Priset för en plattare kurva: 100-tals miljarder. Är det värt det?

Coronapandemins effekter på Sveriges ekonomi är enorma. 20 000 svenskar har redan varslats om uppsägning och tiotusentals väntar på besked om permittering. Eller värre. Samtidigt har börsen rasat med 30 procent och BNP väntas falla rejält i år. Regeringen och Riksbanken har presenterat krispaket för hundratals miljarder kronor för att dämpa chocken och rädda så många företag och arbetstillfällen som möjligt. Det är onekligen ett högt pris i förlorade inkomster för massor av svenskar som betalas i försöken att platta till kurvan så att dödstalen i covid-19 blir så låga som möjligt. Men är det för högt pris? Ja det beror, såklart, på hur man räknar. Vad är egentligen ett extra år i livet för en medborgare värt i reda pengar?

Livet är naturligtvis oskattbart för den enskilde individen liksom för nära och kära. Men institutioner som stater, försäkringsbolag och liknande kan inte hysa känslor. De måste sätta en prislapp på livet för att kunna prioritera hur resurser ska användas. Inget samhälle, oavsett rikedom, erbjuder medborgarna obegränsad vård. I Sverige styrs vården av tre principer: alla ska behandlas lika, de med störst behov ska ges prioritet och kostnaden ska stå i rimlig i relation till nyttan. Den sistnämnda – kostnadseffektivitets-principen – baseras på värdet av ett så kallat statistiskt liv.

– Det kan tyckas kallhamrat, men att prata om statistiska liv och kvalitets-justerat levnadsår är ett sätt att ställa olika åtgärder mot varandra, säger Mats Bergman, ekonomiprofessor på Södertörns högskola.

LÄS OCKSÅ: Ett förlorat år i världsekonomin: »En fullskalig börskrasch«

Priset på ett liv bestäms av till exempel Socialstyrelsen, Trafikverket och försäkringsbolagen. Häromåret justerade Trafikverket upp värdet på ett statistiskt liv från 24 till 40,5 miljoner kronor. Konkret innebär det att en åtgärd eller infrastrukturinvestering – till exempel vägräcken eller omkörningsfält – som räddar 100 liv kan få kosta 4 miljarder kronor.

Socialstyrelsen räknar om statistiska liv till levnadsår i god hälsa, QALY (efter engelskans Quality adjusted life year). Vanligen är prislappen på ett sådant år cirka en miljon kronor.

– Värdet kan användas för att diskutera hur mycket man vill lägga på riskreducerande åtgärder. Det mäter betalningsviljan, inte produktionsvärdet, säger Mats Bergman.

Lars Hultkrantz, ekonomiprofessor på Handelshögskolan vid Örebro universitet, har undersökt vad Sveriges befolkning anser att ett QALY är värt. Då blir summan ungefär tre gånger högre.

Oavsett vad man tycker att ett QALY borde ha för pris så utgör Socialstyrelsens belopp en guidning till vården för om en patient ska få genomgå kostsamma behandlingar eller inte. Är det rimligt att ge en mycket dyr cancerbehandling till en patient som möjligen bara får ett par månader av god hälsa? Eller ska resurserna läggas på en annan patient som har chans att bli frisk och få många QALY:s?

QALY-modellens har naturligtvis svagheter. Hur fastställer man till exempel en regions betalningsvilja? Och är det rimligt att betalningsviljan skiljer sig mellan regioner? För att inte tala om länder? Modellen har dock fördelen att den bortser från skillnader i inkomster på individnivå.

Samtidigt är det värt att notera att den offentliga sektorn skattar livet betydligt högre än den privata. Försäkringsbolag som Folksam, If, Länsförsäkringar och Trygg-Hansa betalar normalt ut mellan 1 och 2 miljoner kronor på en livförsäkring när någon dör. Fast egentligen är det försäkringstagarna och inte bolagen som sätter den prislappen på ett liv. Den som anser att livet är värt mer än så kan ju teckna en större försäkring och betala en större premie.

Ekonomiprofessorn Mats Bergman har även räknat på coronakrisens kostnader i Sverige. Han har använt beräkningar från brittiska Imperial College över hur många i varje åldersgrupp som kan tänkas avlida till följd av viruset om ingenting görs för att stoppa epidemin och översatt till svenska förhållanden. Det beräknas ge mellan 80 000 och 109 000 extra dödsfall i Sverige (ett vanligt år dör cirka 100 000 svenskar).

