Mutade Telia diktatorsdottern med tre miljarder? Nu ska målet avgöras – igen
Förra året friades de tre Teliatopparna, däribland förre vd:n Lars Nyberg, från misstankarna om mutbrott. Det var Sveriges största mututredning – ett riktigt prestigemål – som föll platt. Domen överklagades av åklagaren och i veckan inleddes processen i hovrätten i Stockholm.
Redan 2012, när uppgifterna blev kända, var målet märkvärdigt: ett misstänkt korruptionsfall i Uzbekistan där delstatliga telekomjätten Telias högsta ledning var indragen. När ärendet kom till Riksenheten mot korruption valde chefen, överåklagaren Gunnar Stetler, att själv ta sig an fallet.
Utredningen blev enorm – den svällde till en miljon sidor när målet hamnade i tingsrätten – både åklagar- och försvarssidan delade i stort sett beskrivningen av händelseförloppet.
Ja, runt tre miljarder överfördes från Telia. Ja, de gick till förre diktatorns dotter Gulnara Karimova. Men nej, hon var inte mutbar, menade den misstänkta trions försvarsadvokater.
Det var hon visst, menade åklagare Gunnar Stetler, som hade fått pausa sin pensionering för att föra målet i hamn.
Under rättegångens tre månader ville han göra gällande att trion mutat Uzbekistans diktators dotter under åren 2007 till 2010. I utbyte för detta fick Telia nödvändiga tillstånd för att verka som mobiloperatör i landet. Försvarssidan nekade: Hon hade ju inte ens en formell roll i landet.
Vartåt domslutet lutade framgick när åklagaren manade rätten att »använda fantasi och inlevelse i sin prövning av åtalet«. Det kunde rätten naturligtvis inte göra utan friade Lars Nyberg och de två andra Teliacheferna.
Det blev ytterligare ett nederlag i raden av många rättsprocesser kopplade till mutbrott, korruption och penningtvätt. Under trettio år har bara tre fall resulterat i fällande dom, enligt en genomgång gjord av SVT.
Louise Brown, ordförande för organisationen Transparency International i Sverige och en flitigt anlitad antikorruptionsexpert, konstaterar att den svenska lagstiftningen har visat sig vara tämligen tandlös. Misslyckandena är också något som lyfts fram i internationella jämförelser, där Sverige sticker ut rejält.
– Framför allt har vi fått kritik från OECD och EU-kommissionen, säger Louise Brown.
I mitten på 2012 skärptes lagstiftningen för tagande och givande av muta, då man också kriminaliserade så kallad handel med inflytande. I år höjdes också företagsboten flerfalt, från 10 miljoner till 500 miljoner kronor.
I Teliamålet och betalningarna som gjordes gäller dock den dåtida lagstiftningen. Men inför hovrättsförhandlingarna har det avslöjats av SVT:s Uppdrag granskning att åklagare Gunnar Stetler inte inkluderade betalningar som Telia gjorde till Gulnara Karimova år 2012, alltså efter att lagstiftningen skärptes.
– Väldigt många av dem jag pratar med, som är advokater eller jobbar med penningtvätt, undrar: Vad håller Gunnar Stetler på med? Ingen förstår, säger Louise Brown.
Målet hade kunnat bli hans grandiosa exit från en väldigt fin åklagarkarriär. Men varför har inte använt det i sin argumentation?
LÄS OCKSÅ: Jon Åsberg: Därför lyfter inte Telia
Gunnar Stetler är numera pensionerad och har sedan inslaget sändes i SVT – där han bara hänvisade till sekretess – fått godkänt av de forna kollegorna på Department of Justice (DoJ), som också är en åklagarmyndighet i USA, att kommentera den amerikanska utredningen.
Gunnar Stetler konstaterar att DoJ-utredningen återfann transaktionerna från 2012 och hade alla möjligheter att utreda de komplicerade internationella överföringarna.
– I och med att det pågick en utredning där DoJ utredde, förelåg för Sveriges del så kallad lis pendens. Det är en rättsprincip om att man inte kan lagföra någon för samma sak på två ställen. Det hade varit ett rättegångshinder i Sverige, säger Gunnar Stetler.
Till exempel: Om det begås ett bedrägeribrott i både Sverige och Tyskland kan inte skyldiga dömas i bägge länder för samma brott.
– Om förutsättningarna funnits för lagföring i Sverige, rent juridiskt, enligt exempelvis paragrafen om handel med inflytande, hade alltså detta ändock inte kunnat ske på grund av den då pågående utredningen i USA, säger Stetler och tillägger:
– Hade det inte pågått en utredning i USA och inte lis pendens förelegat ligger det i sakens natur – om förutsättningar bevismässigt hade funnits – att lagföring skett i Sverige. Men som sagt: Nu var det inte möjligt.
Hösten 2017 ingick Telia en förlikning med det amerikanska justitiedepartementet och med holländska myndigheter. Vid domstolen i New York medgav bolaget skuld och gick med på att betala en historisk hög företagsbot på 7,7 miljarder kronor.
Telias chefsjurist Jonas Bengtsson konstaterar att de amerikanska åklagarnas utredning täckte ett långt händelseförlopp och i det ursprungliga materialet på 20 miljoner dokument fanns även betalningarna till Gulnara Karimova 2012 med. Men i Telias förlikningsavtal berördes inte dessa senare betalningar.
– Avtalen stannar vid samma tidpunkt som vid det svenska åtalet. De senare överföringarna fanns inte med i det beskrivna händelseförloppet, säger Bengtsson.
Gunnar Stetler hänvisar till lis pendens – att det förelåg rättegångshinder i Sverige, men resultatet blev att inget land prövade den delen av fallet.
Av det som kvarstod fann tingsrätten i Stockholm – med stöd av då gällande lagar – att diktatorsdottern Gulnara Karimova var omutbar.
I hovrätten i Stockholm ska åklagaren Kim Andrews under de kommande förhandlingarna göra nya försök att visa att Karimova visst var mutbar, eftersom hon varit anställd vid regeringskansliet i Uzbekistan, haft uppdrag för landet som ambassadör i Schweiz och i Spanien.
De tre tilltalade nekar återigen till alla misstankar.
LÄS OCKSÅ: Sidea: Telia kan äntligen vända blad efter miljardaffären