Nina van den Brink: Våra scener är hotade – dags att agera!
Toppbild: TT
Ett efter ett droppar de in i mejlboxen. Pling. Teater Brunnsgatan 4 ställer in alla föreställningar av pjäsen »Oscar Levertins vänner«, baserad på Martina Montelius roman om kulturkvinnan som åker på författarkryssning med tidskriften Läslust. Ungefär samtidigt ställer förlagan, tidningen Vi, in sin planerade författarkryssning. Liksom Umeå Littfest, med alla seminarier och författarsamtal som skulle ha ägt rum där.
Mars 2020 sitter regeringar, företagsledningar och teatergrupper och planerar, beslutar samt informerar över videolänk. Jag ställde själv häromdagen in en planeringslunch med orden »vi tar det på Skype«. Man behöver inte spå i en kristallkula, det räcker med en liquid crystal screen, lcd-skärm, för att förutsäga de digitala mötenas omedelbart förestående genombrott.
Pling. Malmöbaserade frigruppen Potato Potato, som nyligen öppnade filial i Stockholm, flyttar fram sin första föreställning där, »Terapisterna«, till hösten. Självaste fotbolls-EM skjuts fram ett år. Fem exempel ur en flod av krossade drömmar.
Lösningen på scenkonstens akuta coronabekymmer kan därför tyckas logisk. Det är inte ovanligt, på större konserter, med stora skärmar där spelningen direktsänds i närbild. Många i publiken ser, trots att de är på plats, konserten till stor del indirekt.
Sångaren Tommy Nilsson var på turné i rikets kyrkor när förbudet mot folksamlingar trädde i kraft förra helgen. Nu planeras i stället en digital konsert. Kungliga Operan har stängt för publik, men utökar kostnadsfritt Operan Play med uppsättningar av bland annat »Valkyrian« och »Eskapisten«. Malmö Symfoniorkester fick begränsa publikantalet på de två sista framträdandena under sin slutsålda Stravinskijfestival 5–14 mars, men visade konserterna digitalt.
Konsekvenserna av det verksamheternas hjärtstillestånd som coronan orsakat privatteatrar och fria teatergrupper, frilansande skådespelare, musiker och författare riskerar vi att få leva med mycket länge. Staten går till viss del in och stöttar, men det kommer inte att räcka. Att också bry sig om ekonomi i denna hälsokris handlar inte om att skydda övervinster, det handlar om att rädda människor som går med en klump i magen varje dag för att de oförskyllt tvingats se hela sin tidigare fungerande verksamhet dö sotdöden inom loppet av en vecka.
I DN 18/3 vädjar författaren Susanna Alakoski, författare till »Svinalängorna«, till läsarna att köpa en extra bok, och låna mer på biblioteket. Martin Sjölander, krögare bakom den nyss så populära, nu tomma, Restaurang Knut-gruppen, erbjuder sig att köra hem take away-mat inom en radie på upp till en mil utanför Stockholm.
Tänk om vi alla skulle lägga en del av pengarna vi sparar på uteblivna biobesök, teaterbesök, lunchrestaurangbesök och fikakassor (eller en bit av vår toalettpappersbudget) på att hålla det samhälle vi längtar efter att få återgå till under armarna. På att köpa presentkort, förköpa biljetter till ännu okända framtida föreställningar, bli medlemmar, beställa böcker från små bokhandlare och antikvariat, crowdfunda ett projekt, hyra streamad film och gå på utställning i luftiga lokaler.
Ta en Netflixpaus och var med och upptäck den digitala scenkonst som nu växer fram. Det är nybyggarland. Det har till skillnad från streamingjättarnas miljonrullningsprojekt chansen att bli här och nu-spännande på riktigt. Men räkna med att det måste få kosta en normal biljett.
Nästa helg börjar vårens performancekonst-festival på nätet.
Den ska väl inte behöva ställa in?
»Online Performance Art Festival« pågår till den 23 mars till den 1 april.