Baserat på antaganden om förväntad livslängd bland coronas dödsoffer bedömer Mats Bergman att värdet för förlorade levnadsår multiplicerat med QALY landar i intervallet 600 till 1 300 miljarder kronor. Det motsvarar 12 till 26 procent av Sveriges BNP. Är det rimligt? Bergman anser att kostnaderna är höga, men kan motiveras.

– Det kan vara värt att ta en ekonomisk depression för att rädda de här männi-skorna. Även om det inte är säkert att vi kan rädda livet på alla, säger Mats Bergman.

Även John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, lutar åt att det är värt en ganska kraftig sättning i ekonomin för att platta till kurvan. Han utgår från USA. Enligt en beräkning skulle virusinfektionen skörda 2,2 miljoner amerikanska liv om inga åtgärder sätts in. Om kraftfulla åtgärder däremot vidtas, med nedstängningar och social distansering, går det att pressa ner dödstalen med 90 procent. Översatt till svenska förhållanden innebär det cirka 70 000 sparade liv. Om dessa patienter lever i genomsnitt 7 år med god hälsa (QALY) så innebär det en halv miljon QALY. Åtgärderna skulle därmed kunna få kosta 500 miljarder kronor, motsvarande ett fall i BNP på 10 procent.

De flesta prognoser pekar på stora BNP-nedgångar. Ekonomer på Berkeleyuniversitet i USA spår tapp på motsvarande 30 procent av BNP under ett kvartal – på årsbasis blir det 7,5 procent av BNP. James Bullard, hög chef på amerikanska centralbanken Federal Reserve, räknar med upp­emot 50 procents BNP-ras i USA under andra kvartalet i år. Och Konjunkturinstitutets prognos för Sverige i år är en minskad BNP med 3 procent (motsvarande 150 miljarder kronor).

Om det stämmer skulle åtgärderna mot corona vara ekonomiskt motiverade i detta läge, anser John Hassler. Och det gäller även om man tar hänsyn till mörkertal och eventualiteter som att viruset inte är lika dödligt som man tror i dag förändras inte kalkylen nämnvärt.

– Utan rätt åtgärder kan det leda till tiotusentals dödsfall, en vård som kollapsar och dödsfall bland personer som annars skulle ha goda försättningar att klara sig. Om man kan rädda motsvarande hundratusentals människolivsår så är det enligt kalkylerna värt hundratals miljarder, säger han.

Ett stort aber med dessa kalkyler är att de bygger på att sättningen i ekonomin är tillfällig. Storbanken SEB bedömer i en färsk prognos att svensk ekonomi växer med 3,4 procent nästa år (efter ett fall på 2,7 procent i år). Liknande prognoser för 2021 ges av internationella banker som Goldman Sachs och JP Morgan; samma prognosmakare som i början av detta år avfärdade viruset som ett kinesiskt problem och underskattade smittoeffekten på världens ekonomier.

Men om varslen leder till uppsägningar, arbetslösheten sticker i väg och krisen blir långvarig kan beräkningarna behöva omprövas.

– Kalkylerna bygger på att företag inte går i konkurs i stor skala, eller att de som inte jobbar tappar kontakten med sina företag. Om det blir så, då kan man fundera på om det är värt det, säger han.

Om flygen står still, hotell och restauranger är tomma samt tjänste- och industriföretag gör sig av med personal permanent drabbar det samhällsekonomin hårt.

– Den fundamentala kostnaden är att människor inte jobbar, säger John Hassler.

LÄS OCKSÅ: Frågor & svar: Det här vet vi om coronaviruset (covid-19)

***

FAKTA: Coronavirus eller covid-19?

Det finns ett stort antal virus som betecknas som coronavirus. Det som är aktuellt är det som upptäcktes i Kina i slutet av 2019, och vars namn är SARS-CoV-2. I allmänhet har vi de första månaderna talat om coronaviruset. Men sjukdomen som själva viruset ger upphov till har fått det officiella namnet covid-19, enligt beslut av världshälsoorganisationen WHO. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.