Regimen stärker greppet om Hongkong: »Kan ställa in alla framtida val«

I söndags skulle Hongkongs viktiga parlamentsval ha gått av stapeln. I stället ställdes valet in med kort varsel, och alla protester för att visa missnöje med beslutet förbjöds. Polisen tog inga risker. Omkring 1 000 demonstranter vågade sig ut på gatorna i det luggslitna arbetardistriktet Mongkok. Minst 289 personer arresterades.

Batonger och pepparsprej användes flitigt. Särskilt stor uppmärksamhet fick den 12-åriga flicka som våldsamt tacklades till marken, där hon sedan hölls nere med hjälp av ett knä i ryggen. Flickan var ute för att köpa kritor till skolstarten.

Efter incidenten varnade kritiker för en alltmer aggressiv poliskår, vars nya uttalade taktik går ut på ett resolut agerande mot alla misstänkta mål för att hindra att större folkmassor samlas. Det är bara en av många fundamentala förändringar som Hongkong genomgått sedan en ny nationell säkerhetslag infördes via dekret, på årsdagen av stadens överlämning från Storbritannien till Kina den 1 juli 1997.

Regeringschef Carrie Lam bedyrade att lagstiftningen endast riktar sig mot en liten minoritet som utgör ett omedelbart hot mot stadens säkerhet; den våldsamma proteströrelse som plågat staden under ett års tid. Men det står nu klart att lagen även används för att tysta och förhindra opposition.

När prodemokratiska kandidater höll primärval i mitten av juli - inför det parlamentsval som var planerat till 6 september - meddelade Carrie Lam att en utredning har sjösatts för att avgöra huruvida detta bröt mot den nya säkerhetslagen. Hon menade att primärvalen kan klassas som omstörtande verksamhet, om de pro-demokratiska kandidaterna satsar på att vinna egen majoritet i parlamentet för att motsätta sig regeringens politik.

Ett par veckor senare diskvalificerades tolv prodemokratiska kandidater från valet. Lokala politiker, menade regeringen, får inte ställa upp om de uttryckt motstånd mot säkerhetslagen.

Dagen därpå gick myndigheterna ett steg längre och stoppade valet helt. Carrie Lam tog det beslutet själv, under åberopade av en sällan använd lag vilken ger regeringschefen särskilda befogenheter i nödsituationer. Som förevändning angavs en ökning av covid-19.

Joshua Wong, en av de tolv diskvalificerade kandidaterna, är övertygad om att anledningen är en annan:

– I november i fjol gick 85 procent av platserna till prodemokratiska kandidater. Regeringen är rädd för att det prodemokratiska lägret kommer få majoritet även i parlamentet, säger han till Fokus.

[caption id="attachment_645328" align="alignnone" width="991"] Hongkongs regeringschef Carrie Lam.[/caption]

Wong syftar på de lokalval som hölls för snart ett år sedan, mitt under brinnande proteströrelse. Valdeltagandet på över 71 procent var Hongkongs högsta någonsin. I vad som sågs som en folkomröstning om stadens demokratirörelse, kammade prodemokratiska kandidater hem 17 av 18 distrikt och en överväldigande majoritet av de 452 platser som stod på spel.

Trots att parlamentet är riggat, bland annat genom att flera av de 70 platserna tilldelas prokinesiska kandidater utan val, så varnar Wong nu för att myndigheterna inte bara vill skjuta upp utan även ställa in val för all framtid.

Hongkong var visserligen ingen demokrati heller under Storbritanniens 150 år långa styre. Men till skillnad från i Kina så blomstrade stadens öppna marknadsekonomi. Detta till stor del tack vare institutioner som påminde om de brittiska. Rättsväsendet var fristående. I grundskolorna uppmuntrades eleverna att ifrågasätta, och vid universiteten rådde akademisk frihet. Medier och senare internet hörde till de friaste i hela Asien. Till och med poliskåren hade invånarnas gunst och förtroende.

