Tegnells tidiga mejlväxling med virologen avslöjar hur strategin tog form
Den sista januari i år publicerades en tidig studie i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet om de kinesiska erfarenheterna av coronaviruset och den tidigare okända sjukdomen som viruset orsakar, preliminärt benämnd ”2019-nCoV”. Artikeln som gjorde prognoser för hur viruset skulle kunna spridas i världen fick författaren och läkaren Lena Einhorn att reagera.
– De drog slutsatsen att länder som har kommunikationer med Kina bör omedelbart förbereda sig för en kommande pandemi. Det var väldigt starkt formulerat och det är ju inte vilken tidskrift som helst, kommenterar Lena Einhorn.
Einhorn har tidigare forskat inom virologi, läran om virus, och började under januari månad, efter att ha följt coronavirusets framfart i Kina, att bli allvarligt oroad. Hon skrev ett mejl till Anders Tegnell , daterat den 1 februari, och bifogade en länk till artikeln:
Som statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten är Tegnell en av de ansvariga för att utforma strategier för ett nationellt försvar mot pandemier. Han verkar ha läst mejlet omedelbart och svarade bara 16 minuter senare:
Folkhälsomyndighetens internationellt sett avslappnade syn på virussmittan anas således redan i denna tidiga brevväxling. Lena Einhorn låter sig inte nöja med svaret utan återkommer med ett antal invändningar:
Tegnell är återigen rapp. Bara tre minuter senare kommer hans svar:
Lena Einhorn skickar ytterligare ett bekymrat mejl, där hon påtalar att det första svenska fallet i slutet, en ung kvinna som anlände till Jönköping från Wuhan i slutet av januari, visserligen verkade ha gått bra, men att det var ren tur att kvinnan varit så redig.
Hon får dock aldrig något svar och korrespondensen tar slut. Den 14 april var hon en av de 22 forskare som undertecknade ett kritiskt debattinlägg i DN, med udden mot vad de såg som Folkhälsomyndighetens avsaknad av strategi.
Fotnot: Läs mer om Lena Einhorn i en stor intervju som publiceras i Fokus nummer 35 som kommer ut den 28 augusti.
