Uppdämt behov av psykiatrisk vård efter coronakrisen: »Puttar det framför sig«

För någon vecka sedan var trycket på många av landets psykiatriska akutmottagningar ovanligt lågt; region Skåne hade 20-25 procents lägre söktryck; i Stockholm minskade söktrycket på vissa håll med 50 procent, berättar Sofia Rydgren Stale, specialistläkare i psykiatri och andre vice ordförande i Läkarförbundet, för Fokus.

I vanliga fall är trycket högt och överbeläggningar i psykiatrisk slutenvård är vanligt. Ett allmänt lägre söktryck på akutmottagningar under coronapandemin kan bero på rädsla för kontakt med sjukvården på grund av oro att bli smittad.

– Det kan också handla om att man inte vill belasta sjukvården. Men det är viktigt att alla som behöver insatser från vården söker sig dit. Vi finns till för de som behöver det och det är viktigt att inte vänta för länge, säger hon.

Sofia Rydgren Stale hänvisar till forskning som visar att antalet självmord kan bli lägre mitt under en pågående kris, men däremot tenderar att öka när den omedelbara krisen är över. Och hon är orolig för vart det uppdämda behovet av psykiatrisk vård på sikt tar vägen.

– Man puttar det framför sig; det försvinner inte. Man vet exempelvis att förlust av nära anhörig ökar risken för suicid, och många lever mer isolerade nu, säger hon.

En del, som bär mycket oro och katastrofscenarier inom sig om vad som kan hända kan ibland känna ett lugn när katastrofen väl infaller, resonerar Sofia Rydgren Stale. För många ökar dock coronakrisen oron och innebär givetvis en rejäl påverkan på människors tillvaro; den kan även leda till ökad arbetslöshet, ekonomisk otrygghet och allt vad det för med sig, framhåller hon.

Och nu, några dagar efter det rekordlåga söktrycket, tycks behovet av psykiatrisk akutsjukvård ha kommit i fatt, åtminstone vid psykiatriska akutmottagningen, Östra sjukhuset, Göteborg.

För någon vecka sedan sökte sig 40 procent färre patienter dit, jämfört med en vanlig dag. Ett läge som dock har förändrats; söktrycket är nu normalt igen, och inom kort väntar man sig dessutom en brant uppåtgående kurva, rapporterar SVT Nyheter Väst.

Även de som söker akut till psykiatrisk vård måste genomgå en första triagering; en bedömning utomhus för att undersöka både om personen kan vara coronasmittad och hur akut personens behov av psykiatrisk vård är. Finns symtom på exempelvis luftvägsinfektion tas prover i samband med att patienten läggs in. Visar sig personen då vara coronavirussmittad finns en särskild avdelning för smittade som även behöver psykiatrisk vård.

Sahlgrenska universitetssjukhuset har även inrättat digitalt krisstödscenter bemannat av psykiatripersonal, som bedriver förebyggande arbete genom videosamtal.

Den ideella föreningen Mind har 40 procent mer samtal till sina stödlinjer nu, jämfört med samma tid förra året, berättar Hanna Kihlander, presskontakt vid Mind, för Fokus. Endast Äldrelinjen har under mars månad fått 70 procent fler samtal än motsvarande period förra året, och nu har man lyckats öka linjens öppettider och volontärer.

**

FAKTA: Hit vänder du dig med psykisk ohälsa

Om du har självmordstankar ska du inte hålla det för dig själv, utan söka stöd och hjälp. Tala med någon du har förtroende för, ring en stödlinje eller sök vård.

Självmordslinjen (öppet kl 06–24 varje dag) når du via telefon 90101, chatt eller mejla (för att använda mailtjänst behöver du registrera dig som användare). Din mejladress behandlas konfidentiellt och du får svar inom 3–5 vardagar.

Mind, Äldrelinjen (för personer över 65 år): Tel 020-22 22 33 (öppettider  8-19, vardagar, 10-16, helger)

Föräldralinjen (om du är orolig för ditt barn: 020-85 20 00)

***

Du kan också kontakta:

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80 (har även en chatt, som är öppen söndagar mellan kl 21-24).

Riksförbundet SPES: Tel 020-181800 (kl 19-22)

Jourhavande präst: nås via 112 (kl 21-06)