Staden omfamnade sin internationella identitet. Den blev tidigt ett regionalt finanscentrum, där många invånare hade band eller medborgarskap till andra länder. Medan ett isolationistiskt Kina plågades av svältkatastrofer, kulturrevolution och massakern vid Himmelska fridens torg, så studerade och jobbade många Hongkongbor utomlands där de lärde sig både ett andra och tredje språk.

Allt detta resulterade i en kulturell identitet vitt skild från Fastlandskina. En identitet som med tiden befästes i allt från filmindustri till det lokala kantonesiska språket.

Joshua Wong föddes året före denna överlämning 1997 och tillhör den generation aktivister som Peking upplever vara allra mest problematisk. Den saknar personlig koppling till Kina, och har ofta inte ens kontakt med några släktingar på fastlandet. I regel har Wongs generation aldrig satt sin fot på andra sidan kinesiska gränsen.

Däremot har Wong, sin unga ålder till trots, suttit i fängelse tre gånger. Som småväxt tonåring med nördigt utseende var han redan som 14-åring med och grundade aktivistgrupperingen Scholarism. Gruppens hjärtefråga var att ta strid mot den så kallade moraliska och patriotiska utbildning som stadens myndigheter försökte införa i grundskolorna.

Gruppen mobiliserade över 100 000 personer till en politisk manifestation. En nagel i ögat för regimen i Kina, där något liknande hade varit helt otänkbart.

I 18-årsåldern blev Wong ansiktet utåt för de demokratidemonstrationer som 2014 lamslog delar av staden i 79 dagar. Han nominerades samma år av Time Magazine till årets person, och tre år senare till Nobels fredspris.

Efter protesterna var Wong med och grundade partiet Demosisto. Man lyckades knipa en plats i parlamentet 2016, varpå partikamraten Nathan Law blev den yngste ledamoten någonsin i Hongkongs lagstiftande församling.

Wong själv hade då ett åtal hängandes över sig för rollen i de fredliga demonstrationerna 2014. Efter att sommaren 2019 ha släppts ut ur fängelset för tredje gången, åkte han direkt till pågående proteströrelse och höll ett brandtal, utan att vare sig duscha eller byta kläder.

Sedan förra sommaren har över 9 000 demonstranter arresterats, varav ett tusental redan dömts. Samtidigt har polisen haft fri lejd att använda så mycket våld man ansett nödvändigt, utan risk för juridiska konsekvenser.

Den nationella säkerhetslagens gummiparagrafer har visat sig vara ett effektivt verktyg för att tillämpa samma godtycklighet på andra områden som man tidigare gjort på gatan.

Lagen innefattar även patriotisk utbildning i Hongkongs grundskolor, som tidigare hindrats av bland annat Joshua Wongs aktivism. Också universiteten ska kuvas. För bara någon vecka sedan tvingades juridikprofessorn Benny Tai att lämna University of Hong Kong där han varit verksam i tre årtionden. Tai var en av initiativtagarna till protesterna 2014.

Demosisto å sin sida upplöstes frivilligt  den 30 juni i år. Partiet fruktade att lagstiftningen över en natt skulle göra det till en olaglig organisation.

Det märks under den korta telefonintervjun att Wong är väldigt försiktig. Varje samtal är en risk; varje ord vägs noggrant.

Under ett videoframträdande vid en bokmässa i Edinburgh för ett par veckor sedan, beskrev han det själv som »ett slags mirakel« att fortfarande kunna prata på ett sådant evenemang. Varje kväll då han går och lägger sig är han rädd att polisen ska storma in och föra i väg honom.

På en punkt är Wong fortfarande glasklar. Det blir inte tal om att vare sig lämna Hongkong eller att upphöra med vad han ofta kallar »motståndet«:

– Jag kommer att stanna kvar och kämpa till sista minuten.

LÄS OCKSÅ: Hongkongs självstyre hotas när Kina stärker kontrollen i skuggan av Corona