När branden bröt ut på pappersbruket i Lilla Edet kändes det symtomatiskt för de senaste veckorna. Inte ens Emil Haegers 220 år gamla pappersbruk 5 mil norr om Göteborg lämnas opåverkat i coronatider.
Beskedet om branden var ett hårt slag mot Sverige. Redan tidigare hade toalettpappershyllorna på stormarknader runtom i landet gapat tomma. Hur skulle det här påverka toalettpappershysterin som spridits över världen lika snabbt som viruset?
Inte alls, skulle det visa sig. En knapp timme efter att nyheten om branden kommit kunde räddningstjänsten berätta att den redan släckts. Produktionen av hushållspapper rullade på som vanligt. De har inte haft några stopp i varken produktionen eller distributionen, vilket gör hela fenomenet med toalettpappersbunkrande än mer obegripligt.
– Vår produktion i Lilla Edet går för full maskin, sa Robert Torstensson, Sverigechef för Essity till TT på söndagen.
LÄS OCKSÅ: Hallengren om äldres karantän: Går inte att leva som vanligt
I Australien har människor hamnat i toalettpappersrelaterade slagsmål. I vissa amerikanska butiker tillåts bara ett visst antal köp per kund. Så vad är det som pågår egentligen? Varför vänder vi oss till toalettpappret så fort tiderna blir oroliga? I en intervju med amerikanska tv-bolaget CNBC försöker Dimitros Tsivrikos, lektor i konsument- och affärspsykologi, svara på den frågan.
– När du kommer in i en matbutik börjar du kolla efter köp som ger bra värde och stora volymer, säger han.
Toalettpapper passar in på den beskrivningen. De stora paketen ger än känsla av att man har sitt på det torra om man köper ett stort paket. Konsumentpsykologen Paul Mardsen vid University of the arts i London utvecklar i samma intervju:
– Det handlar om att ta tillbaka kontrollen i en värld där du känner att du har tappat den, säger han.
Enligt honom går panikköpen att förklara med att tre grundläggande psykologiska behov tillfredsställs. Förutom känslan av kontroll känner toalettpappersbunkraren att köpet ger självständighet och att köpet är smart.
LÄS OCKSÅ: Hakelius om: Drömmen om en stark ledare i krisen
Men varför bunkrar inte en orolig befolkning andra produkter i samma utsträckning som man bunkrar toalettpapper? Faktum är att vi nog gör det. Finns inte pasta så kan man köpa ris. Finns inte lax så kan man köpa torsk och finns inte ravioli så finns andra konserver.
Det är helt enkelt lättare att hitta alternativ till andra produkter än toalettpapper. Därför syns effekterna tydligast på toalettpappershyllan.
– Om människor inte hittar maten som de vill ha kan de bara köpa någonting annat. Men det finns inga alternativ till toalettpapper, säger Barusch Fischhoff, professor på den socialpolitiska institutionen på Carnegie Mellon university i Pennsylvania, i en intervju med Time. Han tillägger att det dessutom finns en gruppsykologisk aspekt. När konsumenterna ser att det gapar tomt på toalettpappershyllorna vill de gärna plocka med sig ett extra paket hem, så att de inte behöver påverkas av de tomma hyllorna.
Men utanför butikerna fortsätter produktionen av toalettpapper som vanligt på fabrikerna, både i Sverige och i andra länder. Branden på Lilla Edets pappersbruk påverkade inte maskinerna som tillverkar hushållspapper, och om den fabriken får problem så finns en systerfabrik i Finland. Essity har till och med en fabrik i Huweiprovinsen som producerar i normal takt.
Under måndagen fick de flesta butikerna nya toalettpappersleveranser från tillverkarna. Förhoppningsvis får rullarna stå kvar något längre på hyllorna den här gången.
LÄS OCKSÅ: Frågor & svar: Det här vet vi om coronaviruset (covid-19)
***
FAKTA: Coronavirus eller covid-19?
Det finns ett stort antal virus som betecknas som coronavirus. Det som är aktuellt är det som upptäcktes i Kina i slutet av 2019, och vars namn är SARS-CoV-2. I allmänhet har vi de första månaderna talat om coronaviruset. Men sjukdomen som själva viruset ger upphov till har fått det officiella namnet covid-19, enligt beslut av världshälsoorganisationen WHO. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.
