Bra skola till varje pris i Danderyd: »Har varit oerhört generösa med skolpengen«

Skolan är vår absolut högsta kostnad. Vi lägger drygt 800 miljoner per år på den, säger Hanna Bocander, moderat kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Danderyd.

Hon tar emot Fokus – med ordentligt coronaavstånd – på kommunhuset, det vill säga anrika Djursholms slott. I rummet bredvid råddar tekniker inför kvällens webbsammanträde med fullmäktige. Här i huset startades Sveriges andra samskola 1891. Författaren Viktor Rydberg var skolans förste inspektor. Bland personalen hittar vi också namn som Alice Tegnér, Elsa Beskow och Erik Axel Karlfeldt.

Hanna Bocander tvekar inför frågan om hur viktig utbildning är för kommuninvånarna:

– Snarare bildning och kultur, svarar hon.

Men, ja, bildningsidealen har alltid varit höga i Stockholms »finaste« kommun. Inte nog med att inkomstnivån för invånarna är bland de högsta i landet. Utbildningsnivån är också hög: 54 procent av invånarna har minst 3-årig eftergymnasial utbildning, enligt statistik i Kolada.

Det är inte så konstigt att det som präglar den vuxna befolkningen blir viktigt att ge sina barn, men vad gör att Danderyd lyckas? Inte bara drivande föräldrar, enligt Hanna Bocander:

– Den skola vi driver ska stå för det av sig själv, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Båstad – mer än lyxiga bostäder till de rikaste

Det som präglar skolpolitiken i Danderyd är behöriga lärare, duktiga skolledare, hög personaltäthet och små klasser i de lägre årskurserna.

– Det kostar. Vår skolpeng ligger bland de högsta i landet. Ändå går våra skolor med underskott som vi måste komma till rätta med.

Danderyd satsar medvetet på en mix av kommunala och privata friskolor.

– Konkurrensen mellan friskolor och de kommunala gör alla skolor bättre, säger hon.

Kommunen har två kommunala högstadier och en friskola; ett kommunalt gymnasium och två friskolor. De lockar ungdomar från hela norra Stockholm och här är lärarkvalitet det viktigaste.

– Framför allt får lärarna ägna sig åt att undervisa, det är de inte alla vana vid. Det gör det roligt att jobba här, och det är så vi vill ha det.

När det gäller låg- och mellanstadier finns det 13 skolor, var av 9 kommunala. Ett minskande elevunderlag gör att det finns 300 tomma skolplatser. Ändå är det svårt att samla ihop elever på färre större skolor.

– Vi kan inte kompromissa med tryggheten för barn och lärare. Det krävs strukturella reformer, men att slå samman skolor är smärtsamt och vi måste ha våra invånare med oss, säger Hanna Bocander, och berättar om stora protester mot förslaget att lägga ner lilla Svalnässkolan från hösten 2021.

LÄS OCKSÅ: Så blev Örebro en kommun där studenterna vill stanna

Nu görs den i stället om till friskola. Det gäller att spara klokt:

– Vi har varit oerhört generösa med att höja skolpengen och har man sökt pengar för särskilt stöd har man fått det. Sparar man på fel sätt finns en risk att man i stället ökar kostnaderna, säger Hanna Bocander.

Det minskade elevunderlaget och löneglidningen i skolbranschen är grundorsaken till att skolan inte hållit sin budget de tre senaste åren.

Faktum är att hela kommunen har dragits med sådana underskott att Hanna Bocander och kollegorna sensationellt höjde skatten med 1,40 förra året. Men det tänker hon inte göra om. I stället jagar hon brytpunkten för maximal kvalitet för minimal kostnad.

– Jag har hur många exempel som helst på att saker inte blir bättre av mer pengar. Det är lätt att bli tjock och lat. Vi ska i stället hitta den där brytpunkten, säger Hanna Bocander.

Plats 1-270: Här kan du se hela topplistan över var det är Bäst att leva!