22-åringens begäran att få göra abort splittrar USA än idag – 50 år senare

Norma McCorvey var ett ovälkommet barn i ett fattigt hem. Hon slutade skolan i nian, blev regelbundet våldtagen av en släkting och rymde hemifrån. När hon var 16 år gifte hon sig, och skilde sig när hon var 18. Hon blev med barn två gånger med två olika män, adopterade bort de nyfödda spädbarnen båda gångerna. Hon plågades av självmordstankar, bedövade sig med alkohol och droger, ströjobbade som städerska, servitris och på karnevaler.

När hon 1969 som 22-åring blev gravid en tredje gång ville hon göra abort. Hon gick till sin läkare som sa att hennes liv inte var i fara och att hon därför enligt lagen i Texas måste fullfölja sin graviditet. Norma McCorvey berättade att hon blivit våldtagen, men kunde inte bevisa det. Hennes begäran om att få göra abort avslogs.

[caption id="attachment_647234" align="alignnone" width="991"] Norma McCorvey utanför domstolen 1989 (till vänster).[/caption]

I flera delstater, som Kalifornien och New York, var aborter då tillåtna. Men bara där. Kvinnoorganisationer pekade på att de abortförbud som rådde i en lång rad delstater tvingade ut miljontals amerikanska kvinnor på den svarta marknaden. Där aborterade outbildade personer foster med osäkra metoder. Vid den här tiden utgjorde illegala aborter en sjättedel av alla graviditetsrelaterade dödsfall bland kvinnor. Men ingen federal amerikansk lag reglerade aborter.

Efter att Norma McCorvey misslyckats med att hitta en illegal abortklinik i Texas tog hon kontakt med två unga advokater, Sarah Weddington och Linda Coffee. McCorvey stämde delstaten Texas under pseudonymen »Jane Roe« för att visa att frågan handlade om kvinnor som grupp.  Texas företräddes av distriktsåklagaren i Dallas, Henry Wade.

Var förbudet, som Texas hänvisat till när man hindrade »Jane Roe« från att göra abort, förenlig med den amerikanska konstitutionens principer om varje människas oinskränkta rätt att själva bestämma över sitt liv? Nej, sa Dallasdomstolens tre domare, och gick på »Jane Roes« linje – men vägrade att tvinga Texas att sluta upprätthålla abortlagen.

Såväl »Jane Roe« som Henry Wade ville föra frågan till USA:s Högsta domstol.  Där var det lång väntetid. Under tiden födde Norma McCorvey sitt barn, en flicka, som hon omedelbart adopterade bort. Först i december 1971 lade »Roes« respektive Wades jurister fram saken i Washington, och den 22 januari 1973 kom Högsta domstolen med sitt utslag: I tvisten »Roe vs Wade« beslutades med sju röster mot två att det enligt den amerikanska konsti­tutionens 14:e paragraf, om varje människas rätt att bestämma över sitt privatliv, var förbjudet för Texas att förbjuda abort.

Domen fick genomgripande konsekvenser.

– Det var inte bara så att Högsta Domstolen bestämde att det var mot konstitutionen att förbjuda abort, man gick långt utanför att bara lösa den konflikt man hade framför sig, berättar Olof Larsson, doktor i statsvetenskap, med inriktning på författningspolitik, vid Göteborgs universitet.

– Högsta domstolen skrev ett helt detaljerat program, som enligt kritiker gick längre än vad som krävdes för att lösa den individuella konflikt som fallet rörde.

Domen i tvisten Roe mot Wade slog fast att fri abort ingår i den grundlagsskyddade rätten till privatliv.  När domen avkunnades hade endast ett mindre antal delstater infört fri abort. Majoriteten av de amerikanska delstaterna tvingades därför skriva om sina lagar. USA fick en nationell abortlag som slog fast att oavsett i vilken delstat en kvinna bor, har hon en absolut rätt att göra abort under graviditetens tre första månader, det som kallas graviditetens första trimester. Inte heller under den andra trimestern; fjärde, femte och sjätte månaden får abort förbjudas, men vissa tillstånd kan krävas. Högsta domstolen har i senare domar slagit fast att aborter bara kan förbjudas på delstatsnivå om fostret kan överleva utanför kvinnans kropp. Efter det måste abort tillåtas om moderns liv eller hälsa är hotad.

»Roe vs Wade« blev kontroversiell. Liberala och feministiska grupper som betonade kvinnans rätt att välja själv såg domen som en stor framgång. Konservativa och kristna grupper, som i första hand såg en kränkning av det ofödda barnets rätt till liv, organiserade sig och har på olika sätt försökt se till att Högsta domstolens beslut upphävs.

[caption id="attachment_647235" align="alignnone" width="991"] Unga amerikaner protesterar mot rätten till abort. FOTO: TT[/caption]

En majoritet av amerikanerna stöder enligt mätningar rätten till abort, men inte i vissa delstater. I dessa har man har i flera fall efter »Roe vs Wade« instiftat lagar med syftet att inskränka rätten till abort, lagar som kräver föräldrars samtycke för minderåriga som vill göra abort, som kräver makes samtycke, att aborter sker på sjukhus och inte kliniker, lagar som förbjuder delstatligt understöd till aborter, och kräver väntetid före aborten och att kvinnorna läser vissa typer av litteratur före aborten.

Efter »Roe vs Wade« har abortfrågan förblivit central i det amerikanska politiska livet. När Amy Coney Barrett, president Trumps kandidat till att efterträda domaren Ruth Bader Ginsburg i USA:s Högsta domstol, frågades ut i senaten, fick hon frågan hur hon ställer sig till lagen om fri abort.

»Jag har ingen agenda«, sa Coney Barrett.

Men det påpekades i många referat att Amy Coney Barrett är en djupt troende katolik som varit medlem i en antiabort-organisation och att hon 2006 skulle ha skrivit under ett öppet brev med kravet att lagen om fri abort skulle omvärderas.

Bland jurister ledde »Roe vs Wade« till en diskussion om Högsta domstolens roll som uttolkare av den amerikanska konstitutionen. Domstolens beslut att utvidga rätten till privatliv till att omfatta fri abort har kritiserats för att politisera juridiken.

– Vissa domare skulle protestera, men de flesta jurister och statsvetare  är överens om att Högsta domstolen i sina domar ofta går så långt att det blir de facto lagstiftning. Man brukar kalla det judicial activism, domstolsaktivism, när domarna – antingen för att de vill eller känner sig tvingade, när de har en konflikt de måste lösa – fattar beslut som blir väldigt lik lagstiftning. Det finns många kritiker mot detta, många som menar att domstolen inte ska stifta lagar, bara lagstiftaren. Den debatten har pågått i över hundra år, säger Olof Larsson.

I början av 2000-talet blev »Roe«, det vill säga Norma McCorvey, kristen och framträdde i debatten som hängiven abortmotståndare. Hon försökte få »Roe vs Wade« ogiltigförklarad.

Precis innan hon dog, 2017, sa McCorvey att hon hade fått betalt för att säga att hon var emot abort och inte kunnat motstå pengarna för att hon alltid varit så fattig, men att hon fortfarande var för den abortlag som bär hennes namn.