Hakelius: Sveriges stora misslyckande gäller äldreboendena
Toppbild: TT
Det gick inte att se några högre dödstal för mars i SCB:s löpande statistik. Nu, i april, har det ändrats.
Den första veckan i april dog fler än i någon annan vecka, undantaget två, de senaste fem åren. Summan, 2 154 personer, är ungefär 340 personer mer än snittet för döda vecka 14 de närmast föregående åren. Nästan åttio procent av överskottet hörde hemma i Stockholm.
Den euroepiska databasen för att mäta höjd mortalitet, EuroMomo, visar samma sak för vecka 14. Men den visar också hur svårt det är med den här statistiken, när vi står så nära mättillfället. Vecka 13 har Sverige något högre överdödlighet. Vecka 14 mycket över. Men vecka 15, den senast redovisade veckan, är Sverige tillbaka på en nivå som anses normal för den tidpunkten på året. Det beror antagligen på fördröjning i rapportering, snarare än på en nedgång i dödstal.
Slutsatsen är att det kommer att dröja innan vi kan göra någon hyfsat vettig tolkning av statistiken. Särskilt svårt är att jämföra mellan länder, eftersom skillnaderna är stora mellan vilka dödsfall som registreras som covidberoende. Men, återigen, en sak kan vi säga redan nu: Sveriges stora misslyckande har varit att inte lyckas hålla smittan från äldreboenden.
LÄS OCKSÅ: Hakelius: »Ja-just-det!«-politiken är aldrig redo för nästa kris
Uppgifterna om hur stor andel av dödsfallen som är kopplade till äldreboenden varierar mellan 30 och 50 procent. Nu, när dödstalen sjunker något i Stockholm, stiger andelen döda på äldreboenden. Räknar man bort de dödsfallen, minskar skillnaden i dödstal per capita mellan Sverige och de andra nordiska länderna dramatiskt, med reservation just för problemen att jämföra statistik mellan länder. Sverige har fortfarande större andel döda, men skillnaden är då inte större än att mycket kan komma att justeras, när statistiken tids nog görs mer jämförbar och sätten att räkna döda i de olika länderna görs mer lika.
När utvärderingen av smittskyddet ska utredas är det i äldrevården vi borde börja. Gamla människor och deras anhöriga har i åratal påpekat äldrevårdens problem med hög personalomsättningen, ständiga personalbyten, språksvårigheter och annat. Nu kanske det äntligen blir dags att göra något åt saken.
