Vården ville skicka hem virussjuk 85-åring – fick hjälp när han svimmade

Redan före pandemin hade en stor del av landets vårdpersonal känt det etiska skavsåret svida; att inte ha tid eller resurser att ge patienter den vård de behöver.

Nu kommer Socialstyrelsen med nya riktlinjer om vilka som ska prioriteras när kampen kan hårdna om intensivvårdsplatserna. Kronologisk ålder får i sig inte spela roll för prioritering. Det får däremot biologisk ålder, det vill säga en patients möjlighet att tillgodogöra sig behandling och överleva.

– Har man mycket resurser kan man försöka behandla patienter med låg överlevnadschans. Med högre tryck måste man fokusera på patienter med större sannolikhet att överleva, säger Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet.

Kronologisk och biologisk ålder hänger väl ofta ihop? 

– Ja, men det behöver inte vara så. En 25-åring – svårt skadad i en bilolycka – kan ha sämre överlevnadschans i intensivvården än en 70-åring med covid-19. Då ska man prioritera 70-åringen för en IVA-plats.

Inte ens barn prioriteras; vårdbehov och biologisk ålder avgör.

Om två patienter i olika åldrar har lika stor överlevnadschans?

– Då ligger det närmast att prioritera den med längst återstående livslängd.

Om den principen redan finns, varför riktlinjer? 

– För att förtydliga och hjälpa vårdpersonal att göra skarpa avgränsningar.

Nu under rådande  coronapandemi sorteras även patienter som uppsöker akutsjukhus, och kan skickas hem – trots att de har coronavirussmitta.

LÄS OCKSÅ: Vården ska prioritera patienter efter biologisk ålder

En 85-årig sjuk man, som visade sig ha covid-19, höll först på att bli hemskickad från Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, som han nyligen uppsökte på grund av hög feber. Det berättar mannens son, Caspar Settergren, för Fokus. Efter en Cypernresa hade mannen insjuknat i lunginflammation och fått en penicillinkur, som inte hjälpte. När febern steg tog han sig med hjälp av anhöriga till sjukhusets triagetält i tron att få ta ett coronavirustest.

Undersköterskan som vaktade dörren till akutmottagningen upplyste om att tester endast görs på patienter som är så sjuka att de måste läggas in. Mannen – som inte fick komma in på akutmottagningen på grund av symtom – fick först inte heller komma in i triagetältet för bedömning, trots att inga andra patienter fanns där. Först efter att Caspar Settergren rutit till fick hans far komma in i tältet, där han ombads ta tempen på sig själv.

– När han skulle ta tempen ramlade han ihop på marken. Då först fick han hjälp. De rätade upp honom på stolen, ställde frågor och bedömde att han skulle till nästa instans, så fort ett rum vid akuten blev ledigt.

Under tiden ombads mannen vänta på en stol i ett kallt garage i närheten. Efter att slutligen ha placerats i enskilt rum vid akutmottagningen för blodprov och urinprov, lades han in med dropp över natten på infektionskliniken. Följande morgon visade det sig att han var smittad med coronavirus.

Mannen (som efter omständigheterna mår bra) hade haft feber och hosta, men inga andningsproblem. Därför höll han – enligt Caspar Settergren – först på att skickas hem, trots att han både visade sig ha covid-19 och behövde vård.

Caroline Kevin, verksamhetschef, akutmottagningen, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, vill inte kommentera enskilt fall, men betonar att patienter med symtom inte automatiskt testas vid sjukhusen. Vid akutmottagningens dörr möts patienter av undersköterska och väktare, som frågar om patienten har luftvägssymtom och feber eller förkylning, hosta och nysningar. Den patient som har andra besvär, som buksmärtor, får komma till akutmottagningen.

LÄS OCKSÅ: Begravningsbyrå livesänder begravningar

Patienter som har feber och är förkylda hänvisas däremot till triagetältet utanför. Där görs inga coronavirustester; tältens funktion är att hålla i sär misstänkt coronasmittade och andra patienter. I tältet tar en sjuksköterska tempen på patienten och ställer frågor. De som har symtom och även behöver vård hänvisas till akutmottagningen, men då via ett isoleringsrum, där läkare och sjuksköterska gör en bedömning och kanske tar blodprov. Först om patienten behöver läggas in, tar man även prov för covid-19.

– Vi coronatestar bara dem som är så sjuka att de måste läggas in. Andra får ta sig hem igen och vänta ut sjukdomen, säger Caroline Kevin.

Finns inte risken att missa svårt sjuka covid-19-patienter som behöver vård?

– Vi är måna om att det inte ska ske. Men det kan vara svårt att bedöma vid ingången till akutmottagningen. Men mannen fick ju till slut läggas in på sjukhuset.

Ja, efter tjat från anhörig och väntan i ett garage.

– Ibland då de enskilda akutrummen är fulla måste patienten vänta utanför sjukhuset, på grund av smittorisk. Vi har diskuterat en lösning; kanske värmetält.

Trycket på den vanliga akutmottagningen är lägre nu, möjligen för att folk är rädda för smitta.

– Men vid pandemins topp får vi svårt med plats, och behöver rusta oss med bra rutiner och värmetält med möjlighet att hålla patienter avskilda.

Varför coronatestas inte alla med symtom vid sjukhuset?

– Vi följer regionens beslut om vem som ska provtas. Skulle vi provta stora volymer kan det skapa problem, som kö på provtagningslabben. Då kan svar dröja för patienter med behov av snabbt provsvar.

LÄS OCKSÅ: Frågor & svar: Det här vet vi om coronaviruset (covid-19)

***

FAKTA: Coronavirus eller covid-19?

Det finns ett stort antal virus som betecknas som coronavirus. Det som är aktuellt är det som upptäcktes i Kina i slutet av 2019, och vars namn är SARS-CoV-2. I allmänhet har vi de första månaderna talat om coronaviruset. Men sjukdomen som själva viruset ger upphov till har fått det officiella namnet covid-19, enligt beslut av världshälsoorganisationen WHO. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.