Fokus förklarar: Oroväckande utveckling i Syrienkriget – det här händer just nu

Idlibprovinsen i nordvästra Syrien var för tio år sedan ett tämligen välmående område med cirka 1,4 miljoner invånare. I dag är det, liksom andra delar av landet, ett slagfält för olika parter i ett inbördeskrig som pågått sedan 2011 och som skördat mer än 380 000 offer.

Den senaste veckan har en upptrappning skett i just denna provins sedan ett 30-tal turkiska soldater dödades i ett syrisk flyganfall. Men vad gör turkiska soldater där? Och varför skjuter syrierna på turkar? För att söka svar på detta måste man backa aning.

* * * *

Efter nio års inbördeskrig har Assadregimen återtagit kontrollen över stora delar av Syrien, som kontrollerats av rebeller, jihadister och andra grupper som sett landet som ett slagfält för sin politik.

Dessa löst sammansatta grupper – som ofta bytt namn, delats, slagits samman och ibland återigen delats – har oftast fått uppbackning av utländska aktörer såsom Iran, Irak, Saudiarabien, Qatar, Turkiet och andra.

Turkiet har varit särskilt aktivt med att stödja, avlöna och beväpna jihadistgrupper och vid gräns ge fri passage till jihadister som velat ansluta sig till Islamiska staten (IS) och dess likar.

Våren 2019 besegrades IS men andra grupper har fyllt deras maktvakuum. Inte med samma brutalitet eller extremreligiösa nit, däremot med likartade ambitioner att kontrollera områden och nyttja instabiliteten i regionen för att uppnå sina mål. Kring detta maktspel har civila syrier sökt sig bort från de värsta striderna och många har hamnat i Idlibprovinsen. Enligt FN:s beräkning bodde omkring 3 miljoner där år 2018, men nu utgör samma provinsen ett tämligen ensamt undantag i landet; det är ett av de sista rebellkontrollerade områdena i landet.

Därför har Syriens president Bashar al-Assad, som många ser som krigets stora vinnare och sannolika segrare, sedan 2018 drivit en hård offensiv mot rebellgrupperna i Idlib. Och i slutet på förra året inleddes en ny offensiv med uppbackning från Ryssland, vilket drivit cirka en miljon syrier på flykt.

De har tagit sig över gränsen i Turkiet, många är nu i Hatayprovinsen. Det bör tilläggas att Hatay tillföll Turkiet så nyligen som 1939 efter att tidigare ingått i Franska mandatet för Syrien och Libanon; för många boende i området är provinserna Hatay och Idlib som syster och bror – särskilt som många har familj på bägge sidor och att resa mellan provinserna normalt sett inte kräver mer än ID-kort.

En komplicerande faktor har varit Turkiets agerande sedan USA tog handen från de syriska kurder, som fick amerikansk uppbackning i striderna mot IS och andra jihadistgrupper.

När USA meddelade sin exit valde alltså Turkiet att gå in i Syrien med marktrupper i oktober 2019. På samma sätt som turkarna gjort i Afrin-provinsen i Syrien våren 2018.

LÄS OCKSÅ: Erdogan – en odågas ständiga revansch 

Turkarnas inträde på annat lands territorium har hela tiden motiverats med att dels angripa kurder, som man anser vara ett terrorhot mot turkiska staten och i höstas var det också för att upprätta en säkerhetszon i syfte att flytta flyktingar till den planerade zonen; omvärlden har reagerat tämligen passivt kring detta motiv. (USA:s president Donald Trump manade Erdogan att inte vara "en tuff kille".)

Turkiet har genomgående använt syriska flyktingar som en bricka i ett politiskt förhandlingsspel – särskilt som man förstått att EU, och även stora nationer som Tyskland och Frankrike, inte prioriterat frågan vad man ska göra med de miljontals som flyr från kriget och som varit uppryckta från sina hem i åratal. Däremot har EU betalat tiotals miljarder för att Turkiet ska hålla sin gräns och husera flyktingarna i läger.

I torsdags ställdes mycket av detta på ända sedan ett 30-tal turkiska soldater dödades i ett syriskt luftangrepp. Turkiet svarade med att genast anfalla syriska trupper. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har också beslutat att släppa gränsen – vilket fått stora antal flyktingar att försöka ta sig till Grekland. Oron sprids nu för en ny flyktingkris.

Situationen mellan Turkiet och Syrien är just nu sådan att EU och FN varnar för att konflikten kan eskalera och i slutet på denna vecka är det tänkt att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Rysslands president Vladimir Putin ska träffas i Moskva.

Givet situationen kan tyckas märkligt att det är Ryssland som är samtalspartnern, men speglar den frostiga relationen mellan Turkiet och Syrien. För bara tio år sedan var läget ett annat; då semestrade familjerna Assad och Erdogan tillsammans i den turkiska semesterorten Bodrum. Det var tiden före inbördeskriget, före allt som följde.

En tid då modemagasinet Vogue kallade just presidentfrun Asma al-Assad för en "ros i öknen". Några veckor senare, i mars 2011, utbröt demonstrationerna vilket satte igång folkupproret vilket utvecklades till ett krig. Nästan tio år senare summeras situationen till flyktingar i miljontal, hundratusentals döda, ännu fler skadade och ett krig som inte tycks ha något synligt slut.

LÄS OCKSÅ: 4 gånger som Erdogan slirat på sanningen och blivit överbevisad