Mette Frederiksens gloria falnar när Danmark öppnar upp
– Gudastatus varar inte för evigt, säger Jørgen Goul Andersen, professor i statsvetenskap vid Aalborgs universitet, till Politiken.
Danmark är ett av de nordiska länder som valt en betydligt hårdare coronalinje än den i Sverige. Nu öppnas landet gradvis upp igen. Skolor, frisörer och förskolor får återigen bedriva sin verksamhet samtidigt som landet ökar sin testkapacitet för varje vecka, planen är att testa 300 000 personer per vecka.
– Vi behöver hålla smittan nere nu och det ska vi göra med hjälp av fler tester och mer smittspårning, sa Allan Randrup Thomsen, professor i virologi i SVT:s “Agenda”.
Sedan krisen slog till mot vår del av världen har danskarnas förtroende för sina makthavare ökat starkt. Till gudahöga nivåer, om man ska tro ovan nämnd Aalborgsprofessor. På frågan om allmänheten hade tillit till politikernas förmåga att fatta riktiga beslut för landet, gjorde drygt 80 procent av de tillfrågade tummen upp. Men när Danmark nu lättar på restriktionerna avtar tilliten. I dag är det 71 procent, enligt en mätning av opinionsföretaget Megafon, som litar på politikernas förmåga.
LÄS OCKSÅ: Det danska valet står mellan makt eller migration?
Nästan var tredje dansk tvivlar alltså på de folkvaldas hantering av coronakrisen.
Även när det gäller förtroendet för socialdemokraten Mette Frederiksen som statsminister vänder siffrorna nedåt. Från att tidigare åtnjutit toppbetyget 10 hos 54 procent av danskarna, kan hon i dag stoltsera med samma omdöme från bara 27 procent av de tillfrågade.
Michael Bang Petersen, även han statsvetare vid Aalborgs universitet, tror att nedgången är kopplad till att nedstängningen av samhället var något som träffade befolkningen generellt medan återöppningen gynnar vissa mer än andra. Och det har inte gått politiken obemärkt förbi.
– Återöppningen har gett upphov till en betydligt högre nivå av politisk diskussion än nedläggningen, och vi vet att politisering är viktig för popularitet. När det finns en hög grad av partikonflikt kring ett ämne kommer folks intryck av regeringens politik och regeringsledare också att följa mer den partilojalitet individen har, säger han till Politiken.
LÄS OCKSÅ: Danska valet utan segrare
I Finland pågår i skrivande stund förhandlingarna om hur samhället gradvis ska öppnas upp igen. Efter utdragna förhandlingar på söndagen återvände regeringen till Ständerhuset i Helsingfors i dag, måndag, för nya förhandlingar. De finska ministrarna ska enligt Hufvudstadsbladet ta ställning till en 80 sidor lång rapport som tagits fram under ledning av regeringens tjänstemän.
– Det här är en stor helhet. När man vill fatta noggranna beslut för kommande veckor och månader gäller det att se över alla möjliga utfall noga, säger kommunikationsminister Timo Harakka till Yle.
I Island satt medborgarna igår bänkade framför ett direktsänt tal av statsministern Katrín Jakobsdóttir. Regeringen har sedan ett par veckor sedan öppnat för att i dag måndag släppa på förbudet mot samlingar av mer än 20 personer till 50 individer – förutsatt att folk håller två meters avstånd från varandra. Frisörsalonger, museum och skönhetssalonger och andra verksamheter ska återigen få öppna, med samma brasklapp. En sannolikt välkommen comeback hos det köpglada folket är den av möbeljätten Ikea i Reykjavik.
Katrín Jakobsdóttir hyllade i talet sina medborgares idoga arbete i de svåra tiderna och konstaterade att landet från och med i dag tar ett första steg mot en "ljusare" vardag.
– Även om utsikterna på kort sikt är svarta är de ljust på sikt och vi gör nu allt som krävs för framtiden.
LÄS OCKSÅ: Mästerregissören Hrafn Gunnlaugsson skärskådar sitt folk
I det där mörkret statsministern talade om famlar Islands turistnäring, som växt kraftigt efter finanskraschen. Turismen utgör i dag 40 procent av Islands ekonomi medan fisket, som också tagit stryk av stängda restauranger världen runt, står för närmare 30 procent. Dagens regler säger att besökare till Island måste befinna sig i karantän i två veckor innan de kan röra sig fritt i landet, en bestämmelse som inte direkt gynnar den haltande besöksnäringen. Samtidigt är det, som Islands statsepidemiolog Þórólfur Guðnason poängterat, nog inte enbart de egna restriktionerna som får näringen att krascha när resten av världen står stilla. En vanlig vecka genomför Icelandair 216 flygningar i veckan från Keflavíks flygplats, nu är samma siffra 6. Påskhelgen 2019 reste 84 000 personer från flygplatsen. I år: 99
Samma flygbolag rasade med 40 procent i måndagens inledande handel och planerar nu en nyemission på 30 miljarder ÍSK för att ta sig igenom krisen.
Till det isländska mörkret ska adderas att arbetslösheten, enligt landets motsvarighet till Arbetsförmedlingen, var 9,2 procent i mars, en siffra högre än den efter finanskraschen. Prognosen för april ser än mer nattsvart ut: 16,9 procent.
LÄS OCKSÅ: Så blev Danske Folkeparti en politisk pölsefabrik
