Trumps och republikanernas nya värsta fiende: En ekonomi i fritt fall

Lördag den 7 mars i år besökte Donald Trump den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC. Presidenten gjorde ingen hemlighet av att han var obrydd av larmen, varningarna och det stadigt ökande antalet coronafall i USA. Iklädd en röd keps med sin valslogan »Keep America Great« sa han efter att ha tagit upp händerna ur fickorna:

– I vårt stora land har vi 240 fall och de flesta kommer att bli bra igen.

Inför journalisterna förklarade presidenten så att han inte såg virusets spridning som ett hinder för att fortsätta hålla kampanjmöten, trots att dessa ofta drar tusentals supportrar. Han påstod också att alla amerikaner som ville testa sig för smittan kunde få göra det, vilket senare visade sig inte stämma. Efter besöket på myndigheten i Atlanta har det blivit tydligare för var dag att Donald Trump nu ställs inför sin största utmaning hittills som president. Samtliga kampanjmöten har ställts in och presidenten har utlyst ett nationellt nödläge. Donald Trump uppges ha insett att det är nu, under krisen, som höstens presidentval kan avgöras.

För drygt en månad sedan var manegen välkrattad för en lyckad valrörelse för den sittande presidenten. Efter en utdragen process var han frikänd i riksrätten i kongressen. Triumfen firades högtidligt i Vita husets östra flygel med att Trump hyllade sitt försvarsteam och angrep de demokratiska motståndarna, som förlorat kampen om att avsätta honom.

– Jag har besegrat dem i hela mitt liv och jag kommer att besegra dem igen om jag behöver, förklarade Trump.

LÄS OCKSÅ: Om Charles Lindbergh blev USA:s president

Ekonomin var fortsatt urstark, arbetslösheten den lägsta på decennier och börsen satte ständigt nya rekord. Presidentens självförtroende hade dessutom fått en kick av att demokraternas primärvalssäsong allt mer utvecklats till Bernie Sanders fördel. Senatorn från Vermont, som har beskrivit sig själv som socialist, skulle vara den enklaste utmanaren att besegra i valet, var Trumpkampanjens bedömning.

Men förutsättningarna förändrades på bara några veckor.

Plötsligt vände vinden för Joe Biden som sägs vara den motståndare Trump fruktar mest. Ändå är knappast den tidigare vicepresidenten det största hotet mot presidentens chanser i valet just nu.

I stället har Trumps förmåga att leda landet genom krisen och rädda ekonomin hamnat i fokus i diskussionen om han ska lyckas hålla sig kvar vid makten.

När börserna öppnade på Wall Street den 9 mars pausades handeln automatiskt efter ett ras på över 7 procent i öppningen. Det gick inte att ta miste på dramatiken när de amerikanska nyhetskanalerna följde börsöppningen i sina direktsändningar. Sedan dess har handelsdagarna kontinuerligt slutat blodigt i takt med att virusutbrottet vuxit och i början på denna vecka registrerades det näst största raset i New York-börsens historia då kurserna rasade drygt 13 procent. Den enda handelsdagen som har varit värre inträffade 1987. (För balansens skull måste här tilläggas att kurserna också steg nästan 10 procent fredagen den 13 mars.)

Inte ens två historiska sänkningar av styrräntan plus andra massiva stödåtgärder från centralbanken Federal reserve har fått marknaden att visa optimism.

Utvecklingen har gjort att vissa amerikanska ekonomer slår fast att USA är på väg mot recession, alltså att ekonomin krymper, medan andra hävda att lågkonjunkturen redan är här.

Den starka ekonomin har länge beskrivits som Trumps kraftfullaste vapen inför höstens presidentval. Dramatiken på Wall Street och varningar om att miljontals arbetstillfällen står på spel får därför oron att sprida sig i de republikanska leden.

– De ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset kommer sannolikt att väga tungt för Trumps möjligheter och kan mycket väl kosta honom chansen att bli återvald, säger exempelvis den inflytelserika republikanske bidragsgivaren Don Eberhardt till Time.

Finansanalytikern och den tidigare medarbetaren i Trumpadministrationen, Chris Meekins, förklarade för nyhetssajten Politico att det största hotet mot presidenten i valet är att virusutbrottet blir okontrollerbart och påverkar amerikanernas hälsa och hushållsekonomi.

Den republikanske strategen Mike DuHaime pekar i en intervju med Reuters på att Donald Trumps försök inledningsvis att tona ner krisens allvar kan ha skadat väljarnas förtroende för honom.

– Presidentens stora styrka har varit ekonomin. Om aktiemarknaden fortsätter att rasa och vanliga människor börjar skadas ekonomiskt, kommer det att skada presidenten politiskt.

Det finns också oro för att valet inte bara kan bli en förlust för Trump utan en repris av det omfattande republikanska valnederlaget 2008. Då fick den spruckna bostadsbubblan och den påföljande finanskrisen väljarna att vända partiet ryggen. Barack Obama valdes till president och demokraterna stärkte dessutom greppet om både senaten och representanthuset.

Om corona-krisen och dess följder leder till att Donald Trump tvingas lämna Vita huset skulle han inte vara unik. Andra sittande presidenter har förlorat makten efter att ha ställt upp till omval.  George H.W. Bush förlorade mot Bill Clinton 1993 och den svaga amerikanska ekonomin pekades ut som en viktig faktor. Även Jimmy Carter misslyckades med att behålla makten 1980 och förlorade mot Ronald Reagan efter en period med hög inflation och motvind i ekonomin. Sett ur ett historiskt perspektiv ser chanserna därför inte särskilt goda ut för Donald Trump, givet att virusutbrottets effekter på ekonomin håller i sig till november.

I sociala medier spekuleras nu om att presidenten kan försöka utnyttja den unika situationen och skjuta upp valet för att kunna klamra sig fast vid makten. Att det skulle ske bedömer dock konstitutionella experter som mycket osannolikt.