Jon Åsberg: Varför är det mesta som byggs så förbannat fult?
Toppbild: TT
Vid en middag i somras föreslogs att vi skulle prata om Arkitekturupproret, en grupp på Facebook med närmare 50 000 medlemmar. Under devisen »Låt oss bygga vackert igen« vill följarna göra upp med den modernism som har förött flertalet svenska stadskärnor, där en äldre, varierad och småskalig bebyggelse har ersatts med monoliter av betong, glas och stål.
Jag tyckte ämnet var bra – byggnadskonst och stadsplanering är stora intressen. Och för att blåsa på debattglöden hävde jag ur mig att det inte har uppförts en enda vacker offentlig byggnad i Sverige sedan andra världskriget. Därmed var saken slutdiskuterad. En av gästerna var nämligen arkitekt och tyckte inte att det inte gick att samtala med sådana uppenbara klåpare som jag runt bordet.
Den där lite nedlåtande oviljan hos skrået att förklara och försvara sin produkt för oss oinvigda har jag stött på ofta. Exempelvis när jag intervjuade stjärnarkitekten Gert Wingårdh i tv under en bygg- och fastighetsmässa 2018. På frågan om han kände till Arkitekturupproret blev svaret: »Jag känner till Donald Trump också och jag röstar inte heller på Sverigedemokraterna.« Jag blev så paff att jag kom av mig och började skratta. Hur tar man upp tråden igen efter ett sådant svar?
När de någon gång inte flyr fältet brukar arkitekterna hävda att det inte är deras fel att det som byggs i dag är så förbannat fult. Beställarna sätter för snäva ramar, heter det. Fast det går att bygga både vackert och trivsamt även med små medel. Det räcker att åka till Danmark för att hitta goda exempel. Dessutom borde kommunerna ställa betydligt högre krav när de ger bygglov. Och det skulle de förmodligen göra om inte stadsbyggnadskontoren runt om i landet befolkades av arkitekter med samma förankring i modernismen som kollegorna i branschen.
Så är vi dömda att leva i ett land som gradvis blir allt fulare? Personligen är jag rädd för det. En som i varje fall inte ger sig utan kamp är programledaren och den högljudde arkitekturkritikern Mark Isitt som intervjuas här.
Vad tycker du?
Jon Åsberg
Chefredaktör och vd