Professor Lars Nord: En global kris gynnar oftast den sittande regeringen

Lars Nord är professor i politisk kommunikation och tillsammans med Adam Shehata skrev han ” Finanskrisen, förväntningarna och förtroendet” (2013) om finanskrisens opinionseffekter 2008.

– Vår poäng var att kriser kan tynga ned, som tsunamin 2004–2005. Den var ett klassiskt exempel på senfärdighet från dåvarande regering, och en åtminstone inledningsvis kriskommunikativ kollaps. Det var ett bagage som var negativt för S i kommande valrörelse 2006, säger Lars Nord.

Effekten av finanskrisen 2008 blev den motsatta. Framförallt för Moderaterna som ökade sitt stöd med fem procentenheter den hösten.

– Förtroende handlar inte bara om vad du gör. Det handlar också om vilka förväntningar du kan skapa. Hösten 2008 pratade finansminister Anders Borg om kommande ”vargavintrar”, men att Sverige var väl rustat. Det skapade en krisstämning. I det långa loppet blev effekterna lugnare för Sverige än andra länder, det blev inte det totala sammanbrottet.

LÄS OCKSÅ: Partipolitiken i Sverige är satt på paus

Alliansen blev kvar vid makten efter valet 2010, och finanskrisen var inget negativt bagage tvärtom. Alliansregeringen kunde säga ”vi hade krismedvetande”.

I sin rapport skriver de ”att frånvaron av en stark politisk opposition i Sverige hösten 2008 sannolikt spelade roll i sammanhanget. Det var nämligen ont om sådana kontrasterande och konkurrerande krisuppfattningar i det svenska samhället som medierna vanligen gärna återger”.

Socialdemokraterna under Mona Sahlin tvistade om de skulle gå till val själva, ihop med MP, eller med både MP och V.

– Det fanns inget samlat alternativ, och de kom nästan bort i mediebevakningen.

2011 utsattes norska Arbeiderpartiet för en attack genom Breiviks attentat mot regeringskvarteren och dödskjutningarna av 69 unga på ungdomsförbundet AUF:s ö Utøya. Regeringen hyllades efteråt för hur de agerat, men i valet 2013 förlorade Arbeiderpartiet regeringsmakten.

Under coronakrisen har det så här långt varit närmast konsensus om svenska regeringens åtgärder.

– Spontant kommer det nog kunna vara så nu också, att regeringen gynnas på kort sikt. Om sköter de det bra blir det ett plus för den som haft ansvaret. Det är svårt att kritisera, här och nu. Längre fram kan det bli en mer kvalitativ diskussion. Det läge vi har nu är så nära nationell samling vi befunnit oss under vår livstid. Nu beror det på den fortsatta utvecklingen, regeringen kan göra stora misstag som kommer att kräva ansvar, säger Lars Nord.

– Det är också fascinerande hur snabbt alla andra frågor försvann. För inte länge sedan dominerades mycket av inrikespolitiska frågor som knappt någon kommer ihåg i dag, som gängkriminaliteten.

LÄS OCKSÅ: Avtalsrörelsen skjuts upp på grund av coronakrisen

Efter förra helgens opinionsmätning med små rörelser trodde Sifo:s opinionsexpert att ett större fokus på ekonomin skulle missgynna SD:

– Om ekonomin hamnar i fokus skulle det kunna gynna S och M, som har större förtroende hos väljarna på det området än vad andra partier har. SD är betydligt svagare på den punkten, sa Toivo Sjörén till Svenska Dagbladet.

Lars Nord tror också på det:

– Ja, förutom de då som hävdar spåret att detta är globaliseringens fel. Ingen kan väl heller bli förvånad om Moderaterna knyts närmare regeringspartierna framöver. Sverigedemokraterna har aldrig suttit i regeringsställning eller tagit politiskt ansvar. Det som hänt och nu händer förändrar förutsättningar och spelplanen.

– Efter Jimmie Åkessons resa till Turkiet har det varit väldigt tyst. Det är inte en tid för den typen av utspel, och SD har mycket att fundera över. Om de skapar en konflikt så kommer väldigt många också av deras anhängare tycka det är fel, säger Lars Nord.

LÄS OCKSÅ: Hakelius: Vad var syftet med Stefan Löfvens tal till nationen?