Miljarder på spel när statliga Vattenfall ska få plåster på såren i Tyskland

Förra torsdagen utspelade sig en repris, eller vad man kan kalla en gör-om-gör-rätt-situation, i Tysklands författningsdomstol. Vattenfall krävde ersättning av tyska staten för intäkter som uteblivit i samband med landets energiomställning. Domstolens första kammare gick på energijättens linje.

Till saken hör att de rödklädda domarna i Karlsruhe kommit fram till samma beslut en gång tidigare.

2011, efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan, beslutade Tysklands regering att avveckla all kärnkraft i landet. Olyckan var den värsta sedan Tjernobyl, och förbundskansler Angela Merkel sa att den förändrade hennes inställning till kärnkraft. 8 av 17 kärnkraftverk, däribland Vattenfalls i Krümmel och Brunsbüttel i norra Tyskland, stängdes direkt. Resterande ska avvecklas fram till 2022.

Bara några månader tidigare hade kärnkraftverken tilldelats nya produktionsrättigheter som bestämmer vilken mängd el de får producera och sälja fram till ett visst datum. Men i och med beslutet om avveckling drogs rättigheterna hastigt tillbaka.

Energibolagen Eon, RWE och Vattenfall stämde tyska staten. De krävde ersättning för den el de hade tänkt producera men inte längre kunde, samt för investeringar i verksamheten gjorda i framtidssyfte.

– Vi har gjort investeringar för att vi ska kunna operera de här kärnkraftverken. Det var inte känt för oss när vi gjorde det att Tyskland skulle stänga sin kärnkraft, säger Anne Gynnerstedt, chefsjurist på Vattenfall.

2016 föll domen från författningsdomstolen i Karlsruhe. Själva beslutet att avveckla kärnkraften var förenligt med författningen, men staten blev tvungen att ersätta Vattenfall för inkomstbortfallet. Annars kunde stängningen likställas med expropriering. Någon summa nämndes inte, utan staten fick fram till juli 2018 på sig att instifta en lag för att reglera ersättningen.

Vilket man också gjorde. Den 29 juni 2018 presenterade Tysklands regering en ny atomlag, med regler för hur energibolagen ska ersättas för indragna produktionsrättigheter. Staten beräknade att det kommer att kosta hundratals miljoner euro. Var då alla parter nöjda och saken ur världen?

Nej.

– Vi hade anmärkningar på hur lagen hade instiftats. Både formellt och materiellt uppfyllde den inte kraven, säger Anne Gynnerstedt till Fokus.

Vilket för oss till i år. Vattenfall klagade på nytt till författningsdomstolen, och nyligen kom domslutet – atomlagen är författningsvidrig.

Domstolen konstaterade att lagen inte har godkänts av EU-kommissionen, och därmed aldrig formellt trätt i kraft. Dessutom är statens ersättningsmodell otillräcklig. För att vara berättigat till ersättning måste Vattenfall sälja vidare så många produktionsrättigheter som möjligt, men i nuläget finns bara en möjlig köpare. Enligt Vattenfall skulle bolaget i sådant fall vara tvunget att sälja till underpris.

Författningsdomstolen gav den tyska regeringen bakläxa. Domen från 2016 är inte uppfylld, menade man, och staten måste göra om atomlagen.

Anne Gynnerstedt, Vattenfalls chefsjurist, glädjs över domslutet.

– Det känns som att vi har fått rättvisa.

Själva nedstängningen av kärnkraftverken har bolaget aldrig motsatt sig, utan det är en fråga om att svenska tillgångar inte ska gå till spillo.

– Det här handlar inte om att hålla fast vid kärnkraft eller inte. Här handlar det om rätt till ersättning för att man har stängt ner en fabrik. Vi är ett statligt ägt bolag, och det här är pengar som Sverige har rätt till, säger Anne Gynnerstedt.

Någon deadline för den nya lagen är inte satt, men författningsdomstolens talesperson säger till Fokus att den bör vara på plats så snart som möjligt. Tysklands miljöminister Svenja Schulze har lovat att analysera domen och implementera en ny atomlag »snabbt«.

– Vi hoppas att vi den här gången får en lagstiftning som innehållsmässigt ger en kompensation till oss, säger Anne Gynnerstedt.

Parallellt med tvisten som nu har avgjorts av författningsdomstolen pågår även en tvist mellan Vattenfall och tyska staten i Världsbankens skiljedomstol i Washington. Båda tvisterna har sitt ursprung i beslutet att avveckla kärnkraften; men där det i Karlsruhe handlade om ifall atomlagen var korrekt eller inte handlar det i USA om ett skadeståndskrav. Vattenfall har stämt tyska staten på cirka 50 miljarder kronor.

Vattenfalls chefsjurist hoppas på en dom inom snar framtid, men säger att hon nästan har förlorat hoppet efter tio år.

– Men det är viktigt att påpeka att om tyska staten blir skadeståndsskyldig gentemot oss i den tvisten, då kommer all ersättning som vi får från någonting annat räknas av. Vi får inte dubbelt betalt.

Kan författningsdomstolens dom i Tyskland påverka tvisten i USA – att ni lättare kan nå en förlikning?

– Det är oklart om skiljedomstolen kommer att ta hänsyn tilll domen. Generellt sett kan man hoppas att det skulle gynna oss, säger Anne Gynnerstedt.