Nils Erik Forsgård: USA är inte längre präglat av Europa

Text:

Toppbild: TT

Toppbild: TT

I serien om The Simpsons finns en bartender som heter Moe. Han träffar ett gäng européer och frågar hur livet ser ut på den avlägset belägna kontinenten. Gunter förklarar att i Europa är vi »adrift in a sea of decadent luxury and meaningless sex«.

Moe tystnar. Men han fattar sig snabbt och säger:

»Och var exakt kan den där sjön tänkas vara belägen?«

Den avlägsna kontinenten låg alltid närmare än många amerikaner ville eller kunde tro. För där fanns Irland i Boston, Italien i New York, Sverige i Minnesota, Tyskland i Yorkville, Polen i Pittsburgh och, ja, Kina i varje större stad. Sedan förstås också Afrika lite överallt.

I New York City, slutligen, fanns alltihop samlat på en och samma plats. Där var Germantown, Little Italy, Chinatown och Harlem. De bands samman av breda avenyer och förbindelseleder längs med Hudsonfloden. Det är väl heller ingen större hemlighet att den irländska frihetsrörelsen IRA till stor del finansierades av irländare bosatta i Boston. Eller att påvens rundresor runt om i världen övervakades och kontrollerades av CIA.

Men allt förändras.

LÄS OCKSÅ: Nils Erik Forsgård: Förgiftningar i historien

Hillary Clinton förlorade delstaten Wisconsin i valet 2016. Hon tog den för given, medan Donald Trump tog den med mindre än en procent av alla röster, givna mestadels av vita och lågutbildade.

Wisconsin var länge en av de där typiska europeiska delstaterna. Först kom fransmännen och sedan kom tyskarna och sedan kom alla andra. Där finns alltså städer och samhällen med namn som Eau Claire och Prairie du Chien och, ja, också den lilla staden Rhinelander.

I valet nu väntas Wisconsin vikta demokratiskt, men inte beroende på de vita av europeisk börd, utan kanske snarare på grund av alla de svarta som inte röstade alls år 2016.

USA är inte längre vad det en gång var. I Los Angeles County bor nästan 400 000 individer med filippinsk bakgrund. Thai Town ligger intill Little Armenia som ligger bara några kilometer bortom Little Bangladesh och Koreatown. Europa känns väldigt avlägset.

LÄS OCKSÅ: Nils Erik Forsgård: Den djupa betydelsen av »Oh«

I Chinatown i New York blev jag en gång serverad en måltid som heter Three Squeaks. På tallriken låg tre nyfödda musungar. Det första pipet, rent teoretiskt, uppstår när du plockar upp en nyfödd musunge från tallriken. Det andra när du doppar den i en eldig sås. Och det tredje när du sätter ungen i munnen och biter av. Jag bet inte av och jag lät såsen stå. Jag rörde ingenting. Med ett brett flin frågade mig den kinesiske servitören om jag var rädd och kanske hellre ville äta – chicken.

Kineserna kom en gång till USA för att bygga järnvägar. De bidrog till att göra landet nytt och rörligt, framtidsinriktat. I röken och dammet kring järnvägsskenorna försvann alla de som en gång behärskat prärien och de enorma vidsträckta slätterna.

Namnet på indianstammen sioux kommer från en fransk förvanskning av nadouesioux som betyder orm och därmed fiende. Navajonationen finns mellan de fyra heliga bergen i Colorado, New Mexico och Arizona. Navajoerna kallar sig själva för diné, folket. De ber till de heliga bergen för välgång och beskydd. Navajosamhällena är indelade i ett slags klaner, för ordning och hierarkier. När en dinébaby föds grävs navelsträngen ner på en plats nära hemmet. Tanken är att den nyfödde alltid ska komma ihåg sitt hem och sitt ursprung.

En tradition att vårda och värdera – i en tid präglad av högljudda skrik och, ja, plågade muspip.

Läs alla krönikor av Nils Erik Forsgård här!

Text:

Toppbild: TT