånska Kävlinge.

I det tidigare ”rika” Danderyd gör kommunen ett underskott på 2 430 kronor per kommuninvånare. ”Rika” Lidingö gör däremot ett rekordresultat.

Det här visar Statistiska Centralbyrån, SCB:s, sammanställning av kommunernas ekonomi som publicerades i dag. Från fyra Dalslandskommuner, Bengtsfors, Färgelanda, Mellerud och Dals-Ed, saknas uppgifter.

62 kommuner med negativt resultat 2019 är sju färre än 2018, men 2017 var det bara 21 kommuner som gjorde negativt resultat.

LÄS OCKSÅ: Hur klarar små kommuner flyktingkrisen?

Bland kommunerna som går på plus finns tre stockholmskommuner där markförsäljningar i samband med bostadsbyggande och annat byggande kan betyda höjda intäkter. I Kiruna pågår stadsomvandlingen med en flytt av centrum som bekostas av gruvbolaget LKAB.

I Lidköping visar kommunens kärnverksamhet ett minusresultat, men de gör ändå ett resultat på över 10 000 kronor per kommuninvånare. Kommunen sålde för 20 år sedan sitt ägande i energibolaget Gullspångs Kraft och placerade pengarna i kapitalförvaltning, med tillgångar på i höstas 2,7 miljarder.

Under våren ska kommunerna få ett tillskott på 7,5 miljarder extra från staten. Men i höstens ekonomirapport förutsåg SKR att det skulle fattas 38 miljarder kronor i kommunerna fram till år 2022. Det motsvarar 3,6 procent av kommunernas och regionernas kostnader.

LÄS OCKSÅ: Polischefen som tog makten i bruksorten efter ett lokalt raseri – bröt S-dominan

Även med 7,5 miljarder extra per år till kommunerna måste de ändå öka sina intäkter eller sänka sina kostnader med runt 19 miljarder kronor till 2022.

Redan i år märker många skattebetalare av det. 28 kommuner och 4 regioner har höjt skatten i år.

– Vi har haft några år med högkonjunktur där både kostnader och intäkter ökat. Men intäkterna ökar inte framöver och det blir värst för de kommuner som tappar befolkning, sa Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, Sveriges Kommuner och Regioner till Fokus nyligen.

Demografiska förändringar är en bidragande orsak till en tuffare kommunalekonomi.

I tillväxtkommunerna ökar antalet barn och unga, i avfolkningskommunerna ökar andelen äldre av befolkningen. De i arbetsför ålder ökar långsamt i första fallet, och minskar i det andra.

Kommunerna har egentligen bara två val: sänka sina kostnader eller höja skatten. I Lidingö som visar ett rejält plusresultat kan man gå åt andra hållet – kommuner har sänkt sin kommunskatt med 25 öre per intjänad hundralapp.

 LÄS OCKSÅ: Kommunal istid: Vilhelmina lånar 60 miljoner – för att kunna betala löner