Världsledare pressas till offentliga hyllningar när Kina skickar Coronahjälp
Bild: TT
Planet hann knappt landa på Belgrads flygplats innan president Alexander Vucic kysste Kinas flagga. Efter att de kinesiska hjälparbetarna stigit av planet – som var lastat med ansiktsmasker och annan utrustning – garanterade Vucic inför tv-kamerorna att det serbiska folket aldrig ska glömma Kinas snällhet, och kommer att återgälda tjänsten i framtiden.
»Europeisk solidaritet existerar inte«, sa Vucic när det i mitten av mars blev klart att den kinesiska utrustningen var på väg. Under dagarna som följde sattes stora anslagstavlor upp i Belgrad med den kinesiska presidenten Xi Jinpings leende ansikte och texten »Tack broder Xi«. Även Italien och Ungern har uttryckt stor tacksamhetsskuld för kinesisk utrustning, och högljutt klagat på bristande stöd från EU.
Sammantaget skickades kinesisk utrustning för att bekämpa covid-19 till ett värde av 14 miljarder kronor, till minst 80 länder mellan 1 mars och 4 april. Kina har även bistått ett tiotal länder med medicinska experter. Zhao Lijian, utrikesministeriets talesman, försäkrade nyligen att Kina agerar i välvilja. Man överger aldrig sina vänner i besvärliga tider, och hjälpen kommer utan några som helst motkrav.
Kinas så kallade ansiktsmaskdiplomati har dock inte varit helt problemfri. Tjeckisk media rapporterade i slutet av mars att omkring 80 procent av snabbtesten för covid-19 från Kina gav fel resultat. Samtidigt kom krav från spanska myndigheter att returnera 640 000 kinesiska snabbtest, då en knapp tredjedel var tillförlitliga.
I början av april uppgavs att brittiska myndigheter vill lämna tillbaka miljoner av dessa snabbtest. »Vi ser många falska negativa [provresultat] och också många falska positiva«, sa professor John Bell från University of Oxford, som samordnar brittiska myndigheters tester för coronavirus.
Fastän utrustningen i kinesisk media ofta beskrivs som bistånd eller hjälpsändningar, framgick det att Tjeckiens hälsoministerium betalade drygt 5 miljoner kronor för 100 000 snabbtest. Det är oklart hur mycket Storbritannien betalade för de drygt 20 miljoner snabbtest som alla är osäkra att använda, enligt Bell. Spanska myndigheters order, som inkluderade 5,5 miljoner snabbtest och 550 miljoner ansiktsmasker, var i alla fall värda drygt 4 miljarder kronor.
Även med något så simpelt som ansiktsmasker har problem uppstått. I slutet av mars avbröt holländska myndigheter en order på 600 000 masker från Kina, eftersom den första leveransen visat sig vara oanvändbar. Samma månad gjorde tjeckisk polis en räd mot en lagerlokal där hundratusentals ansiktsmasker förvarades. De hade skickats från Kina till en inflytelserik partimedlem i Tjeckien, som misstänktes för att hamstra masker och sälja dem till överpris.
I början av april fick också Sverige en släng av sleven. Efter att de första flygplanen med större leveranser från Kina landat och utrustningen fördelats över landet, tog det bara några dagar innan Socialstyrelsen varnade för odugliga ansiktsmasker. »Det är rena förfalskningar och piratkopior som säljs till regionerna just nu«, citerar Aftonbladet ett uttalande om den kinesiska utrustningen från en källa inom svenska myndigheter som jobbar med covid-19.
Med i lasten fanns också snabbtest som ska ge resultat på 10–15 minuter, just sådana som flera europeiska länder haft enorma problem med.
Samtidigt som utrustningen kostar och ofta är defekt, har kinesiska tjänstemän vid upprepade tillfällen krävt att politiker i andra länder ska tacka Kina offentligt. Exempelvis fick delstatssenatorn i Wisconsin ett mejl från Kinas konsulat i Chicago, med uppmaningar att öppet berömma Kinas »transparens« och »rigorösa åtgärder utan motstycke« i hanteringen av covid-19. I mejlet fanns även utkast till en text som konsulatet ville skulle bli en resolution i senaten.
Vidare rapporterade tyska tidningen Die Welt i april om hur representanter från den kinesiska regeringen kontaktat tyska tjänstemän, för att – av Kinas krishantering och status som pålitligt samarbetspartner.
Givetvis är långt ifrån all kinesisk utrustning obrukbar. Behovet är skriande och det är bara från Kina som storskalig export sker. I Sverige är situationen så akut att regionerna för första gången tillåts kringgå regler om offentlig upphandling av sjukvårdsmaterial i betydande omfattning.
Kinas regim har heller inget intresse av att trasig utrustning ska skickas utomlands. Tvärtom ser man det som ett pinsamt bekymmer, och har försökt höja kvaliteten på produkterna genom flera nya regleringar.
Icke desto mindre är trasiga ansiktsmasker och snabbtest en konsekvens av landets politiska modell. Företag har uppmuntrats att ställa om produktionen för att möjliggöra denna export. Som ett brev på posten har kvaliteten blivit lidande på grund av falska certifikat och andra problem med transparens som finns djupt i det kinesiska systemet.
Syftet är givetvis inte heller – i alla fall inte främst – att hjälpa till. »Kinesiska tjänstemän och deras propagandamaskineri arbetar på högvarv för att försöka måla upp Kinas regering som en del av problemets lösning, snarare än en av anledningarna«, framhåller Sophie Richardson som forskar om Kina för människorättsorganisationen Human rights watch.
Andra analytiker har understrukit det okonventionella med att kräva offentlig tacksamhet mitt under brinnande humanitär kris. Det antyder en vilja att flytta fokus från de egna misstagen och skaffa sig inflytande.
I mitten av april varnade Säpo mycket riktigt för att anskaffning av viktigt skyddsmateriel till sjukvården är en av två sårbarheter som främmande makt försöker exploatera under coronakrisen. Detta sker enligt Säpo genom »olika former av erbjudanden, lån och donationer« i syfte att skaffa sig framtida hållhakar.
LÄS OCKSÅ: Kinesiska matvanor möjliggjorde viruset – infördes i svälttider
