Kampen om bäst i test: »Den europeiska idén att hjälpa varandra briserar«

I åratal hade Sci life lab – ett nationellt centrum för molekylär biovetenskap – arbetat upp kontakter med exportörer av olika slags utrustning i Kina. Därför gick det smidigt att få i gång export därifrån när coronapandemin bröt ut i Sverige; labbet fick förtur på testkit.

Men när testpinnarna nyligen skulle fraktas till flygplatsen från laboratoriets lager i Hongkong, försvann de på vägen, trots avtal om export till Sverige. Via telefon fick Lars Engstrand, professor i smittskydd vid Karolinska institutet och föreståndare vid Centrum för translationell mikrobiomforskning, uppgift om att pinnarna på vägen köpts upp – av fransmän.

– De tog provtagningspinnar mitt framför näsan på oss i Hongkong, berättar Lars Engstrand, när han guidar Fokus genom rader av robotar vid laboratoriet på Biomedicum vid Karolinska institutet, Solna.

Här upptäcks coronavirusets arvsmassa (RNA) genom att renas fram med hjälp av testvätska, reagens. Hittills har omkring 3 000 tester av vårdpersonal analyserats efter att de – på egen hand eller med assistans – skrapat med testpinne mot svalget eller på insidan av näsan. Provet, som sedan går till labbet på KI, ger svar inom sex timmar; enligt Lars Engstrand med mycket hög tillförlitlighet. Provtagningen – som inte letar antikroppar, utan påvisar förekomst av viruset – görs på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, och i samarbete med landets regioner. Resultaten vill Lars Engstrand inte släppa än; de måste först ut till de testade. I nuläget har Sci life lab kapacitet att testa ytterligare 200 000 personer, sedan fortsätter testningen förhoppningsvis med ekonomisk hjälp från Folkhälsomyndigheten (nu finansieras den av Wallenbergstiftelsen). Reagens har man beställt mer av. Men om testpinnarna råder huggsexa bland länderna.

– Den europeiska idén om att vi ska hjälpa varandra briserar under denna tid. Inom forskarvärlden råder däremot – trots viss pajkastning forskare emellan – fokus på samarbete snarare än prestige, anser Lars Engstrand.

Här vid Biomedicum har en forskare till exempel skjutit upp sin avhandling för vara behjälplig vid testanalyserna av covid-19.  Och samtidigt som forskare nu måste lära sig medan de springer hemlighåller de inte, utan publicerar, forskningsresultat. Dessutom ruskar pandemitiden om den annars lite trögflytande gången vid myndigheter; forskare tar sig nu lätt över trösklar som det i vanliga fall kan vara ett sisyfosarbete att ta sig över. Det lab som nu satts upp för att påvisa covid-19, som används vid Sci life lab, fick snabbt godkännande av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).

– Ett Ivo-godkännande tar normalt 6–8 veckor, nu gick det på 10 timmar, säger Lars Engstrand.

Att myndigheternas jurister under pandemin jobbar snabbt betyder inte att de naggar på noggrannhet, anser han. Men medger att mycket av den forskning som nu hastigt publiceras utan granskning riskerar att ske på bekostnad av vetenskaplig kvalitet.

En brist på noggrannhet som, enligt Lars Engstrand, även präglar det växande tillskott av covid-19-tester som florerar på nätet såväl från vårdbolag som träningscenter. En enorm efterfrågan på tester föder många erbjudanden om en snabbkoll på antikroppar och därmed chans till immunitet. Camilla Läckbergs vårdbolag Hedda Care säljer antikroppstest, Sturebadet marknadsför tester för medlemmar; genom ett stick i fingret och resultat inom en kvart. Tester, som är CE-märkta (Sturebadets test uppges även vara godkänt av den amerikanska myndigheten FDA), stoltserar med att vara »kontrollerad av Läkemedelsverket«. Ett uttryck som är missvisande, enligt myndigheten själv, som inte ägnar sig åt att godkänna medicinska tester. Läkemedelsverket kan göra ett tillsynsärende om en testtillverkare vid ett stickprov inte uppfyller det medicinsk-tekniska regelverket.

– Men att testet är CE-märkt behöver inte innebära att det är säkert att använda på individnivå, säger Ewa-Lena Hartman, gruppchef på Läkemedelsverket.

Ett mer pålitligt antikroppstest i form av ett laboratorietest har däremot tagits fram av forskare vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), ett test som visar vilka som har haft covid-19. Sedan 527 medarbetare på Danderyds sjukhus nyligen genomgick testet visade sig var femte av dem ha haft sjukdomen. I nästa steg ska 7 000 blodprover, från sjukhus och äldreboenden, analyseras. Därefter växlas tempot upp. Och det är inte helt otänkbart att testet finns tillgängligt för allmänheten till sommaren, enligt Sophia Hober, professor i molekylär bioteknik, som leder projektet.

Världshälsoorganisationen WHO:s klargörande nyligen; att det – även vid positivt antikroppstest – inte finns bevis för att den som har smittats av det nya coronaviruset blir immun, lade sig lite som en våt filt över antikroppsivern.

Studier på andra coronavirus har dock visat på immunitet; det nya coronaviruset borde rimligtvis också ge det. Men man vet inte hur länge.

Tillsammans med KI ska KTH nu undersöka om blod med antikroppar leder till immunitet; genom att blanda blodet med virus och celler och se om viruset ändå lyckas ta sig in i cellerna. Därefter ska man undersöka hur långvarig en sådan immunitet kan vara.

LÄS OCKSÅ: Frågor & svar: Det här vet vi om coronaviruset (covid-19)

***

FAKTA: Coronavirus eller covid-19?

Det finns ett stort antal virus som betecknas som coronavirus. Det som är aktuellt är det som upptäcktes i Kina i slutet av 2019, och vars namn är SARS-CoV-2. I allmänhet har vi de första månaderna talat om coronaviruset. Men sjukdomen som själva viruset ger upphov till har fått det officiella namnet covid-19, enligt beslut av världshälsoorganisationen WHO. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.