Kulturen är ett måste i Åsele: »Viktigast att skapa det folket vill ha«

Åsa Johnson-Persson, biblioteks- och kulturansvarig, är en av kommunens eldsjälar.

– Vi är ju ett litet bibliotek, men vi ligger bra till i samhället.

Hon ger några exempel på vad biblioteket arbetar med, och på vilka sätt man arbetar. Bland annat erbjuder biblioteket ett så kallat e-rum, en tjänst där biblioteket kan hjälpa människor med digitala svårigheter.

– De flesta får återkomma flera gånger, det är ju inte alltid så lätt att förstå för många äldre, men vi har också yngre som till exempel behöver komma åt arbetsförmedlingen. Den tjänsten har varit bra för oss.

LÄS OCKSÅ: Så blev Örebro en kommun där studenterna vill stanna

Vidare berättar Åsa Johnson-Persson att de har fått ett betydande ekonomiskt tillskott till följd av den bibliotekssatsning som staten gjort, kallad »stärka bibliotek«. Pengarna har använts till ungdomsverksamhet: ett ungdomsrum, robotar och en 3d-skrivare.

– Det är den gruppen man egentligen saknar, och den är så otroligt viktig. De som är i mellanåldern och ungdomarna.

Biblioteket har också kunnat investera i en cykel, med vilken de både kan låna ut böcker på andra platser, och visa att biblioteket syns i samhället.

I Fokus kommunrankning ligger Åsele kommun över snittvärdet på många punkter, men en av kommunens största framgångar rör just bibliotekets böcker och utbud. Åsa Johnson-Persson förklarar att inköpet av böcker är uppdelat på fyra personer på biblioteket, som alla har hand om sina egna områden.

– Den personen blir ju duktig på sitt område. Och så köper vi såklart in mycket efter önskemål från befolkningen.

Biblioteket i Åsele försöker också att jobba tillsammans med resten av samhället så mycket som möjligt. Åsa Johnson-Persson lyfter fram den lokala musik- och teaterföreningen som ett exempel på ett gott samarbete.

– Vi försöker samarbeta med hela samhället. Det är väl det som jag känner är absolut viktigast när man jobbar, att försöka skapa det folket i Åsele vill ha.

En satsning som biblioteket försöker få i gång just nu är en samisk kulturbuss, som ska kunna täcka flera olika kommuner i inlandet. Det är ett samarbete med bland annat den samiska samordnaren. Åsele har bara varit en samisk förvaltningskommun sedan 2018, något som Åsa Johnson-Persson tycker är lite märkligt med tanke på kommunens samiska rötter.

– Vi vill nå ut till den samiska befolkningen, men även den svenska befolkningen är så klart välkommen. Målet är att sprida kunskap om det samiska, vilket är otroligt viktigt. Jag tycker att det är hemskt hur mycket rasism som fortfarande finns mot den samiska befolkningen.

Åsa Johnson-Persson säger att hon vill vara en röst för samerna, som hon anser utsätts för rasism liknande den som drabbar flyktingar som kommer till Sverige. Enligt henne är det inte ovanligt att samer har varit så pass utsatta att de inte står upp för sig.

– Jag brinner för människan, egentligen. Får energi av att känna att folk mår bra av kulturen och den verksamhet vi har, det är så roligt.

LÄS OCKSÅ: Så löser Täby jobb till nyanlända

Hon berättar också att det finns stora utmaningar i kultursektorn.

– Man får försvara sin verksamhet nästan varje dag. Det låter kanske lite tufft, men man vet inte hur många år till som biblioteket kommer att vara en lagstadgad verksamhet. Så det är nu vi ska ut på barrikaderna och visa att vi är viktiga.

Av de tio kommuner som placerats som de bästa i kategorin kultur och fritid ligger sju i Norrland. Fokus har frågat Stefan Sydberg (M), 2:e vice ordförande i Kirunas kommunstyrelse, och Annica Henelund (C), ordförande i kultur- och utbildningsnämnden, vad det kan bero på. Kiruna kom på andra plats i kategorin.

– Tittar man på kommunerna högre upp i landet är det många som under lång tid brottats med utflyttning, så kommunerna har fått fokusera på attraktivitetsåtgärder. Då är kanske en av de viktigaste att skapa ett attraktivt fritids- och kulturutbud, säger Stefan Sydberg.

Ett exempel han ger på detta är att Kiruna var bland de första i landet att bygga en inomhusarena för hockey. Men både han och Annica Henelund är snabba att påpeka att det är en teori, och inte något de har underliggande data för.

– Jag har alltid hävdat att Kiruna är en kulturstad av rang, men att många som bor här kanske inte tror det, säger Annica Henelund.

– Vi har ett långt arv ända från vår stads grundare Hjalmar Lundbohm, som man brukar prata om som konstnärsvän. Det ligger liksom kvar i vårt blod, tror jag, vi vill förvalta det arvet och leva upp till ryktet som vi har om oss. Det blir en naturlig del, på ett sätt, att kulturen finns.

Plats 1-270: Här kan du se hela topplistan över var det är Bäst att leva!